Hyperaktiv 7mån

Låter som en helt normalt unge, och det känns väldigt onödigt att skämta om diagnoser på det där sättet. Det man förväntar sig se hos ett barn är det enda man kommer se till slut, confirmation bias. Så säg gärna åt era bekanta att sluta säga sånt. Det är jättedumt dessutom.

Nej, man kan inte se så tidigt på ett barn om de har adhd eller liknande, det kan ta många år innan man kan sätta diagnos. Även ni föräldrar måste sluta prata om barnet på det där sättet.

Barn är olika, tycker det låter som en helt vanlig unge. Man kan prova att ge något som mättar som till exempel gröt strax före läggdags, det kan ge bättre nattsömn. Å andra sidan låter sömnen rätt normal för åldern. 

Har inte du flera barn? Jag tycker jag sett dig skriva om ungar under flera år?

En sådan baby hade jag enda skillnaden var att han skrattade när han la sig på kudden och sov gott hela natten.
Nu är han en aktiv men inte överaktiv tonårin.
Han ni provat att ge honom en redig portion gröt till kvällsmat, han kanske vaknar av hunge. Min aktiva unge åt så mycket mer än vad storasystern gjorde vid samma ålder.
(lekhjälm är dessutom en bra sak till dessa ungar som klättrar och stökar runt eftersom de har noll konsekvenstänk?)

Sådär var min son som nu är fem år. Han började krypa efter fem månader, gick och sprang och klättrade vid åtta månader. Sov oroligt, antagligen normalt för en bebis men han vaknade flera gånger varje natt. Det var ett ständigt passande och vaktande och vi föräldrar var helt slut. Mycket handlade om säkerhet och att bara se till att han överlevde dagen haha. Men han var alltid glad och sprallig och åt massor. Han fick även tänder tidigt och nattsömnen stördes av det. Jag gav honom extra mat och extra portioner just för att han var så aktiv och smal som ett streck. Extra smör i gröten, smör i riset, smör i pastan etc. Lagade mat från grunden och matade på. Han började äta riktig mat när han var sex månader. Min son lugnade så småningom ner sig och fortsatte att vara lika aktiv om dagarna men sov hela nätter då han var strax under året. Sedan dess så har han sovit som en stock på nätterna men varit samma pigga och klättriga kille som ständigt är igång. Jag var otroligt trött då han var två år och som mest i gasen. Han var som en Duracellkanin. Men sedan så lugnade han faktiskt ner sig i fyraårsåldern och idag när han är fem år så är han lika lugn som andra barn, extra klättring och fysisk men inte alls hyperaktiv. Jag skulle råda dig att mata på med ordentligt med mat för så små som är aktiva gör av med mycket mer energi än dom som är stilla. Det kan göra sömnen orolig om han är hungrig. Och kolla om han börjar få tänder, sömnstörningarna kan bero på det. Sträva efter att han ska sova hela nätter så orkar ni bättre på dagarna. 

Så är/var Stella också. Hon är 2år och väldigt energisk, har nästintill aldrig sovit en hel natt. Olika personer har hon sovit bättre men om hon inte vaknar under natten så flänger hon ring och ålar och pratar i sömnen mm.

Vi har försökt få henne att sova i eget rum men det gick inte bra alls så nu sover hon antingen bredvid oss eller i sin säng som står vid min sängkant.

hon sov mycket fram tills hon var ca 4 månader och sedan kunde hon sova 30min här, 30 min där.
Hade vi tur så kunde vi ibland märka när hon var på väg att vakna och buffade man rumpan eller gungade man vagnen Å kunde hon sova förbi uppvaket och sova 30-60 min till.

Alltid farit runt och vill inte sitta så mkt stilla. Pratar jättemycket och gör sig förstådd.

nu på senaste tiden så har hon iaf fastnat för att måla eller dega med play doh och det kan hon sitta och göra länge men annars är det full fart.

Väldigt Petig med mat men vi har Kontakt med BVC och hon följer sin kurva bra 

Jag håller med övriga - man kan inte ställa diagnos ADHD på ett så litet barn och det du beskriver kan vara en helt normal unge.

MEN, min son var exakt som du beskriver, och han har ADHD som utreddes när han var omkring 4 år gammal. Utöver sin ADHD som kan vara skitjobbig så är han ändå väldens finaste kille med en hel massa bra och värdefulla egenskaper. Han är ruggigt smart, kan se igen om en lögnare, minns det mesta han hör eller läst en gång, kan argumentera för sin sak, läser och räknar matte på nivå långt över sin ålder, men tappar bort allt som inte sitter fast, kan knappt knyta skorna, orkar aldrig motivera sig till sånt han tycker är trist. Han har ADHD men har ÄR inte sin ADHD.

Han har alltid haft svårt med den här vardagliga regleringen som sömn, mat, toabesök senare i ålder. Alltid aktiv, nästan alltid glad och pigg, alltid på, om det inte var något tråkigt. 

Men vänta och se med din lille pojke, och om det visar sig att han har ADHD eller annat så är han fortfarande din fina älskade pojke och eventuella svårigheter får du förhålla dig till såsom de kommer.