10 år efter skilsmässa, hur komma vidare :(

Beklagar.

Tror du gör rätt i att inte angripa den andra föräldern via barnen. Tror att det inte kommer gynna barnen. Bara ditt eget hämndbegär.

Hur ofta träffar barnen den andre föräldern?

Nej det kommer inte gynna barnen. Vi har varannan vecka.

Trivs ungarna hos er båda?

Ja, på något sätt behöver du ju röra om i grytan om du ska förändra din situation... Har du provat att dejta något? Behöver ju inte göra det allvarligt. Fika, någon middag. Få dig att tänka på annat?

Jag förstår aldrig varför om barnen åtminstone skulle fråga om orsaken till skilsmässa, att man inte säger som det är - att han var otrogen med sin nya. Barnen lever delvis i en lögn och förtjänar, vid i så fall rätt ålder, få höra om varför deras familj splittrades.

För att återgå till frågan, så försök först och främst acceptera. Du har fortfarande kontroll över ditt liv och fast det inte blev, notera blev, som du tänkt, kan ditt liv till och med bli bättre. Du äger ditt liv och kan styra det precis så som du önskar. Fokusera på böcker om personlig utveckling och att växa som person. En dag sitter du där, kanske då inom 10 år och ser dessa 10 år som en viktig del som du tog ett aktivt val att växa ifrån. Försök hellre att se möjligheterna än orsaker som ska hålla dig tillbaka. Stort lycka till.

När det gäller barnen så är det viktigare att bara finnas där för dem än materiella saker och dyra äventyr.
Om de inte inser det nu så kommer de att inse det när de är vuxna.

Hur gamla är barnen?

Mina var 15 och 12 när jag valde att skilja mig och jag har förklarat för dem att vi föräldrar har olika förutsättningar. Pappa har ett företag och företaget står för boendekostnaden -allt, telefoner, el, vatten, sophämtning och bredband osv.
Detta innebär att hela pappas lön kan läggas på prylar, kläder, mat och nöjen. Och pappa har en sambo så de är 2 med bra inkomster som kan läggas på nöjen.
Jag är ensam och måste betala hela boendet och allt annat med mina framskattade pengar. Så klart att det blir skillnad och det är barnen väl medvetna om och inget de gör någon grej av.
Och jag vet att vi har en helt annan relation till varandra än vad de har med sin far, för jag har alltid funnits där för dem - det har de till och med sagt till mig!, medans deras pappa hela tiden har valt att arbeta. Hans arbete har gått före allt och även barnen under deras uppväxt.

Och de äventyr som barnen pratat mest om har faktiskt varit enkla utflykter de och jag har gjort eller att vi bara sovit i tält i trädgården. Att vi varit tillsammans.