Mamman missköter barnet?
Hej.
Behöver skriva av mig och få bolla med några andra.
Sambon har ett barn sen tidigare född 2014 som jag älskar lika mycket som mina egna.
Men jag är orolig varje gång barnet kommer hit varannan helg.
Mamman fick boendet när dom separera och efter det har hon betett sig som hon har ensam vårdnad fast dom har delad.
Hon bestämmer allt umgänge.
Hon sätter regler hur vi ska ha det hos oss.
Barnet kommer hit med smutsiga och för små kläder.
Nu under vintern har barnet haft för liten vinterjacka och inga vantar.
Kläder vi köper får vi inte tillbaka och barnet har det aldrig på sig.
Barnet kommer hit med extremt tovigt hår och ingrodd smuts.
Barnet verkar inte duscha eller bada hos mamman då gnuggis tattos är kvar efter 2 veckor.
Barnet har ibland blåmärken på armen.
Naglarna klipps aldrig så barnet river upp fula sår när barnet kliar.
Barnets båda glasögon är trasiga, mamman lämnar inte i på reperation för det är onödigt och vi får inte hit andra paret för laga dom.
Det lilla pappan får se av hallen när han hämtar och lämnar så är det ostädat.
Sista gången jag var i lägenheten efter dom separera var städningen på gränsen till misär.
Vi misstänker barnet går i blöja hela tiden hos mamma, för vi måste börja från början vargen helg med pottträningen.
Mamman skriker på pappan framför barnet.
Pappan får inte veta något om sitt barn.
På dagis och familjerätt säger mamman allt som låter bra och gör tvärtom efteråt.
Barnet säger ofta mamma arg.
Hon lämnar iväg barnet med magsjuka mm.
När dom bodde ihop föredrog mamman att lämna barnet med pappan och sitta framför mobilen eller umgås med andra.
Hon ljög på arbetet att hon behövde extra semester vecka för vara med sitt barn men lämnade barnet med pappan och träffa barnet knappt 5 timmar den veckan.
När dom sepera skulle hon ha barnet på heltid bara för bråka med pappan.
Är det jag som överreagerar eller är det som jag känner att det inte är för barnets bästa.
Vad kan man göra då det inte går att prata med mamman?
Mvh orolig bonus mamma