Är invandringen en belastning?

Precis det visar SD:s och regeringens egen utredning. Många svenskar utgör en samhällsekonomisk belastning, om man jämför de kostnader som samhället har för individen med de skatter individen förväntas betala under sin livstid. 

Såklart! Det är ju vad våran modell handlar om. Men andelen som betalar mindre än vad de kostar får inte bli för stor, då kollapsar systemet.

Just det är ett av skälen till att riksdager och regeringar ansett att vi behöver invandring.

Vi föder allt färre barn och lever allt längre, pensionen som för många 10-tals år sedan skulle räcka kanske 5-10 år ska nu räcka 15-20 år... 

Nope. Fel igen. Det handlar om att inte länka till nazistiska sidor eftersom den som klickar in sig på en nazistisk sida möts av en massa nazistisk propaganda. Det är inget normalt funtade människor vill befatta sig med.

Ingen kan hindra dig från att botanisera där på din fritid, men om du länkar dit här på FL ska jag med nöje agera.

I stort sett ingen betalar vad de kostar.

Jaså, du är moderator på forumet? 

Här får du en grundlig, aktuell och pedagogiskt strukturerad sammanställning av vad en genomsnittlig svensk ?medel-Svensson? kostar samhället under sin livstid och hur mycket hen betalar i skatter, med utgångspunkt i SCB, ESO och Finansdepartementets analyser:

🧮 1. Livscykelanalys ? kostnader och intäkter för staten

🔹 A. Samhällets utgifter per person (livstid)➡️ Total samlad samhällskostnad

? 12?15 miljoner SEK per person i offentlig konsumtion och transfereringar (beräknat från födsel till död, ~83 år).

🔹 B. Skatter och avgifter betalda under livstiden

En medel-Svensson (medellön ~38?000 kr/mån 2023) betalar ungefär:

➡️ Total samlad skatt och avgift

? 12?15 miljoner SEK under livstiden.

📊 2. Nettoeffekt

📌 Medel-Svensson är ungefär ?fiskalt neutral? i förhållande till statsbudgeten över livscykeln:

✔️ Bidrar under arbetsför ålder med skatter och avgifter
✔️ Mottar utbildning, vård, pension, omsorg och andra bidrag före/efter arbetslivet

🔎 Nyckelstudie

ESO-rapport ?När blir vi lönsamma egentligen?? (2013) visade att den genomsnittlige svensken är nettobidragsgivare mellan ca 25?65 års ålder, men netto-mottagare i övriga faser.

Finansdepartementets långsiktsberäkningar (2019 och framåt) har bekräftat detta förhållande även för senare kohorter.

📉 3. Påverkan av utbildning, invandring och arbetsmarknadsdeltagande

Utbildning höjer livsinkomst och skatteinbetalning ? högutbildade är nettobidragsgivare över livscykeln.

Tidigare pension eller sjukdom minskar nettobidraget markant.

Utrikes födda (särskilt utomeuropeiska) har i genomsnitt lägre arbetsmarknadsdeltagande ? ofta negativa livscykelnetton (beroende på utbildningsnivå, integrationsgrad och etableringsålder).

✅ 4. Sammanfattning

✔️ Medel-Svensson är inte en ?kostnad? utan en neutral ekonomisk enhet för det offentliga över en hel livscykel, med variation beroende på hälsa, utbildning och arbetstid.
✔️ Systemet bygger på överföringar mellan generationer och mellan hög- och låginkomsttagare, snarare än att varje individ ?går +-0? isolerat.

Helt feltänkt eftersom de som inte utgör arbetskraftsinvandring har mycket lägre självförsörjningsgrad och högre stödbehov.

Ja, det finns flera studier och sammanställningar om hur lång tid det tar för utomeuropeiska invandrare som kommer som asyl- eller anhöriginvandrare i arbetsför ålder att bli självförsörjande och integrerade språkligt, socialt och bostadsmässigt. Här är en systematisk och aktuell genomgång:

🕰️ 1. Etableringstid ? försörjning

🔹 A. Generella siffror

SCB (2018) och IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering):

Efter 2 år i Sverige har cirka 20?25 % arbete som ger självförsörjning.

