Bonusmamma till vuxna barn

OK, sluta med att kalla dig bonusmamma, för någon föräldraroll kommer du med all sannolikhet inte få.
Problem ett
Detta är pappans uppgift att lösa. Han får väl prata med dom som en vuxen, att nu när de är så stora, så förväntar han sig att de respekterar att ni som vuxna kan vara själva i ert eget hem
Problem två
Månadsutgifter, du ska inte lägga ett öre mer än vad du själv vill (och även till vad)
Problem tre
Hjälpa till hemma.
Tja, inte ska du städa efter dom i varje fall. Så har föräldrarna inte fått fram budskapet att samtliga vuxna bidrar till hemmets trivsel, så får väl pappan ta hand om detta

Jag är rätt förvånad, har dessa barn något funktionshinder, eftersom (jag har en son som är 21) de ungdomar jag träffar på är helt självgående och håller inte sina föräldrar i kjolarna.

1.

Pappans sak att lösa.

2.

Du ska inte betala alls. Det är vuxna människor det handlar om.

3.

Du ska inte städa efter dem alls . Eller så turas ni om att städa. Och de vuxna barnen tar 1/4 städningen osv.

1: Nej håll dig helt utanför den diskussionen då det faktiskt inte angår dig. Sedan tycker jag att barnen självklart ska ha fri tillgång till sitt eget hem. Däremot är det en fråga för mamman att ta upp med barnen. Hon bör väl vilja ha sina barn hemma minst 50% av tiden?!

2: Din sambo bör lägga 2/3 av matpengarna. I övrigt känns det rimligt att dela på fasta utgifter.

3: Min bonusdotter och min egen son fick sköta sin egen tvätt från 14-15 års åldern. Även dammsugning, matlagning, disk m.m. Detta är viktigt att de lär sig innan de flyttar hemifrån.

Sen håller jag med föregående, du är inte och kommer aldrig bli bonusmamma till dessa barn. Du är pappas nya kvinna/sambo.

1. Jag skulle hålla mig utanför det. Det är upp till pappan att lösa. Generellt tycker jag dock att dom borde få röra sig som dom vill i sina egna hem. Sen är det väl inte länge kvar tills de faktiskt flyttar till nåt eget, så då kommer dom ju varken vara hos mamman eller pappan lika mycket.

2. Du ska inte lägga pengar på dem ifall du inte vill. Men enklast känns som att din sambo bara lägger lite mer till det gemensamma, så slipper ni räkna kronor och ören om hur mycket alla i familjen kostar.

3. Givetvis hjälper alla i hemmet till med strädning. Jag tror att jag tvättade, lagade mat, städade hemma från typ 14-15 års ålder.

Nja.. din sambo vill ha egentid och enbat träffa sina barn varannan vecka och lugn ochro samtidigt som han vill ha gemensamt barn med dig? Egentiden och lugn och ro minskar rejält med småbarn.

Han låter faktiskt inte som någon jag vill skaffa barn med, antingen skiljer han mellan barnen eller så kommer han låta dig ta hand om det mesta med ert gemensamma, inget av dom alternativen låter atraktivt.

Att han sen låter dig bidra lika mycket gällande ekonomin låter inget vidare heller.

Tack för alla svar hittills. Först och främst: Jag skrev bonusmamma inom citationstecken för att förklara den aktuella relationen. Det är naturligtvis inget jag kallar mig för annars eller inför dem 

Gällande första frågan är det den jag ställer mig mest kluven till. Min sambo vill att jag är med och stöttar honom när han ligger på om veckoplaneringen. Han anser det vara rimligt att jag lägger mig i då det berör mitt hem och min vardag också. Och hade jag fått välja själv hade jag gärna sett striktare veckor, då det underlättar planering av mat och t ex att man kan ha sex när man vill utan att någon dyker upp oväntat. Samtidigt känns det orimligt att ställa några som helst krav. Jag kommer själv från en kärnfamilj och kan omöjligt sätta mig in i hur det är att pendla mellan två olika hem. Jag har stor repsekt för att det kan vara meckigt för dem att leva i en resväska.

Av era svar att döma verkar det bättre att jag låter honom driva diskussionen om mamma/pappa-vecka själv. Den biologiska mamman i fråga har redan fler barn på heltid så för henne spelar det ingen roll hur fördelningen ser ut? Det blir således tufft för min sambo och barnen kör mycket på offermentaliteten att ?han inte vill ha dem här? osv.

