Är inte alla 98or och neråt fortfarande barn egentligen?

Haha.. Min son är född 98 och är sambo

Det var året efter man hade muckat från lumpen. Fast du har rätt dom är fortfarande barn. Har en kusin som är född 97 och hon kommer aldrig bli vuxen för mig. Hon är alltid lillkusin som alla dom andra småskusinerna. Själv blev jag aldrig äldre än 25 och tänker inte bli det heller. Man är så gammal som man känner sig och börjar man tänka att man är gammal då blir man det.

Hahaha TACK.

Är född 98 och har värsta åldersnojan, känner mig så gammal. Är gift och har ett barn dock så kanske därför. Men känns ändå bra att andra ser mig som ett barn fortfarande. :))

Jag är född januari 98 och jag ha faktiskt två egna barn så jag anser nog inte att jag är ett barn.

Mitt äldsta barn är fött 98, och ser honom som ett barn mer eller mindre, fast försöker inte visa det.

Det är nog svårt för mig att se någon i den åldern som helt vuxna. Har nog mer med att göra att jag har barn i den åldern, kanske förändras det när han är 30.

Hjärnan är inte ens färdigutvecklad förrän ni är 25 så ni som är född 98 ska definitivt inte känna er gamla ni har ju nästan nyss blivit vuxna. Sen kommer ni se själva när ni blir 40 att ni kommer se 20 åringar som väldigt unga. Sen blir man inte äldre än vad man ser sig som. Jag ser mig som sagt var fortfarande som 25 och tänker aldrig känna mig äldre. 

Så man är barn om man är 22? Det var något nytt. När blir man tonåring enligt dig? När man är 50? 

Med tanke på att 1998 inte ens var länge sen så borde ju 98orna vara barn. Jag minns ju 98, spelade playstation 1 på den tiden, finns det ens nån 98 här som vet vad det är utan att googla?

Ja vissa i släkten kravlade ju runt på golvet och käkade grus när min man och jag blev ihop.

Nu kör de barnvagn. Fattar inte vad som hände...

Min yngsta är född 98, ser honom som... kanske inte ett barn men inte heller direkt vuxen.
Mitt äldre barn är 30+ och skillnaden är enorm mellan dem, detta barn räknar jag definitivt som vuxen då han är både gift, har barn, villa, husvagn, hund och hela kittet.

Tonåringar är barn.

Nej, 98:or är inte barn. Man har varit myndig i fyra år, och ens ålder slutar inte ens på ''ton''. 

Kränkt? Det verkar så märkligt bara för det var verkligen inte länge sen

Nej, jag är inte kränkt, jag är äldre än 98:a. 

Personligen tycker jag att det var länge sen, du äger inte uppfattningen om det var länge sen eller ej. 

Vadå verkligen inte längesen? Betyder det att de som är födda 98 är barn? Juridiskt sett är de vuxna. Det är det som avgör.

Mognad kan komma med ålder, men det finns de som är födda 75 som är barnsliga. Är de barn också? Tror att det finns de som inte tycker att 1975 var så fasligt länge sen = de som är födda 1975 är barn!

Och innan du frågar: Jag är inte kränkt, heller.

Jag tror att det lätt blir så med ens egna barn eller yngre i samma ålder. Min mamma behandlar mig fortfarande som om jag vore 17 ungefär, och jag är 44.

Nej, så är det iallafall inte för mig.
Mitt yngsta barn (98) känns i mångt och mycket som ett barn, myndig eller ej.
Mitt äldre barn som är över 30 ser jag som helt vuxen och vi umgås på ett fullständigt vuxet plan.

Nu är inte jag "gammal" (92:a) men lillsyrran som är född -99 känns fortfarande som ett barn för mig. Det är jättekonstigt för hon ÄR inte ett barn, men förstår precis vad du menar. Känns som att det inte var så längesen hon följde efter mig vart jag än gick och vi bråkade om kläder, och nu är hon en ung kvinna som precis fått veta att hon kommit in på juridikprogrammet! Vad hände där liksom?? xD Vill inte ens tänka mig hur det kommer att kännas när min son blir vuxen, han är bara 2,5 nu...

Det är ju ingen som menar bokstavligt, det är ju ett tankespöke :)

Tex tänker jag på den lilla tjej jag satt barnvakt åt som liten, i min tanke är hon ju fortfarande 9 år, fast hon idag är över 30!

Det handlar om att ju äldre vi blir desto fortare tycks tiden gå, tror jag. Så alla som var barn när vi tog steget in i vuxenlivet ?känns? som barn i tanken innan verkligheten hinner ikapp en sekund senare.