Efter 5 år har ~50 % arbete (alla typer, inkl subventionerade).

Efter 10?15 år når 50?60 % självförsörjningsgrad (definierat som egen arbetsinkomst ? 12?600 kr/mån före skatt).

Fullt 75?80 % självförsörjningsgrad nås sällan, utan planar ut strax under majoritetsbefolkningens nivå.

🔹 B. Försörjningsdefinitioner

Olika studier definierar självförsörjning olika:

SCB:s försörjningsmått (?12 600 kr/mån före skatt):

Utomeuropeiska asyl-/anhöriginvandrare når ~50?55 % efter 10 år.

IFAU:s strängare mått (egen försörjning utan bidrag/subventioner):

Endast ~30?35 % efter 10 år når detta.

🗣️ 2. Språkinlärning ? svenska (SFI och faktisk användning)

SFI (Svenska för invandrare) ? statistik från Skolverket:

Median för att nå kurs D (motsvarande funktionell svenska) är cirka 2,5?3 år för utomeuropeiska vuxna.

Fullgod svenska för arbetsmarknad och studier på högre nivå tar ofta 5?8 år, enligt intervjustudier av IFAU, Migrationsverket och Göteborgs universitet.

Kvinnor utan tidigare utbildning och äldre deltagare har generellt längre studietid och lägre måluppfyllelse.

🏠 3. Bostadsetablering

Migrationsverket + SCB (2020?2023):

De flesta tilldelas bostad initialt (kommunmottagande).

Efter 2?3 år flyttar majoriteten till eget boende, men ofta i utsatta områden där etableringen stannar av på grund av segregations- och arbetsmarknadsfaktorer.

🔹 4. Sammanfattad etableringstid för utomeuropeiska vuxna (ej arbetskraftsinvandring)

🔎 5. Viktiga skillnader inom gruppen

✔️ Högutbildade och yngre etableras snabbare.
✔️ Äldre, lågutbildade och kvinnor med kort skolbakgrund har signifikant längre etableringstid i både språk och försörjning.
✔️ Tidigare trauma, lång asylprocess eller hälsoproblem förlänger etableringstiden.

📚 Källor och studier för fördjupning

SCB: Integration ? en beskrivning av läget i Sverige 2022.

IFAU-rapport 2020:12 Självförsörjning bland utrikes födda.

ESO 2021:2 Lång väg till arbete för nyanlända.

Skolverket SFI-statistik.

Migrationsverket årsrapporter.

...så skulle godhetsknarkarprojekten i Läppland inte funnits...

Nej, jag är medlem och som sådan gick jag med på medlemsvillkoren när jag signade upp. I medlemsvillkoren står det att man ska hjälpas åt att se till att forumreglerna efterlevs och det är emot forumreglerna att länka till nazistiska sajter.

Hur kunde du missa det?

Alla tär på landets resurser. De som inte tär lika mycket är de som typ lever i en koja i skogen eller är döda och även de läcker amalgam. Vad tror du exempelvis en miljövänlig bil är? En bil som tillför naturen något positivt? Nej, den tär och det kostar att försöka neutralisera effekterna.

Inget land med invånare går med vinst pga sina invånare utan det "billigaste" eller det som tär minst skulle vara ett land helt utan människor.

Dels eftersom länken till regler inte fungerat på många år och dels eftersom man nu har kopplat den till en sida som säger en massa om att "här" finns regler om... etc men inga länkar till "här". Hur kunde du missa det?

Ditt ordval att du skulle agera antyder starkt att du har befogenhet att göra det och möjligen att du har tillgång till regler jag inte har sett. Det hade ju i så fall förklarat mycket om modereringen.

Men noja lite till. Mitt ordval säger att jag har samma befogenheter som alla medlemmar att agera genom att anmäla brott mot forumreglerna.

Man behöver bara en halv hjärncell för att räkna ut att man inte får länka till nazistiska sidor, eller har du aldrig gått i skolan och lärt dig källkritik? Det finns väl precis ingenstans man får länka till nazistiska sidor mer än från andra nazistiska/extremistiska sidor.