Anonym (Läkare kan också vara dumma) skrev 2020-09-12 09:21:44 följande:
Vi anpassar oss till livet i högsta grad. Att skaffa barn oavsett förutsättningar är väl att inte anpassa sig till livet?
Alla tar spontana och ogenomtänkta beslut ibland. Men ett barns uppväxt, trygghet och förutsättningarna bör man väl inte chansa med?
Jag har inte på något sätt förespråkat för att man skall skaffa barn oavsett förutsättningar. Att konstatera att, så som läkaren uttryckte sig - ?det aldrig finns ett rätt tillfälle för att skaffa barn? innebär inte oavsett förutsättningar så som du verkar vilja vinkla det till. Det är ingen som propagerar för det och det förstår du mycket väl.
Det är väl ingen heller som tänker att det är BRA att det kommer till ett barn när man har knappa resurser att röra sig med. Men däremot så är det inte alls vanligt att nyblivna föräldrar just lever under eller med knappa resurser. Det är ett av livets faktum för de allra flesta.
Det betyder inte heller per automatik att de medvetet planerar att inte skaffa sig större/bättre resurser och därmed låta barnet leva i misär för all framtid.
TS (för det är TS frågeställning vi kommenterar i den här tråden) är fullt medveten om att förutsättningarna just nu inte är de bästa för att vara gravid/skaffa barn. Hon redogör på ett väldigt tydligt och rationellt sätt kring sina funderingar och oro. Det visar i min värld att hon verkar mogen och genuint brydd om vad för rådande (rådande = just nu) situation barnet troligtvis kommer att födas till.
Som en annan i tråden redan påpekat - de har boende, om än litet men de har boende. De har inkomst, om än liten, men de har inkomst. Vidare så är vi alla lyckligt lottade att bo i ett land som har vissa skyddsnät för att man skall kunna hantera en situation som denna utan att man hamnar i misär. Mammapenning, barnbidrag, bostadsbidrag (eller vad de nu benämns rent formellt) mm, mm. Det i sig betyder inte heller att alla de dom under perioder i sitt liv behöver nyttja dessa bidrag kommer eller ens vill nyttja dessa livet ut.
Min poäng är att TS ska INTE behöva göra abort för att hon/de har de rådande (knappa ja, men inte obefintliga) ekonomiska förutsättningarna.
Hade TS sagt att hon och hennes kille lever ute på gatan, har stora missbruksproblem och inte har den minsta möjligheten att kunna försörja sig nu eller inom en överskådlig framtid så skulle jag nog råda henne att verkligen ta sig en ordentlig funderare på vad som skulle kunna hända med barnet både som gravid och efter förlossning - men det är inte en sådan situation vi pratar om nu.
Majoriteten av jordens befolkning lever under knappa förhållanden. Det innebär inte att majoriteten lever under total misär. Majoriteten av jordens befolkning är mer eller mindre fattiga och än mer så när de startar sina liv. Men det innebär inte att de därför inte kan skapa sig bättre livsvillkor för sig själva och sina barn genom dedikerat arbete.
Skulle vi alla utgå ifrån att vi måste ha en fullt fungerande ekonomi, fullständig trygghet, etc., INNAN vi skaffar barn skulle vi mycket snabbt sluta att existera som art. Livet är en kamp många gånger, både ekonomiskt och emotionellt men det betyder som sagt inte att man inte har rätt att skaffa barn under fertil ålder om man så önskar.
Dina kommentarer ter sig för mig som ganska arroganta och verklighetsfrånvända. Igen - det är ingen här, inklusive läkaren som citerades, som propagerar för att man skall föda barn in i misär och det är absolut inte det TS beskriver.
Hon tar upp frågeställningar och en livssituation som i ett land som Sverige i normalfallet absolut tillåter att man genomför en graviditet fullt ut om man så önskar, och att man efter genomförd graviditet kan ta hand om både sig själv och sitt/sina barn utan att hamna i misär. Det innebär inte heller att man chansar mer än någon annan kring sitt barns uppväxt och trygghet.
Både du och jag vet att det alltid finns undantag men vi utgår i detta fall, för vi kan inte göra annat baserat på den information vi fått, att det inte är ett av dessa undantag.