Hej allihopa! Jag undrar om ni kommer ihåg vad priset på hyran var för er och era jämngamla när ni flyttade ut. Jag har svårt att flytta ut och undrar ifall det enbart är mitt fel eller om bostadsmarknaden utgör ett reellt hinder också.
3256:- för en tvåa på ca 50 kvm ett par år före millennieskiftet.
Min första lägenhet var hyran 584:- per månad. Ungefär på stenåldern så det är ju klart dyrare idag. Oftast mycket dyrare att hyra än efter att ha köpt hus och bott några år.
Har du svårt att flytta pga hyran eller pga bostadsbrist?
Den sistnämnda har absolut blivit värre sen jag flyttade hemifrån för 15 år sen. Delvis beroende på ort såklart.
Minns inte hyran på första lägenheten (dä var vi 2 pers i en trea), lägenhet nr 2 kostade runt 3500 för en studentetta på 25kvm. 10månadershyra.
hurvibor.se > Länssidor > Göteborgsregionen > Bostäder > Hyresutveckling
Hyreshöjningar på tio år
klart högre än inflationen
De senaste tre åren har den allmänna prisnivån, mätt som
konsumentprisindex KPI, börjat stiga något efter att ha legat
i princip stilla sedan 2013. Samtidigt har den genomsnittliga
hyreshöjningen, enligt SCB, stannat kring en procent. Det
gäller både i Göteborgsregionen och i riket som helhet.
Under 2016–2018 höjdes hyrorna alltså mindre än
inflationen.
Men det sker efter ett antal år när det varit precis tvärtom.
Det innebär att hyrorna höjts betydligt mer än KPI om man
ser det över en lite längre period – ja, faktiskt vilken period
som helst utom just 2016–2018.
HYRESHÖJNING: 18 PROCENT
Under de tio år som visas i diagrammen här intill steg
inflationen, mätt som KPI, med 9 procent. Samtidigt höjdes
hyrorna i Storgöteborg med i genomsnitt 18 procent.
Det betyder att en 65 kvadratmeter stor lägenhet, med en
månadshyra på 4 930 kronor 2008, skulle haft en hyra på
5 400 kronor 2018 om hyreshöjningarna följt KPI. Nu blev
höjningen i stället dubbelt så hög, till 5 830 kronor.
SNITTHYRORNA STEG 26 PROCENT
I den här uträkningen har vi utgått från genomsnittliga
hyreshöjningar, som redovisas år för år av SCB. Det vill säga
resultatet av årliga förhandlingar mellan hyresvärdar och hyresgäster, eller – oftast – mellan deras
organisationer.
Tittar man i stället på hur mycket de genomsnittliga hyrorna har stigit mellan 2008 och 2018 är
ökningen större: 26 procent i Storgöteborg. Det beror bland annat på att det byggts många nya
hus med höga hyror de senaste åren, samtidigt som många äldre lägenheter renoverats till högre
standard med hyreshöjningar som följd. Detta drar upp genomsnitten.
Källa: SCB
hurvibor.se/boendekostnader/kostnadsutveckling/
Dubbel kostnadsökning i hyresrätt
Bokostnaden i hyresrätt har ökat med 100 procent, mot 30 procent i äganderätt. Allmänna prisnivån (KPI) steg under samma period 48 procent.
Om bokostnaderna följt KPI skulle hyrorna varit lägre och villaägandet dyrare.
Sedan början av 1990-talet har kostnaden för att bo i hyreshus stigit mer än dubbelt så mycket som andra priser. Samtidigt har det relativt sett blivit billigare att bo i egnahem, enligt SCB:s index.
Resultatet har blivit att skillnaden mellan boendeformerna ökat, och att det numera är klart dyrare att bo i hyresrätt än i ägda boendeformer. Så har det inte alltid varit.
1991 var det ingen större skillnad i boendekostnad mellan hyresrätt och eget hus, som vi kan se i det nedre diagrammet. Hade båda sedan följt den allmänna prisutvecklingen (KPI) skulle förhållandet vara ungefär likadant nu.
Men i stället skiljer det nu ett par tusen kronor i månaden till villaboendets fördel.
Som man ser på kurvan i diagrammet överst hände det dramatiska saker med hyrorna i början av 1990-talet.
Bakgrunden är den stora skatteomläggningen 1990, som gick ut på att sänka inkomstskatterna och i stället höja skatterna på varor och tjänster, till exempel mycket av det som ingår i hyran.
Under samma period började statens subventioner till hyresboendet fasas ut, vilket ytterligare bidrog till att höja hyrorna. Under 2000-talet har boendekostnaderna i hyreshus fortsatt stiga mer än KPI.
En anledning till att hyrorna ökat mer än andra priser är att taxorna för el, värme, vatten och avfall, som tillsammans står för cirka en tredjedel av hyrorna, har stigit ännu mer. De kostnadsökningarna har förstås även drabbat boende i egnahem, men där kompenseras det med råge av att själva ägandet blivit billigare.
Ser man på kostnadsutvecklingen för villaboende, i det övre diagrammet, så märks en del av effekterna av skatteomläggningen 1990 även där. Men sedan har villaägandet gynnats av låga räntenivåer och förändringar i beskattningen.
Många villaägare, särskilt i storstäder, fick stora skattelättnader när fastighetsskatten 2008 ersattes med en lägre kommunal fastighetsavgift. Alla som äger sin bostad får dessutom rot-avdrag när de anlitar hantverkare för att bygga om hemma.
De senaste åren har även låga räntor sänkt kostnaderna i villaboendet. Uppgången 2018 och 2019 kan kopplas till höga elpriser.
I början av 90-talet betalade jag ca 3300 kr/mån för en stor 1:a. Då har jag för mig att jag fick runt 7500 kr/mån i studiemedel? På somrarna när jag jobbade i hemtjänsten fick jag ungefär 11000 kr/mån (brutto).
I slutet av 90-talet (när jag pluggat klart och börjat jobba "på riktigt") flyttade jag till en 2:a som ansågs ha väldigt hög hyra på den tiden, 5 200 kr/mån.
Första lägenheten var en tvåa på ca 55 kvm, ingen balkong, mitt i centrum i en mindre stad. 2002, kostade 3200/mån.
Andra lägenheten var en trea på 80 kvm, balkong, ett stenkast från den första. 2004, kostade 4000/mån inkl egen parkering.
Tredje lägenheten var en etta med stor sovalkov på 55 kvm, gigantisk balkong, två minuters gångväg från samma centrum. 2006, kostade ca 3300/mån. Helt klart min favoritlägenhet.
2003 när jag flyttade till min första lägenhet, en ganska liten, så låg hyran på 1300 kr.
Förr var hyror i de kommunala bolagen billigare än i de privatägda bolagen. Då fick nämligen inte kommunerna använda vinsten från hyresintäkterna till annat än till husens renoveringar och liknande.
Numer får kommunerna ta ut vinsten och använda till andra kostnader inom kommunen vilket ledde till att hyrorna har ökat. Den som bor i kommunalt ägd hyresrätt betalar alltså två ggr till kommunens kassa. Först via skatten, sen via sin hyra.
Omkring 2002 betalade jag ca 5300 kr för en trea på ca 70 kvm. Det är vad tvåorna i de billigaste områdena kostar idag.