• Anonym (Fy fan för alkohol!)

    Nej. Det är inte min älskade, som gjorde att jag hade en jävla blåtira!a

    Ja, jag har en jävla blåtira nu, vaknade det och såg den. Har minne av att jag gick rätt in i balkongdörren, och minne av att jag låg och kämpade mig upp från golvet. Men efter några timmars sömn, (tack gode gud att de beviljade min semester),

    Så ser ju jag vad jag har utsatt mig själv för. Hur kan man vara en sådan jävla idiot? Det är faktiskt 1år sedan det hände sist. Jävla alkohol. Nå, men vi bråkar inte, och nej, vi har inga barn. Men jag far illa! Hen har väl något mysberoende, blir aldrig så full, som jag kan bli ibland. Så nej, det är verkligen inte hen, som gav mig en blåtira! Mig själv.

  • Svar på tråden Nej. Det är inte min älskade, som gjorde att jag hade en jävla blåtira!a
  • Anonym (anonym)

    Jag fick en blåtira när jag försökte dra upp roten på kirskål och verkligen tog i 

  • Anonym (Råkade)
    Anonym (anonym) skrev 2018-12-28 17:40:09 följande:

    Jag fick en blåtira när jag försökte dra upp roten på kirskål och verkligen tog i 


    Aj! Det känner jag igen! Har dragit potatis hacka i benen. O slått mig själv, med alla grönsaker jag skulle dra upp....
  • Anonym (Fy fan för alkohol!)
    klyban skrev 2018-12-28 11:12:36 följande:

    Varför måste man dricka så mycket för?

    Om du har problem, varför inte dricka lite mindre istället?

    Det gör vi andra som sköter oss på fester, vi vet vad vi kan dricka och inte kan.(Inom en viss felmarginal givetvis).

    Men sett dessa många ggr i mitt liv, det är bara dricka som är saken, och till slut drar du i väggen för du överkonsumerar nått du redan vet du överkonsumerar.

    Du saknar självkontroll, och bör därför undvika alkohol tills du skaffat en.

    Vilket troligtvis betyder ingen mer alkohol, för sällan jag ser denna typen klara av att dricka mer måttligt.


    Skulle aldrig dricka på en fest. Men ja, tappar kontrollen.
  • Anonym (blåtira)

    Jag har gått in i en dörr och fått en blåtira. Hittade inte mina glasögon och skyndade mig på toan. Hur pinsamt som helst att gå bredvid min man med en blåtira! Såg ju vilka blickar vi fick.

    Min dotter sprang en gång rätt in i en dörr och fick två jättestora blåtiror eftersom hon dunkade i pannan. Det såg för hemskt ut! Vi tog med henne till akuten för kontroll, men allt var ok. Lyckligtvis så tror jag inte att någon misstänkte att hon blivit misshandlad eftersom det såg för extremt ut och hennes beteende skulle ha varit annorlunda om hon var rädd för att bli slagen.

  • klyban
    Anonym (Fy fan för alkohol!) skrev 2018-12-29 11:46:33 följande:
    Skulle aldrig dricka på en fest. Men ja, tappar kontrollen.

    Men sluta med att göra det då, tänk någon gång.
    Vi andra klarar ofta detta utan problem.
    Jag tom själv druckit för mycket och känt nu jävlar går det åt helvete.
    Men allt man behöver göra är ta ett glas vatten och ge faan och dricka alkohol i 30-60min.


     


    Men med tanke på hur svårt du har det, och hur du pratar.
    Är du medveten om att du är klassade som MISSBRUKARE av alkohol.
    Som du förstår har inte det med mängden riktigt och göra, utan hur man beter sig och hur man för sig.
    Och det berättar du att du inte kan, så du är en missbrukare.
    Agera nu som du förstår detta.


    hur många meter var det?
  • Anonym (Smink)

    Går det inte att sminka över en blåtira hyfsat bra?

  • Adolf Josefsson

    Du är en missbrukare om du tappar kontrollen varje gång du dricker. Sluta drick helt, klarar du inte det så sök hjälp.

  • Anonym (Fy fan för alkohol!)
    klyban skrev 2018-12-29 13:52:39 följande:

    Men sluta med att göra det då, tänk någon gång.
    Vi andra klarar ofta detta utan problem.
    Jag tom själv druckit för mycket och känt nu jävlar går det åt helvete.
    Men allt man behöver göra är ta ett glas vatten och ge faan och dricka alkohol i 30-60min.


     


    Men med tanke på hur svårt du har det, och hur du pratar.
    Är du medveten om att du är klassade som MISSBRUKARE av alkohol.
    Som du förstår har inte det med mängden riktigt och göra, utan hur man beter sig och hur man för sig.
    Och det berättar du att du inte kan, så du är en missbrukare.
    Agera nu som du förstår detta.


    Klart jag är medveten om det. Men har väl alltid haft det här beroendet, så länge som jag minns. Fast lik förbannat har jag kunnat jobba heltid, och aldrig bli sjukskriven för det. Det händer när jag har ledigt. Vet inte varför, men så klart är det ett beroende. Finns ingenting att ursäkta, som att vara beroende av vad son helst!

    Antabus, hur funkar det? Någon som vet hur det funkar i praktiken, ihop med jobb?

    Det blir för mycket, och jag trillar i golvet med en stor duns, tar väl skåp och allt annat med mig i farten. Sen tar jag mig upp, går och lägger mig, och vaknar med världens blåtira. Jävla idiot, är vad jag är. Men allt hänger ju på mig så klart.

    Antabus?


