Mitt barn firar jul med hans nya

Fast man behlver inte låtsas, bara dra en möjlug slutsats.

Barnet HAR det troligen härligt - det är med sin pappa, farmor o farfar, kusiner o en massa släktingar. Ja, mamman är inte där och ja, jag förstår HELT TS känslor, men även om ett barn inte alltid har sin ena förälder med sig innebär det inte att barnet inte mår bra och har kul. De flesta barn gör saker med sin ena förälder ibland...

Jaa jag vet hur det känns.

Jag blev lämnad av min man som jag älskade, han hade träffat en ny i smyg och de var kära. Hon har två barn sen innan och vårt barn och hennes fann varandra direkt. De har blivit jättetajta..

Så älskade lilla pojk, mitt allt, har nu fått en storfamilj och de har flyttat till stort hus med mycket lekutrymme och styvmamman är så snäll och fin...

Kvar är ensamma och gråa jag i lägenhet men sämre ekonomi, och märker hur min lilla gosse längtar efter -sin familj-. Det är som att ständigt gå på brännässlor. Känslan att vara utanför och bortprioriterad.. medan de leker lyckliga familjen med mitt barn.

Usch men ja jag är bitter... och jag är uppriktigt glad att vårt barn mår så bra men det skär i hjärtat att biltyp slängd på återvinningen..

Det är inte samma sak att göra saker med sin ena förälder ibland och TS barns situation just nu.

Barnet kan ha härligt eller jobbigt , det vet ingen av oss.

Jo, det är en ganska liknande situation. För barnet, inte för TS.

Absolut, ingen VET.

Men barnet är med människor det känner, och till största del har känt i hela sitt liv, så sannolikheten är väl knappast att det känner att julen blir dålig.

Hur tror du att TS, och alla andra i liknande situationer, mår när du pushar för att barnet troligen mår dåligt? (För det är så det framstår när du stenhårt ifrågasätter att folk tror att barnet har det bra, även om du skriver "inget vet" så är själva ifrågasättandet en markering.) Barnet är med människor som älskar det och som det skulle varit med även om mamma och pappa fortfarande levt ihop. Nästa år är barnet med mamman och hennes familj, skall du pusha för att barnet troligen mår dåligt då också? (Eller att mamman inte "vet" utan bör gå o oroa sig för att barnet KANSKE mår dåligt?

Mitt inlägg i början var svar på en inlägg där TS kallades för svartsjuk eftersom ? barnet får en härlig jul? .

?mari123 skrev 2020-12-21 04:42:09 följande:

Är det svartsjukan som tär mest kanske? Inget konstigt med det MEN julen är barnens högtid! och det allra viktigaste är ju att ditt lilla barn får en härlig jul. DET kan du väl lita på? ?

Jag har inte påstått att barnet har säkert dåligt , utan att mamman kan vara ledsen och orolig utan att hon är svartsjuk.

Men varför drar du in hans nya i detta, barnet firar väl inte ensam med henne, för då förstår jag om du reagerar.

Barnet firar med sin PAPPA och hans närstående i år och med dig och dina närstående nästa år. Hon har överhuvudtaget inte med ert schema att göra.

Barnet firar med sin pappa och hans släkt oavsett om hon följer med eller inte, så barnet firar inte med henne personligen. Ts får det att låta som om pappans nya och barnet kommer sitta och fira ensamma. Även du skriver att barnet är med HENNE, det stämmer ju inte för barnet är med sin pappa och övriga han kommer fira med.  

Du har verkligen problem med att sätta dig in i hur andra människor kan känna sig...

Barnet är med den nya, och sin pappa, och sin släkt. Precis som min bonus var med mig, och sin pappa, och sin släkt den första julen föräldrarna var separerade. Jag har full förståelse för att TS tycker det är skitjobbigt och att fokus i denna situationen hamnar mer på exets nya. Förhoppningsvis hittar hon ett lugn och börjar må bra, så att barnet inte hamnar emellan och far illa - och en del i den processen kan vara att få skriva av sig och få lite stöttning av andra.

Det är FÖR JÄVLA trist att en del måste attackera och försöka få henne att må ännu sämre.

Blir fan mörkrädd över människors beteende. Inte konstigt att världen ser ut som den gör..

God jul liksom..

Ts kan lägga skulden där den hör hemma, på pappan. Tex han dumpade mig och nu ska han ha barnet första julen isär. Då hade jag haft medlidande med ts. Men att barnet ska fira med den nya är lika dumt som att barnet ska fira med sina kusiner. Pappan bestämmer med vem och var de ska fira, det kunde lika bra varit de två som skulle fira ensamma.

Ja, självklart ligger skulden hos pappan.

Men det handlar liksom inte om det..

Som saagt verkar du inte kunna sätta dig in i andra människors känslor, bara dina egna.

Ha ha, varför tror du ts valt denna rubriken?

Det hade inte varit hälften så slående om hon skrivit ?mitt barn ska fira jul med sina kusiner?

Ingen ide att förklara när du inte tar till dig vad man skriver.

Så vi kan lika gärna lämna den diskussionen (som så många andra..).

Varför ska kvinnan dras in?

Ungen kommer fira med sina kusiner och skita totalt i att pappans nya sitter där.

Det är så löjligt och sensationslystet att påstå att barnet firar med hans nya, hon är ju för fn bara en bifigur och inget annat.

Antingen kan ts sitta och fantisera om hur barnet och den nya sitter i soffan och gosar, och barnet säger - Jag älskar dig låtsasmamma!

Eller så kan hon inse verkligheten att ungen rusar runt med kusinerna tills hen somnar av utmattning, precis som så många andra ungar gör på julafton.

Nej, du förstår inte. Vi vet det.

Det är ganska enkel, och väldigt mänsklig, psykologi: mamman har blivit lämnad av pappan för en ny kvinna. Denna första jul (julen är ju dessutom familjens högtid) så sitter mamman ensam utan både man och barn. Pappan däremot har allt, nya tjejen, sin släkt samt barnet. Det svider. Det gör ont. Det känns säkert i de mörka stunderna som att de är lyckliga familjen och TS har helt skuffats undan.

Jag förstår TS, hon sitter i en hemsk situation. Det är en sorgeprocess att gå igenom.

Jag kan även tänka mig att det känns konstigt för barnet. Barnet har alltid firat med båda föräldrarna, plötsligt är inte mamma med utan istället sitter pappas nya tjej där. Du tror att barnet knappt märker eller bryr sig, men det kan jag lova att hen gör. Men som barn är det ju bara att hacka i sig hur det blivit.