kan man få problem med soc om man bor för trångt?

Aha, det tänkte jag inte på men så kan det vara såklart.

Att bostäder är så dyra att många människor bara kan drömma om att köpa sin egen är en direkt följd av bostadsbristen. Tillgång och efterfrågan, du vet.

Jag tjänar rätt ok men det är tveksamt om jag skulle kunna köpa lägenhet i typ Sthlm, åtminstone inte en 3a eller större i ett någorlunda bra område.

Definitionen på trångboddhet är att barnen inte har har eget rum.
Men det betyder ju inte att soctanten kommer uppstormandes för trappan för det. Vad skulle ens soc göra åt det? Skulle barnen bli fosterhemsplacerade hos några som kan erbjuda barnen eget rum? Nej , knappast. De  har  svårigheter att hitta familjer till de barn som har verkliga problem.

Du brukar komma med rätt vettiga kommentarer och många har jag gett + till, men nu låter du lite som den franske drottningen sägs ha sagt under svåra tider med svält och brist på bröd; "men de kan ju äta kakor?"

Man får inte problem med "soc" om man är en vanlig skötsam individ som på intet sätt söker hjälp hos dem. Många barn delar rum och särskilt i storstäderna där det inte går att byta lägenhet hur som helst och vet inte "soc" om det så borde de bli uppdaterade. Man kan dela av rum med enkla medel så det blir privata sfärer.
Jag vet inte om "soc" bryr sig i varje orosanmälan så till vida att de tar kontakt med föräldrarna...........det är ju bra om de ringer....men jag kan tänka mig att de är URTRÖTTA på alla elaka kärringar som ringer och anmäler för trams.

Det har jag inte heller skrivit. Finns vad jag vet inte stöd för att Marie Antoinette någonsin sade det där.

Det går att köpa bostad. Det går att hyra bostad för de som inte kan eller vill köpa också, men då kan de inte bo precis där de önskar att bo. Bostadsbristen beror bland annat på socialdemokratisk skattepolitik av vilken det inte skapas någon rotation på bostäder. Amorteringskrav, flyttskatt/hög reavinstbeskattning, krångel att hyra ut i andra hand och komplicerade plan- och byggregler för nyproduktion skapar ingen rörlig bostadsmarknad. 

Det var väl ändå inte helt rätt. Förr bodde alla familjer mer trångt än idag. Förr hade de inte egna rum till alla familjemedlemmar, det kunde vara en familj med flera barn två eller fler dela rum. Kök och vardagsrum hade även de sovplatser.

Ditt förr är kanske inte förr utan mer ... ja när menar du?

Åttiotalet är förr Hade tidsbrist så jag skrev lite snabbt bara.

När jag var liten delade jag rum med två syskon fram tills jag var 6-7 år. Efter det köpte mina föräldrar ett större hus, men jag fick glatt dela rum med ett syskon fram tills det år då jag fyllde 14. Tre syskon och föräldrar som till en början delade på två sovrum i en villa med tre rok. Därefter blev vi fyra syskon och två föräldrar som fick dela på tre sovrum i en villa med 4 rok, plus en oinredd källare. Vi var aldrig ett föremål för dig trots "trångboddhet". Däremot borde några av våra vänners familjer ha varit det, fastän de hade egna rum allihop. Är ni en vettig familj, som fungerar, tror jag knappast att de kommer bry sig om er bara för att ni inte har egna rum.

Att barn delar rum är inte att vara trångbodd. Jag arbetar inom ekonomiskt bistånd och det är många klienter som vill hävda trångboddhet (för att få bistånd till högre hyra). Det är sällan jag bedömer att folk är trångbodda (men det kan givetvis finnas t ex medicinska orsaker). När det var en familj om åtta personer i en liten tvåa som själva inte ansåg att de var trångbodda - då ansåg jag att de var det...