vad ska man göra för att min sambo med ADHD ska göra vardagssysslor?

Precis. Kvinnor med ADHD kan inte göra så. Lämna mansbebisen med utbrotten som ADHD-pojkar har när de är små och går i skolan.

Fråga vem han tycker ska göra hans del om han inte kan? Tycker han att du ska göra det?

Vad svarar han?

Jag tänker att om han har så stora svårigheter får han ta det med sin läkare så att han får hemtjänst eller att han betalar för städning etc eftersom han verkar kunna jobba.

Hur skulle han göra om han bodde själv? Fråga det. Har han bott själv?

Svar: Han svarar aldrig på den frågan när jag väl frågar honom det. Antagligen tror han att sysslorna försvinner om han blundar för det. Han ger mig aldrig något svar på det eller om jag frågar vad som ska hända om jag inte orkar göra dom mer. Hans läkare påstår att det är normalt att bete sig så när man har adhd,att man inte klarar av att göra sysslor osv. Och att han bör undvika att göra sysslor för mycket tills det att han känner att han kan hantera sin ADHD. Helt obegripligt resonemang enligt mig. Har själv blivit uppfostrad på det sättet att man ska hjälpa till i hemmet, oavsett om man har ADHD eller inte. Försöker vara hård men då exploderar han bara. Har föreslagit att han skulle kunna ansöka om att få boendestöd några gånger i veckan men det vill han inte då han klarar sig bra enligt hans egen utsago. Hans hem skulle vara en soptipp om han skulle bo ensam då han är helt nonchalant med städning att göra. Han bryr sig helt enkelt inte hur det ser ut. Han har aldrig bott själv, men jag har varit bortrest några gånger och kommit hem till en soptipp och svinstia efter det. Inte så värst roligt när han har lovat varje gång att hålla ordning när jag har varit borta. Det är hopplöst.

Svar: jovisst kan kvinnor med ADHD göra så också. Beror nog helt enkelt på hur pass villig man är på att ändra på sig. Det är inte så lätt då man älskar honom i de bra stunderna tyvärr. Han är en fin människa utöver dessa utbrott och slarvigheter.

Varför stannar du med ett vuxet barn (som han är)?

Okej men då bryr han sig helt enkelt inte om att du får dra hela lasset. Enda alternativen jag ser då är att du står ut med det eller att ni blir särbo. Då behöver du ju bara ta hand om dina egna grejer och så får han bo i en svinstia om han vill det. Och så kan ni umgås hos dig när ni ses. Eller kanske parterapi skulle hjälpa. 

Tror inte att han kommer ändra sig på annat sätt. Det här är ju väldigt bekvämt för honom. 

Jag menar att det är få kvinnor som ges utrymme att skylla på sin ADHD på det viset han gör.

Det kan mycket väl vara svårare för någon med ADHD att fixa sysslor och jobb, men det är ingen ursäkt för att lämpa över det på någon annan. Det finns en hel del strategier för att hjälpa till att komma över de hang-ups och trösklar som man kan ha utvecklat: appar, skriva listor, göra det till en lek eller ett spel, använda telefonen för att påminna eller hålla tiden, belöningssystem... Acceptera inte att han inte gör sin del, men hjälp honom att komma fram till strategier för att fixa det.
Sedan kan det ibland vara bra att inse att vissa saker tar så pass mycket mer energi och ansträngning för honom än det gör för någon annan att det är mer effektivt (och humant) om han kan få slippa just det och istället ta mer av annat. Om det tex är väldigt energikrävande för honom att planera så kan du hålla i den biten, medan han dammsuger mer istället. Eller, lite mer extremt, han jobbar några extra timmar i veckan och betalar för en städtjänst.

Eller så får han krav på sig att söka den hjälpen, inte hos TS som själv har ADHD. Det är bedrövligt att TS med egen ADHD uppmanas att fortsätta axla mamma-rollen, bara på ett lite annat sätt. Hjälp henne istället att med gott samvete och varm hand lämna över det ansvaret på någon som tycker att han är vuxen nog att ha en kärleksrelation.

Kan ni avsätta en tid varje dag för hushållssysslor? Så att det blir en rutin och en regel? 
T. ex bestämmer ni att ni varje dag direkt efter maten sätter ett alarm på era mobiler på 30 minuter. Sedan lägger ni mobilerna på ett bestämt ställe i köket, och börjar jobba.(städa, hänga tvätt, diska, vattna blommor, osv)

Oavsett diagnos. Sluta tvätta hans kläder. Laga ingen mat till honom. Plocka inte undan efter honom. Gör bara det som rör dig. Tvätta inte sängkläderna hans kompisar använt utan bara det som är till er säng så du alltid har rena lakan. Han får ha sina utbrott bäst han vill. Vill han inte hjälpas åt så.gör inte dunder heller helt enkelt.

