Regeringens el-fiasko

Om detta är "your best shot", då vet jag att jag har vunnit. 

time.com/7295195/ai-chatgpt-google-learning-school/

Does ChatGPT harm critical thinking abilities? A new study from researchers at MIT?s Media Lab has returned some concerning results.

Om detta är "your best shot", då vet jag att jag har vunnit. 

Ogrön vindkraft

Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande design. Av och med: Andersson, Henrik; Helsdotter, Eva Charlotta; Storlöpare, Petri; Öhman, May-Britt

Jag tog hjälp av AI att analysera REE-hanteringen.

Frågan:
REE-ämnen, kan du berätta mer om dem och gärna i huvudsak om framställning och utvinning (inkl ev gruvdrift) och hur det påverkar miljön samt hur återvinning ser ut och fungerar?

🔷 1. Vad är REE?
🧪 Definition
17 grundämnen i periodiska systemets lantanidgrupp + skandium och yttrium.

Exempel: neodym (Nd), praseodym (Pr), dysprosium (Dy), terbium (Tb), cerium (Ce), lantanium (La), yttrium (Y).

🔩 Användning
Neodym och dysprosium: kraftfulla magneter för elbilar, vindkraftverk, datorer.

Europium och terbium: skärmar, lysrör, LED.

Cerium: katalysatorer och glaspolering.

Yttrium: supraledare, laser.

🔷 2. Utvinning och gruvdrift
⛏️ A. Gruvdrift
Bryts oftast som biprodukt i mineral som monazit, bastnäsit, xenotim, lateriter.

Största producenter: Kina (~60?70% av världens primärproduktion), följt av USA, Australien och Myanmar.

Sverige (t.ex. Norra Kärr) och Grönland har stora fyndigheter men ingen kommersiell drift än.

⚠️ B. Miljöpåverkan vid utvinning
Radioaktivitet

Många REE-mineral innehåller torium och ibland uran.

Gruvdrift genererar radioaktivt avfall som kräver säker slutförvaring.

Syra-lakning

Separation och koncentration kräver starka syror (salpetersyra, svavelsyra).

Kan leda till mark- och grundvattenförorening om inte avfallet hanteras strikt.

Tailings (gruvavfall)

Föroreningar (radioaktiva, tungmetaller) i dammar eller upplag.

Exempel: Baotou, Kina, där REE-produktionen har lämnat omfattande förorenade tailings-dammar.

Energianvändning och CO?

Separationsprocesser (solvent extraction) är energikrävande och har hög klimatpåverkan.

🔷 3. Framställning och förädling
⚗️ A. Separation
Eftersom REE är kemiskt mycket lika varandra, krävs:

Solventextraktion: upprepade lösningsmedelsomgångar för att separera grundämnena.

Detta är kostsamt och miljöfarligt om det inte sker i slutna system.

🔬 B. Legering och tillverkning
Framställda REE-oxider omvandlas till metalliska former, ibland via elektrolys, för användning i magneter och legeringar.

🔷 4. Återvinning
🔁 A. Status idag
Mycket låg global återvinningsgrad (~1?5%).

Svårt pga:

Produkterna innehåller små mängder spritt över komplexa komponenter (ex. magneter i elektronik).

Separation är tekniskt krävande och dyr.

🔬 B. Tekniker under utveckling
Hydrometallurgisk återvinning

Syralösningar för att lösa upp REE från krossade komponenter (magneter, batterier).

Problem: syrabehandling ger farligt avfall.

Pyrometallurgi

Smältning för att koncentrera REE, men kräver höga temperaturer och är energikrävande.

Bioleaching (biologisk lakning)

Användning av bakterier för att lakka ut REE ur gruvavfall eller elektronikskrot.

Lovande för lägre miljöpåverkan men ännu i pilotstadium.

✅ C. Framtida mål
EU och USA satsar på forskning för att öka återvinningen av REE ur elektronik, vindkraftsmagneter och elbilsmotorer.

?Urban mining? (återvinning från elektronikavfall) anses avgörande för att minska beroendet av Kina och minska miljöpåverkan från gruvdrift.

🔷 5. Sammanfattning ? miljö och strategiska utmaningar
✔️ Mycket hög miljöpåverkan från gruvdrift pga radioaktivt avfall, syralösning och tailings.
✔️ Låg återvinningsgrad, trots stort tekniskt intresse och pilotprojekt globalt.
✔️ Geopolitisk dominans av Kina gör REE till ett säkerhetspolitiskt strategiskt ämne.
✔️ Kritiska för grön omställning (vindkraft, elbilar, elektronik) vilket driver starka initiativ till utveckling av återvinning och miljövänligare utvinning.

Kopierad text:

Vindkraftens verkliga kostnader för Sverige ? med Prof. Magnus Henrekson

Vad händer när klimatpolitik krockar med ekonomisk verklighet? Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi reder ut vindkraftens dolda pris för Sverige. Professor Henrekson lyfte fram ett centralt problem: den svenska energipolitiken bygger på en målbild ? inte på verkligheten. Trots att elkonsumtionen i Sverige minskat med över 5 procent de senaste åren, planerar man nu för en fördubbling. Det finns ingen elbrist i Sverige ? men det finns brist på planerbar el där den behövs. Och vindkraft löser inte det. Han förklarade varför väderberoende elproduktion, som vindkraft, inte kan bära ett stabilt energisystem. Eftersom den inte kan leverera när behovet är som störst, krävs 100?% backup från planerbar kraft ? något Sverige i dagsläget inte bygger ut. Henrekson beskrev också varför elsystemet blir dyrare och mer sårbart: Planerbar kraft (som kärnkraft och vattenkraft) tvingas stå still när det blåser, vilket gör dem olönsamma. Sverige exporterar överskottsel till låg eller negativ ersättning ? men tar hela kostnaden för balanskraften, de ökade nätkostnaderna och alla extra systemtjänster som krävs med dagens höga andel väderberoende el. "Ju mer vindkraft vi bygger ? desto sämre och dyrare blir systemet." Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi

Sittande regering verkar inte ha fått snurr på kärnkraftsbyggandet trots att det gått flera år ... 

oavsett vilka beräkningar chatGPT försett tråden med är det ingen som nappar ...

Nuvarande regering är kass, liksom förra och den dessförinnan.

Jaha, och?

ja, så kan man ju  svara när man blir helt ägd.
humor på hög nivå