Gällande ekonomin. Jag har föreslagit att min sambo lägger 1 500 kr mer i månaden. Det motsvarar 18 000 kr om året för två barn på halvtid. Visserligen äter de ofta på stan eller hos kompisar, men jag tycker ändå att det är en generös deal av mig, då det även involverar saker som hemförsäkring, el, bredband, dagligvaror m.m?

Jag fattar att jag låter väldigt osäker, det är jag också. Det här är en helt ny situation för mig. Eftersom jag är väldigt förälskad i min sambo är det av yttersta vikt för mig att allt funkar med hans barn. Då är jag hellre superförsiktig och tänker till en gång för mycket än bara går in och styr och ställer.

Undrar om de vuxna barnen uppskattar att komma hem när ts går omkring lättklädd eller om paret är i en intim situation

Detta kommer du lösa ts. Du resonerar så vettigt och verkar klok. Önskar dig/er all lycka till.

1500kr mer från din sambo är mer än generöst från din sida btw.

Jag tycker du verkar klok och ska fortsätta hålla låg profil men inte städa efter dem. Att ni får en mjuk och god relation är så viktigt för hela er framtid att det är värt att offra sig en del i början. De flyttar väl snart hemifrån dessutom. Och du vill att de ska bli glada över, och få en god relation till, sina kommande småsyskon, såklart. Kanske mannen kan be dem hojta till i förväg när det går, åtminstone, så att ni kan handla hem extra mat om de kommer på en vecka ni inte planerat? Ett sms eller så? Förstår också att det är jobbigt för dem att känna sig ovälkomna i sitt eget hem.

För min del så tycker jag att ungdomar som bor hemma, så länge de bor hemma, ska ha samma rätt till bostaden som föräldrarna och deras nya partners har. Jag skulle aldrig reglera några tider och i synnerhet inte för unga vuxna. Jag har lyckats ha massor med sex ändå trots den anpassning som gjorts efter att hushållet har fler medlemmar än bara jag och min man. 

Om jag som ny partner kommit in en familj där barnen är unga vuxna hade jag inte betalat något alls för dem. Alternativt hade jag betalat för det jag ville till dem. Jag hade inte sett någon vits med gemensam ekonomi.

Vad gäller städning och övrigt som behöver uträttas i hemmet så tar jag för givet att det åtgärdas av alla som bor i det. Om det sedan betyder att någon önskar leja bort städningen, eller själv vara den som täcker upp för andra eller hur det nu  kan se ut i andra familjekonstellationer än min egen bryr jag mig inte om. Min åsikt är att vid varje förändring i hemmet, exempelvis om en ny människa flyttar in i det, så bör man hitta en gemensam minsta standard och lägga upp en gemensam strategi för att kunna upprätthålla den snarare än att antingen tiga, lida, plocka eller larva sig med "mitt hus, mina regler"-skiten. 

För min del så tycker jag att ungdomar som bor hemma, så länge de bor hemma, ska ha samma rätt till bostaden som föräldrarna och deras nya partners har. Jag skulle aldrig reglera några tider och i synnerhet inte för unga vuxna. Jag har lyckats ha massor med sex ändå trots den anpassning som gjorts efter att hushållet har fler medlemmar än bara jag och min man. 

Om jag som ny partner kommit in en familj där barnen är unga vuxna hade jag inte betalat något alls för dem. Alternativt hade jag betalat för det jag ville till dem. Jag hade inte sett någon vits med gemensam ekonomi.

Vad gäller städning och övrigt som behöver uträttas i hemmet så tar jag för givet att det åtgärdas av alla som bor i det. Om det sedan betyder att någon önskar leja bort städningen, eller själv vara den som täcker upp för andra eller hur det nu  kan se ut i andra familjekonstellationer än min egen bryr jag mig inte om. Min åsikt är att vid varje förändring i hemmet, exempelvis om en ny människa flyttar in i det, så bör man hitta en gemensam minsta standard och lägga upp en gemensam strategi för att kunna upprätthålla den snarare än att antingen tiga, lida, plocka eller larva sig med "mitt hus, mina regler"-skiten.