Avgör vår uppväxtfamilj vår framtid?
Det senaste året har jag av ren nyfikenhet kollat upp vad som hänt med mina gamla barndomsvänner som idag är i 45 till 50-års åldern. Några har jag kontakt med fortfarande. Andra har jag sökt upp via sociala medier.
Det jag slås av är i hur hög grad för de jag kollat upp som uppväxtmiljön gått i arv. De som växte upp i trygga familjer i villa har idag med ytterst få undantag själva familj, vanligtvis boende i villa. De är inte heller skilda utan tycks leva i välmående familjer.
I gruppen som växt upp i splittrade familjer, med ensamstående eller skilda föräldrar de uppväxta ser det dock annorlunda ut. En majoritet är singlar och nästan alla bor i lägenhet. Vissa har barn men de är frånskilda. Några av dem tycks ha levt ungdomsliv hela vägen och bor kvar i sin lyor som de skaffade när de flyttade hemifrån för några decennier sedan.
En tredje grupp. De uppväxta i trygga familjer i lägenhet, vanligtvis arbetare tycks även de haft svårt. De är idag idag i stor utsträckning singlar med k
Så mina frågor blir då:
Är mina barndomsvänner representativs för svenska folket i allmänhet?
Om det skulle vara som mina efterforskningar antyder. Hur kommer det sig att uppväxtmiljö så starkt går i arv?
