• Kaarlssoon

    PLANER PÅ BARN - studier, ekonomi...

    Hej! Jag är 23 år och min sambo är ett par år äldre. Vi har varit tillsammans utan avbrott sedan tidiga tonår och vet att vi vill fortsätta spendera livet med varandra. Vi har längtat efter att få skaffa barn med varandra i väldigt många år, då det är bådas största dröm. Men det är inte förrän 1 år tillbaka som vi verkligen börjat prata om det och planera det.

    Min sambo har ett fast jobb med bra inkomst medan jag är studerande. Jag kommer att vara färdig lärare i Maj 2021. Saken är att vi vill inte behöva vänta enda tills jag har haft ett fast jobb ???? det känns oändligt långt bort. Därför planerar vi att börja försöka skaffa barn i december. Detta för att jag ska orka klara av skolan och inte behöva vara höggravid när jag studerar (om man skulle ha turen att bli gravid så fort). För övrigt bor vi i en tvåa, men vi har sparat i flera år och har redan nu pengar som skulle räcka till en kontantinsats till ett hus. Vi har alltså båda två ganska stora sparkonton eftersom vi har sparat inför den framtid vi vill ha. Ändå oroar jag mig över timingen. Jag vet ju att man ?bör? vänta tills man har fast inkomst, för att få bättre föräldrapenning och något att komma tillbaks till. Samtidigt är de så långt borta, och vi har räknat noggrant på vad det kommer kosta både med fasta och ?rörliga? utgifter. Jag vill helt enkelt bara göra rätt, och höra era åsikter/tankar/erfarenheter.....

  • Svar på tråden PLANER PÅ BARN - studier, ekonomi...
  • fjanten
    S23 skrev 2020-05-01 07:50:09 följande:

    Jag har inte varit gravid och pluggar men däremot pluggat utan att vara gravid. För mig hade det troligtvis varit tuffare att plugga och bara gravid då jag har ett fysiskt arbete där jag inte behlvde tänka. Var fruktansvärt trött så studier då hade varit svårt.

    Försäkringskassan är ganska godtycklig och kan bedöma olika från person till person så att man är beredd på det. Dessutom har du ju fördelen när du arbetat att du inte behöver ?jobba igen? det du missar på samma sätt. De sista 6 månaderna är ju ens sgi skyddad. Men det hjälper ju inte om man påbörjat en kurs som man inte klarar och därför måste göra om sedan och då inte har sgi skydd när man ska plugga ikapp.

    Med nekad sjukpenning som arbetande har du förhoppningsvis en arbetsgivare som är human och tillåter att du är hemma ändå. Då förstörs inte sgi med bara 6 månader kvar till bf.

    Däremot som studerande så blir du ju utan csn när du sedan ska studera ikapp ifall din sjukskrivning inte blivit godkänd.

    Alltså det här är ju verkligen värsta tänkbara sits och att det skulle bli så för ts är inte troligt. Däremot KAN det ju hända och man bör därför vara medveten om det iaf


    Okej, det lät som att du talade ur egen erfarenhet, men då var det inte så
  • S23
    fjanten skrev 2020-05-01 09:09:52 följande:

    Okej, det lät som att du talade ur egen erfarenhet, men då var det inte så


    Nej. Däremot anhörigas erfarenhet. Där det trots godkänd sjukskrivning strulat med csn.

    Tycker det är jättebra att motsatta bilden också får belysas här från er med erfarenhet!
  • fjanten

    Så kan man ju få sparken från jobbet just när man plussat, vara för sjuk för att söka jobb men fk beviljar inte sjukskrivning och man får ingen a-kassa för att man inte sökt jobb, och ens partner dör i en bilolycka, och ens hem brinner upp o.s.v. Worst case kan ju hända även med jobb.

  • nnnnnnnn

    En fråga: Skaffa barn i december??? Betyder det att barnet ska komma i december 2020? Eller att du vill bli gravid december 2020?

    Eftersom ni har ett bra sparande kanske ni kan göra såhär om ni vill ha barn snabbt:
    Ni försöker bli gravida när det passar er. Är det så att du är gravid under studietiden, så försöker du kämpa på med studierna i allafall och klara av dem till maj 2021.
    Även om barnet kommer innan maj 2021, så kanske du kan försöka ta kurserna fast i långsammare takt om det behövs? Så du är klar maj2021-december 2021 någongång...

    När du är klar så har du ingen SGI om du inte jobbat innan studierna.

    Så då tar du av ditt sparande och skippar att använda dina föräldradagar.

    När du är redo att börja jobba, så jobbar du. Det borde gå hyfsat lätt att få jobb och välj gärna en mer udda tid att börja jobba på tex att du säger att du vill börja i maj eller november och gå bredvid den lärare som ska sluta, så får du en bättre start på jobbet och tjänar in SGI utan att jobba som ensam ansvarig för en klass på ditt första jobb, så det är rimligt att jobba 100% även första 1-2 månaderna.
    Säg att du börjar jobba 100% 1:e maj, tillsammans med den lärare som ska sluta, så jobbar du 100%, maj, juni, juli, augusti = 4 månader innan det "blir allvar" , så hinner du komma in i det och få upp din SGI rejält, även om du kanske senare måste gå ner i tjänst för att det är för tufft med småbarn och 100% jobb...
    Orkar du så kör du på med 4 månader heltid till = har full SGI = dina föräldradagar är värda såååå mycket mer än utan SGI. (Utan SGI är de värda 250 kr per dag, med SGI är de värda upp till 1000 kr/dag).


