Ensam efter 18 år

Mig veterligen har hon en vän som jag inte har kontakt med. Så det blir jag som får lämna hennes saker.

Inget är bestämt överhuvudtaget. Hon bestämde sig för detta o sen drog hon.

I inget våld eller annat med i bilden.

Vanligt förhållande efter 18 år typ

.

Bråkade vi så var det om sex, jag blev sur o förklarade efter frågor från henne om varför jag var sur, detta är det enda jag vet.

Hon har ingen kontakt med sin familj eller något.

Det är konstigt att hon har lämnat kvar saker, ja. Jag tycker faktiskt att du kan skicka ett sms (om hon inte har blockat dig) och fråga vad du ska göra med sakerna. Sådana här praktiska saker som ännu inte är lösta måste man ju ändå prata om i samband med en separation. Kontakten får man bryta när allt är klart. Om hon inte svarar på sms:et så får du antingen förvara sakerna åt henne eller försöka kontakta hennes enda vän och höra om hen kan förvara sakerna. Tyvärr är det brottsligt (olovligt förfogande) att kasta någon annans saker, även om de står hemma hos en själv och tar upp plats, och ägaren vägrar hämta sakerna.

Om ni inte hade sex, så låter det inte som om relationen var så bra. Du skriver ju själv att du ville ha sex och att ni bråkade om detta. Det låter som den bästa lösningen för er båda att ni går skilda vägar - hon slipper ha skuldkänslor för att ni inte har sex och du kan träffa någon som vill ha sex med dig.

Inget konstigt att du älskar henne fortfarande. Du behöver sörja. Det är tufft, men du kommer att läka.

Huruvida hon kommer att ta kontakt kan inte vi svara på.

Ok, så hon var deprimerad. Att separera kan ändå vara rätt beslut. Det är inte säkert att hon hade gjort annorlunda om hon inte varit deprimerad.

Såg nu att hon har blockerat mig både på Facebook och messenger trots att vi varken var vänner eller haft någon kontakt.

I min lämnade hjärna undrar jag om detta är för att få en reaktion från min sida?

Hennes saker ska jag samla ihop o ställa undan, får se om jag kör dit dem om nån månad om ja inte hör av henne. Vet var hon bor då vi varit ärliga om detta.

Tänkte inte ställa till med någon scen utan bara köra dit, ställa sakerna o köra.

Känns rätt från min sida att inte kasta det.

Packa varsamt undan hennes saker och fokusera på att göra bostaden till din egen.

Om hon planerat packat vad hon vill ha med sig är det rimligt att faktiskt efter ett tag göra sig av med grejerna som "blev kvar". Men de saker som hon uttryckligen faktiskt sa att hon ville ha behöver du förstås spara ett litet tag och faktiskt fråga henne om hon vill ha dem.

Och då är det rimligt att du testar att ringa, eller skriva brev om ett par-3 månader och se om hon vill ha dem levererade.

Är det inget problem att lagra dem och du tror det är psykiska besvär, så kan du naturligtvis lagra prylarna i nått år eller så... Men fokusera på att få en egen fungerande bostad.

Har ändrat i bostaden o gjort den min egen, småplockar o städar så det ser rent o prydligt ut.

Sitter kvar med 5 rum o kök.

Lite stort men har bra hyra.

Dock förstår jag inte beteendet, varför blocka någon man inte har kontakt med? Varför lämna sin hund som var hennes allt? Gav henne sätt vi kunde löst gemensam vårdnad.

Mina föräldrar tycker jag varit för snäll i allt detta, dock har jag ingen anledning att vara jävlig eller försvåra för henne.

Självklart vill jag gärna ha en fortsättning med henne även om det bara blir som vänner, vi hade mycket daglig kontakt o delade på allt, även tvätt matlagning mm.

Känns bara som ett udda beteende.

Ni har haft 18 år på er att "lösa" det. Nu finns det inget kvar att göra förutom att gå vidare. Dra lärdom av det som gick fel i den här relationen så du är bättre rustad inför nästa relation.