Men hallå! Jag har inte uppmanat någon att axla någon mamma-roll utan gav bara tips som en del med ADHD har funnit användbara för sig själva. Det är väl snarare du som inte respekterar TS val att leva med den man hon har valt. I en vuxen kärleksrelation är det ok att ha både svagheter och styrkor, så länge man gör sitt bästa för varandra och relationen. Man stödjer varandra, tar hand om och hjälper varandra utan att ta på sig någon mamma-roll.
Till TS: Kolla in how to ADHD på youtube. Hon har massor med tips för vuxna hur man får vardagen att fungera och även hur man är i en relation där en, eller båda, har ADHD.

Hallå själv! Du ser väl att TS har en egen adhd och ändå underblåser du den hjälpande roll hon redan gått för djupt in i.

Hej, hej, hallå. Jag förstår vad du menar med att inte ta på sig mamma-rollen, men du misstolkade så totalt intentionen bakom mitt förra inlägg att jag inte kunde det låta gå förbi obemärkt. Folk lever med ADHD och folk är i relationer med folk med ADHD. Det finns många strategier som kan vara till stor hjälp. Ha tillräckligt med respekt för ts för att lita på att hon är i den relation som hon vill vara i och svara på den fråga som hon faktiskt frågar. 

Jag lever själv i en relation med ADHD och det är jag som har det. Jag har svarat på frågan. Ofta nås de resultat man vill ha med en sådan partner att man slutar göra, eller så tar det slut. På sin höjd skickar den där länken till honom istället när han ligger i soffan. Kvinnor som stannar i sådan obalans tenderar att slita ut sig på att hjälpa, oavsett om de har egen funktionsnedsättning eller inte. Om de HAR egen funktionsnedsättning går det ännu snabbare och jag menar att TS är mest hjälpt av att backas upp i att sitta på händerna" med hans grejer. De flesta har inte eget samvete till det och möts av aggressioner när de försöker prata.

Tycker att han verkar ha ADHD som ursäkt, för att slippa göra sin del. Han jobbar ju 20 procent mer så om han bidrar mer till ekonomin då så så kan han ju göra en femtedel mindre av vardagssysslorna. 
Du behöver väl säga att du ställer ultimatum att inte fortsätta förhållandet om han inte gör sin del. Skriv varje dag vad du gjort. Och sen skriv vad han har gjort. Sen på söndag så visar du honom skillnaden. Tanken är att han ska förstå hur mycket jobb det faktiskt är, (handlat, dammsugit, tvätta, betalat räkningar etc)
Sen föreslå att ni har schema för allt jobb, där man kryssar av det man gjort. 

Tycker att han verkar ha ADHD som ursäkt, för att slippa göra sin del. Han jobbar ju 20 procent mer så om han bidrar mer till ekonomin då så så kan han ju göra en femtedel mindre av vardagssysslorna. 
Du behöver väl säga att du ställer ultimatum att inte fortsätta förhållandet om han inte gör sin del. Skriv varje dag vad du gjort. Och sen skriv vad han har gjort. Sen på söndag så visar du honom skillnaden. Tanken är att han ska förstå hur mycket jobb det faktiskt är, (handlat, dammsugit, tvätta, betalat räkningar etc)
Sen föreslå att ni har schema för allt jobb, där man kryssar av det man gjort. 

Tycker att han verkar ha ADHD som ursäkt, för att slippa göra sin del. Han jobbar ju 20 procent mer så om han bidrar mer till ekonomin då så så kan han ju göra en femtedel mindre av vardagssysslorna. 
Du behöver väl säga att du ställer ultimatum att inte fortsätta förhållandet om han inte gör sin del. Skriv varje dag vad du gjort. Och sen skriv vad han har gjort. Sen på söndag så visar du honom skillnaden. Tanken är att han ska förstå hur mycket jobb det faktiskt är, (handlat, dammsugit, tvätta, betalat räkningar etc)
Sen föreslå att ni har schema för allt jobb, där man kryssar av det man gjort. 

Tycker att han verkar ha ADHD som ursäkt, för att slippa göra sin del. Han jobbar ju 20 procent mer så om han bidrar mer till ekonomin då så så kan han ju göra en femtedel mindre av vardagssysslorna. 
Du behöver väl säga att du ställer ultimatum att inte fortsätta förhållandet om han inte gör sin del. Skriv varje dag vad du gjort. Och sen skriv vad han har gjort. Sen på söndag så visar du honom skillnaden. Tanken är att han ska förstå hur mycket jobb det faktiskt är, (handlat, dammsugit, tvätta, betalat räkningar etc)
Sen föreslå att ni har schema för allt jobb, där man kryssar av det man gjort.