    När du jobbat heltid 8 månader så kan du gå på föräldraledighet med bra FP och njuta av att barnet är lite större!

    Tex barnet föds oktober 2021, du är ledig utan FP till och med april, barnet är då 9 månader, partnern tar över föräldraledigheten helt. Du jobbar 100% 8 månader (maj-dec), barnet är då 14 månader, du är helt ledig jan- framåt eller jobbar tex 50-75 % under många, många år.

  • nnnnnnnn

    Och om din partner har bra SGI så tjänar ni på att denne tar ut föräldradagar under första året om ni behöver mer inkomst än att ta av sparpengarna.

    Det finns specialregler som gör att man kan ta ut SGI-dagar även om man jobbar 100 % (tex om man är ledig 5 dagar i sträck vid röda dagar och liknande) eller ta ut ännu mer om man jobbar tex 80% och då även har mer tid till familjen. (då tar man ledig tex varje måndag och tar ut SGI-dagar lör+sön+mån)
    Sök gärna gamla trådar och läs in dej på planering inför föräldraledighet.

  • Lexikon
    Kaarlssoon skrev 2020-04-30 23:09:01 följande:

    Jag har inte full koll på hur SGI fungerar men jag har tagit fullt studiemedel under 3 år.

    Jag är medveten om att man kanske inte mår bra i början av graviditeten, men då är det värsta som kan hända (om det inte sker något extremt såklart), att jag får göra omtenta för att jag missar något ???? förstår din tanke men just det står jag positiv till ????

    Till den andra personen förstår jag också din tanke med att ha jobb och få högre föräldrapenning, då det är precis min tanke också! Däremot skulle vi med sambons ekonomi klara oss med marginal ändå, vi skulle inte gå minus och våra sparkonton skulle fortsätta öka.

    Jag vill tillägga att vi trots god ekonomi (jag tar fullt studiemedel och jobbar mycket extra), har levt väldigt snålt under flera år. Vi köper i stort sett inget nytt som vi inte verkligen behöver och så vidare, just för att kunna spara till hus. Så att leva snålt är vår vardag och vi trivs bra med det ?? Därmed är också min fundering att ekonomin inte kommer bli något större bekymmer.

    För övrigt tränar vi redan 4 gånger vi veckan på gym båda två, vi äter hälsosamt och ingen av oss använder nikotin. Men väldigt bra tanke!

    Tack för båda era svar, jag tar verkligen in vad ni säger och menar inte att prata emot er utan vill bara förklara våran situation, både hur jag känner och för att själv få reflektera ????


    Förstår din tanke och otålighet, men jag skulle ändå råda dig att vänta.

    Även om du har ett bra sparkonto måste du räkna in att förhållandet kan spricka. Hur stabilt ni än haft det fram tills nu. Har haft flera vänninor där mannen fått en knäpp under graviditeten, varit otrogna eller lämnat dem. Var inte beroende av din partners inkomst. Det är en bonus, men du måste kunna klara dig med barnet på egen hand. Om din partner blir personlighetsförändrad så måste du ha medel att kunna lämna.

    Jag har fått barn under studier, och vid jobb. Under studier skulle jag aldrig rekommendera till någon.

    Får du en bra SGI kan du vara hemma längre och ta ut färre dagar per vecka. Du är fortfarande jätteung. Du har massor med tid att hinna få alla de barn du vill. Gör det gärna, men se till att du har sett om dig själv först.

    Äktenskapsförord, samboavtal, eget jobb och att du kan klara dig själv. Då är du redo för barn.

    Allt annat är tyvärr lite naivt.
  • Kaarlssoon

    Tack för alla svar, jag tar verkligen till mig allt ni skriver och uppskattar ALLA synpunkter jätte mycket! Anledningen till att jag frågade var ju inte för att alla skulle hålla med mig utan ge mig fler sätt att se på saken så tack verkligen. Jag tänker att vi väntar till december, och sen får vi se hur vi känner då. Jag förstår till 100% att vissa tycker att det vore naivt, men i slutändan kommer vi såklart göra det vi känner känns rätt. Min oro är egentligen inte pengar i sig, utan att jag verkligen vill klara min utbildning. För övrigt skulle jag klara mig utan min sambo ekonomiskt om han nu mot förmodan skulle lämna. Som sagt har jag sparat ihop till detta i flera flera år så pengar finns, i ärlighetens namn haha. Finns det någon som har mer erfarenhet av att plugga under graviditet? Hur har det gått isåfall?

