Vad vore klokast - Att säga att man inte begått brott eller förneka det vid arbetsintervju?

Om ditt register är rent så säg ingenting. Om det inte är ett stort brott av typen att du figurerat i medier osv, då finns ju risken att de känner igen dig förstås.

Har du sonat ditt brott så tycker inte jag du ska behandlas annorlunda än andra.

Det känns inte heller riktigt rätt att ljuga. Känns som om man egentligen borde kunna säga att man begått brottet för några år sedan. Och att det har passerat så pass lång tid att man inte syns i något register längre. Men det kanske bara är naivt att tänka så?

Jag menar, människor blir säkert obekvämt inställda när de får höra att någon begått brott. Även om arbetet som jag skall förhoppningsvis jobba med står för mänskliga rättigheter och skall inte bry sig om de med psykiska besvär begått brott eller inte, för att vi tror på människans förändring och är helt enkelt där för att hjälpa de. De som är kriminella/varit kriminella eller inte. Alla skall få hjälp.

Så känns det ändå som om jag inte kommer få hjälp om jag är fullkomlig uppriktig.

Jag mår väldigt dåligt. Om jag ljuger, känns det inte rätt. Samtidigt som jag absolut vill ha det här jobbet. Det är egentligen därför som jag fokuserar på att komma in på högskolans utbildning, för att jag just vill jobba med det här!