  • Anonym (Fy fan för alkohol!)
    klyban skrev 2018-12-28 17:37:49 följande:

    Hehe, älskar berätta såna dumheter man hittar på(och nykter då).
    Jag var stressad en morgon, och tappade nått på högersidan av toan, nått som jag aldrig gjort innan.
    Snabbt som faan skulle jag plocka upp, och BAM så hade jag ett 2cm  jack i huvudet och hårlinjen.
    Allt jag gjorde var och köpte suturplåster och tejpa själv, syns inte idag.


     


    En annan korkad också, som också kom till under nåt som skulle gå för snabbt.
    Det var en ny kniv jag hade fått i arv, det satt ett snöre på denna och låg i diskmaskinen.
    Jag tänkte så kan det inte vara, för då fastnar det i nått.
    Så snabbt ned med handen och ta upp den kniven, men en ett köttbestick hindrade mig och gick in mellan tumme och pekfinger.
    Och satt kvar  när jag tog upp handen, hade tur inget skadade sig.
    Och handkirurgen jag pratade med på AVC trodde inte det var sant att jag klarade utan permanenta skador.
    Räknade senare ut att kniven var 17mm in i handen.


     


    Men att dricka så man skadar sig var och varannan gång, så bör man börja fundera på att sluta helt och dricka.
    Eller anpassa sig så man aldrig hamnar i det tillståndet.
    Men många klarar inte av att veta när man ska börja lugna ned sig med drickat.
    Sen att man gör nått snedsteg för kroppen inte beter sig som vanligt, det kan jag köpa.
    Men vissa gör samma fel varje gång, och ALDRIG NÅGONSIN LÄR sig.


    Nej det händer inte var och var annan gång, men som sagt när jag har "långledigt", ett par gånger om året. Ment 2 för mycket.

    Har ofta suttit barnvakt för vänner och bekantas barn, och då finns inte ens alkohol i mina tankar.

    Så, nu är min partner själv glad för alkohol, men hanterar det på ett absolut mera kontrollerat sätt. Så hen är väl medberoende i allra högsta grad, men har nog bara inte tagit steget att lämna, en frågan om tid. Det finns ju så mycket roligt man kan göra, utan den där blåtiran. Min partner blir ju anklagat för misshandel, de få gånger någon annan har set det. Men jag har varit i insikt så länge, och så bara säger det "bang", rätt ner i golvet. Konstigt att man klarar sig, men man är ju en idiot.

    Detta beteende kommer från barndomen, där det alltid fanns alkohol, men det är inte någon ursäkt alls. Har syskon som inte har det problemet.

    Samtidigt tycker jag synd om alla som har den jävla sjukdomen "alkoholism". För samtidigt som man får skylla sig själv, så är det ju ett beroende, som av vilken annan drog som helst. Och visst det finns nog inget annat botemedel, än den egna viljan.

    Om inte jag hade trillat nu, hade vi kunnat åkt på en mysig kortsemester under nyår. Jävla idiot! Tack för alla era kloka svar!
  • klyban
    Anonym (Fy fan för alkohol!) skrev 2018-12-30 04:41:50 följande:
    Klart jag är medveten om det. Men har väl alltid haft det här beroendet, så länge som jag minns. Fast lik förbannat har jag kunnat jobba heltid, och aldrig bli sjukskriven för det. Det händer när jag har ledigt. Vet inte varför, men så klart är det ett beroende. Finns ingenting att ursäkta, som att vara beroende av vad son helst!

    Antabus, hur funkar det? Någon som vet hur det funkar i praktiken, ihop med jobb?

    Det blir för mycket, och jag trillar i golvet med en stor duns, tar väl skåp och allt annat med mig i farten. Sen tar jag mig upp, går och lägger mig, och vaknar med världens blåtira. Jävla idiot, är vad jag är. Men allt hänger ju på mig så klart.

    Antabus?


    Det finns sätt, dock inget vi kan ta här på Familjeliv.
    Äta antabus hela år, för nått enstaka tillfälle, låter inte speciellt sunt för din hälsa.

    Mitt råd är att du bara inser du aldrig kan dricka alkohol, för det är det enda svaret här troligtvis.


    hur många meter var det?
  • Anonym (Fy fan för alkohol!)

    Har ju läst en del om antabus, och dess biverkningar. Så det med att sluta att dricka helt och hållet, eller bara "lite", funkar nog inte med en som har ett beroende. Man vet ju hur det slutar, och att det bara är en själv som kan besluta, hur gjorde du? För att komma ur beroendet?

    Det fysiska och psykiska? Önskade att det bara fanns en "ofknapp", men så enkelt är det ju inte.

    Har människor i min närhet som jobbar, men som är beroende av olika mediciner, som antidepp, tramadol, och de har någon "sjukdom", som gör att de måste ha just den medicinen?

    Är det bara viljan som kan stoppa beroendet, har vi ju löst et enormt samhällsproblem! Men jag håller med dig, det hade varit optimalt. Men det skall mycket insikt till, och att det är upp till var och en att bara ta sig i kragen, är nog inte så enkelt.

    Beroende. Av än det ena och än det andra. Jag tycker att det är ett lika stort helvete att vara t.ex.. Spelberoende. Hur gör de, för att sluta spela?

    Hur kan de undvika att knapra i sig alla erbjudanden från alla kasinon, som är förvaltade av svenska spel?

    Klart att alkohol bara finns på systemet, åtminstone för mig. Men jag håller med dig ändå. Man måste ta det beslutet själv. Tack för svar.

Svar på tråden Nej. Det är inte min älskade, som gjorde att jag hade en jävla blåtira!a