  • kolsyrade
    Kaarlssoon skrev 2020-05-01 12:22:14 följande:

    Tack för alla svar, jag tar verkligen till mig allt ni skriver och uppskattar ALLA synpunkter jätte mycket! Anledningen till att jag frågade var ju inte för att alla skulle hålla med mig utan ge mig fler sätt att se på saken så tack verkligen. Jag tänker att vi väntar till december, och sen får vi se hur vi känner då. Jag förstår till 100% att vissa tycker att det vore naivt, men i slutändan kommer vi såklart göra det vi känner känns rätt. Min oro är egentligen inte pengar i sig, utan att jag verkligen vill klara min utbildning. För övrigt skulle jag klara mig utan min sambo ekonomiskt om han nu mot förmodan skulle lämna. Som sagt har jag sparat ihop till detta i flera flera år så pengar finns, i ärlighetens namn haha. Finns det någon som har mer erfarenhet av att plugga under graviditet? Hur har det gått isåfall?


    Åh vad jag förstår din längtan, själv har jag väntat i åratal på att mannen ska bli redo. För ett år sedan bestämde vi oss för att börja försöka i april 2020. Det kändes som en EVIGHET. Men dagen kom till slut och med facit i hand gick tiden ganska snabbt. Det var skönt att kunna planera, börja äta folsyra i tid, sluta med preventivmedel för att få lite koll på cykeln osv. 

    Jag har alltså varken pluggat eller jobbat som gravid. Men om jag utgår från mig själv är jag väldigt glad att jag pluggade klart först, och lät barn komma sedan. Skönt att ha plugget avklarat. Kan tänka mig att det är svårare att återuppta och avsluta studierna när man har barn med i bilden, utöver den ekonomiska aspekten. 

    Det som fick oss att vänta till april med försöken är också att barnet ska komma tidigt på året. Givetvis ingen superstor grej, och tar det tid och vi får ett decemberbarn ändå får det bli så, men det är något att ha med i beräkningen. För er kanske det faktiskt vore en idé att vänta till april, maj 2021 så att du hinner få jobb och jobba ett tag innan det är dags. Och skönt att kunna fokusera på studier och inte bebisskapande/vara tidigt gravid under sista terminen. 
  • Hallihopp

    Hej! Känner att jag vill lägga in mina tankar här i tråden också.
    Jag är i din ålder och jag och min sambo har precis bestämt oss för att försöka bli gravida. Går det vägen så resonerar vi som att: Jag studerar i nuläget 100% och min tanke är att försöka fortsätta studierna när bebis kommer och efter ett halvår så får min sambo vara hemma.
    Om det inte går att plugga med bebisen så kommer jag ta ett uppehåll men då har jag i alla fall prövat. Gällande den ekonomiska biten så försöker vi spara så att sambon har den möjligheten i så fall.

    Vi har varit tillsammans länge, har hus och sambon ett stabilt jobb. Jag resonerar också som dig att det kan dröja att få ett fast jobb efter avslutade studier och får man ett bra jobb fort så kanske man inte vill gå hem på FL direkt heller.

  • Hawk

    Folk är ofta så neggiga här inne. Skriver under på att det går fint att skaffa barn under studietiden, till och med rekommenderar det. Ska väl mycket till för att helt sumpa en kurs. Det som talar emot skulle väl vara att du inte har någon SGI. Tänker också att det är bättre att få barnet under studietiden och sedan gå direkt på föräldraledighet. Att bli gravid mot slutet när det är dags att söka jobb känns sämre, det kan såklart bli svårare att få ett jobb som gravid. Då riskerar man en lucka mellan studier och ledighet. Får du ett jobb är det ju dock kanon, ny SGI och säkerheten att ha ett jobb att gå tillbak till.

    Så jag tycker inte det är generellt dåligt att få barn under studietiden, gärna så snart som möjligt. Sparar dessutom in FP-dagar när man fortsätter plugga. Lycka till!

  • nernu

    Det kommer ju att gå. Allt går. Ni kommer överleva hur ni än gör.

    Har inga synpunkter alls på att skaffa barn under studietiden. Tvärtom. Beroende på vem man är och vad man pluggar kan det vara toppen. Däremot avråder jag konsekvent från att inte ha jobbat upp sgi först. Det är bara dumdristigt. Sjukskrivning i samband med graviditet och födsel är relativt vanligt. Ni och barnet får ett väsentligt roligare liv om du bara väntar ett år. Det är ingenting. Det är dina biologiska drifter som driver på. Tala förnuft med dig själv och inse att det går lika bra att vänta ett år till.

    Mvh hon som också längtade extremt men pluggade klart först.

  • Ringingrid

    Jag är 24 och pluggar till lärare och har två år kvar. Sambon min har fast jobb och jag gravid nu. Jag ville inte heller vänta, isåfall hade jag vart typ 28 innan det hade vart dags och jag vill ha fler barn med några års mellanrum (helst) och vill inte börja så sent så jag körde på :) finns fler i min klass som fått barn under studietiden, verkar gå bra.

Svar på tråden PLANER PÅ BARN - studier, ekonomi...