Du kan nog inte göra mycket annat än att vänta och se om hon hör av sig. Du skrev att hon är deprimerad. Kanske hon helt enkelt inte orkar ta hand om hunden just nu? Eller så klarar hon inte av att fatta rationella beslut? Oavsett vilket så kan du ju inte göra något i.o.m. att hon blockat dig och inte vill ha kontakt. Kanske får du någon gång svar på varför hon gjorde som hon gjorde. Kanske du aldrig får svar.

Hur ska man veta vad som gick fel när man inte fick någon förklaring?

Man kan tyvärr aldrig någonsin veta exakt varför en relation sprack och vad man skulle kunna ha gjort annorlunda.

Nu är du lämnad och då är det ju förstås massa funderingar och sorg, men man kan aldrig riktigt veta och förstå ALLA de delar som ledde till att relationen tog slut.

Surt att bli lämnad, men delar av vad som gick fel har ju med din ex-partner att göra. Och dom delarna ligger ju utom din kontroll.

Tänk inte att din fd. kommer ge dig svar om vad som gått fel. Att hålla ihop en relation bygger ju på att två människor vill vara ihop och ibland tar relationer slut.

Du fick ju veta av hennes vän att hon lämnade pga att ni inte hade sex och att hon inte ville utsätta dig för det. Om det stämmer så fanns det kanske inte så mycket du kunde göra. Hon tappade sexlusten. Sånt är vanligt i relationer. Förhoppningsvis är nästa partner du träffar mer sugen på sex.

I min värld är det något man pratar om och försöker lösa, om förhållandet inte är helt dött.

Vi kollade på hus o skulle handla, hade planer för framtiden.

Enda svaren jag fick var att jag vet inte varför, hade jag vetat själv hade jag gett dig ett svar.

Igentligen på ett plan bryr jag mig inte om ett fortsatt förhållande, vill hellre att hon ska måbra. Mycke i hennes beteende påminde om en kompis fru beteende när hon gick i väggen.

Vad ska du göra åt det då? Tvinga henne att prata? Klart det är frustrerande att inte få en ordentlig förklaring, men nu är det så.

Är du orolig för ditt ex och ev. depression, så kan det vara rimligt att prata med någon som känner henne, för det är inte orimligt att faktiskt bara berätta att man upplever att någon inte riktigt är sig själv.

Ty ärr vad jag vet har hon en vän, vi har ingen kontakt o kommer ej ha heller, dessutom jobbar denna person inom psykiatrin o har pushat henne lite antar jag.

Hon kanske kände att de hade låst sig kring erat sexliv, vet inte hur länge ni haft de så... vet inte om hur de sett ut tidigare...  om ni har kunnat prata om sex, närhet och intimitet...   de kan va att hon hade svårt att uttrycka vad hon skulle önskat eller mycket runtikring som gjort att hon saknat sexlust.... Närhet utan krav på att det måste bli något mer kan ju vara bra... Det kan vara stress som påverkar sexlusten... men det är ju något som man behöver prata om.... en person kan inte bli sur och den andra tiger... inget av dem hjälper.... 
Jag tycker sättet hon lämnade på låter som att hon handlade i affekt... eftersom hon lämnar värdefulla saker och hunden till och med....låter väldigt stressat...
Synd att hon har envä n inom psykiatrin som pushar att hon ska lämna och inte till att försöka göra något åt situationen....det verkar inte vara helt genomtänkt... 
Det är ingen lätt situation som ni hamnat i .... jag tänker att om ni skall kunna hitta tillbaka så kan det ju vara genom att ni pratar om det som ni faktiskt delar, minnen som varit om varför ni blev tillsammans tex vad ni föll för etc.... men oxå att ni skulle kunna gå i terapi... om hur ni  kan kommunicera kring känsliga saker....  Men det krävs att ni båda vill ge det en chans ....men får nog vänta lite med att ta kontakt....
Oavsett så tappa inte självkänslan och ta hand om dig.... <3