Jag skulle ha 10-12 barn, fick 0

Varför blir det inga barn?

Vad är det som hindrar dig idag då från att ta tag i och starta upp barnverksamheten?

Men ts. Övervikten kan du ta tag i, jag är själv där. Du behöver inte vara tillsammans med någon för att skaffa barn, du kan skaffa på egen hand. Angående ekonomi så behöver inte ett barn leva i överflöd, det går ändå. Finns ju hur många ensamstående och arbetslösa mammor som helst och de allra flesta av de barnen har det jättebra! Superstort socialt nätverk behövs inte heller.

34 är ingen ålder. Många får barn vid 40. Ditt störst problem som jag ser det just nu är din vikt - det är svårare med IVF / naturligt om man har övervikt. Börja där. 

Om du verkligen vill ha barn tror jag att du kan lösa detta. Flera av de punkter du räknar upp har antagligen koppling till varandra.

När det gäller ohälsa behöver du söka vård om det är av allvarligare karakär (det är ju inte att rekommendera att enbart försöka egenbehandla om en har exempelvis diabetes eller depression), men något i dina inlägg får mig att tro att din ohälsa inte är av det slaget och att du skulle kunna göra mycket själv. 

Jag skulle rekommendera att du först sätter dig och funderar på vilka lösningar det kan finnas för de punkter som du satt upp. Flera av dem ser ut att kunna vara kopplade till varandra och om du tar tag i något kommer det antagligen flera vinster på vägen.

Titta exempelvis på punkt 4 och 5, rörande hälsa. Här skulle ett mål kanske kunna vara dagliga långpromenader. Finns det i närheten någon trevlig park, skog, strand? Speciellt nu till sommaren när det blir ljusare och varmare. Fysisk aktivitet, rutiner och dagsljus är nycklar för bättre mental hälsa, och dessutom ger det bättre nattsömn
Efter någon månad, när du fått igång promenadrutinen och kroppen börjar längta efter mer träningsendorfiner kan du fundera på om det finns andra former av aktivitet du gillar. Kanske är simning, cykling eller styrketräning något som du kan göra? 

Om du har kraftig övervikt rekommenderar jag att du kontaktar vårdcentral. Du kanske kan få möjlighet att träffa en fysioterapeut, livsstilssköterska, dietist, stödperson eller liknande som kan hjälpa dig att hitta bättre levnadsvanor, och med träning i ett rehabgym eller liknande med fysioterapeut kan du, oavsett vilken förmåga du har, få hjälp att börja träna på det sätt du kan.

Jag tror att om du gör ovan i ett halvår kommer du att se stor skillnad. Dagliga promenader kan ge energi, kraft och ny livslust. Du kommer se hur kroppen snabbt blir mer hälsosam, friskare och starkare. När punkt 4 och 5 är under förändring är listan plötsligt kortare. Att fortsätta arbeta med din mentala hälsa kan med fördel kombineras med punkt 6 om det sociala nätverket. Många mår bra av kreativ, skapande verksamhet. Leta facebookgrupper i närheten om något som du är, eller varit, eller kan bli, intresserad av. Odla, virka, promenera, fågelskådning, vad det nu kan vara. Eller leta efter lokala föreningar. Nästan var du än bor finns det exemeplvis en hembygdsförening, en socialdemokratavdelning, en röda korset-klubb, en församling osv. Ta del av verksamheten, eller erbjud dig genast att hjälpa till. Det söks säkert volontärer som kan besöka äldreboenden eller hjälpa till vid språkcaféer eller liknande, då du dessutom får träffa de andra inom föreningen, umgås och stärka ditt sociala nätverk. Här kan du jobba med punkt 6 och 5 samtidigt. Och vem vet, kanske råkar du på köpet hitta någon du vill skaffa barn tillsammans med?

Så, om ett år då kan du ha en mycket mer hälsosam kropp och psyke, ett socialt sammanhang, vänner, ha lärt dig massor och utvecklats. Det som är kvar på din lista är då främst ekonomiskt. Genom all din nya kraft och relationer kanske du får en ingång till mer välbetalt jobb. Dina föreningserfarenheter gör att ditt cv växer. Och om du söker nytt jobb kommer du att vara en mycket mer attraktiv potentiell medarbetare så nog kommer du att kunna få en mycket bättre ekonomisk situation? Stabil ekonomi ger dessutom möjligheten att skaffa ett bättre boende.

Nu är du 34 år. När du är 35,5 skulle du kunna ha löst eller vara på god väg att lösa nästan alla punkter på din lista. Om du då ser att du vill ha barn ensam, ja, då går det kanske att lösa även det. Så länge du är under 40 år när behandlingen startar kan du få den finansierad av landsting (men ställ dig i kö i god tid!) och du kan även göra det privat om din ekonomi då tillåter det. Och oavsett hur lätt eller svårt du har att bli gravid är det ju inte direkt en förlust för livet att bli mer hälsosam och med stabil ekonomi, inte sant?

Så, vad väntar du på? Istället för att konstatera att det blev 0 barn, fast du vill ha barn - ta tag i din situation och sitt om ett par år med ett par ungar i famnen och se tillbaka på 14 juni 2018 som dagen då det vände.

--
och ja, jag vet att det inte "bara är att göra". Ohälsa och känsla av hopplöshet kan vara oerhörda hinder. Men om ovan låter som ett oöverstigligt berg snarare än som pepp, då kanske det är ett tecken på att du behöver vård. Och det går att få.

Hej TS.

Livet blir nog inte som man tänkt sig för någon. Du låter ledsen och trött på inlägget. Jag tycker att det är bra att du får ur dig hur du känner.

Vid 34 års ålder och med de svåra utmaningarna framför dig, som ju även i allra bästa fall där du sätter igång direkt idag kommer att ta några år att lösa, så är det klart att det verkligen brinner i knutarna.

Jag tycker alltså inte att du inbillar dig. Du är verkligen på gränsen att din högsta önskan inte kommer att kunna besannas.

Så det är klart att du har en kris nu, och är ledsen. Du har säkert kämpat så mycket mot väderkvarnarna som inte ger med sig, att du är trött på allting. Och att se sanningen, och försöka skriva om framtiden till hur sanningen ser ut ? och överge drömmarna och fantasierna. Det är nästan alltid en kris för oss när drömmar och verklighet krockar på ett påtagligt sätt.

Det är jättebra ibland att helt förlora hoppet. Hoppet kan många gånger vara en illusion man är fast i.

Och det går inte alltid bra i livet, och det går inte alltid att fixa upp.

Ändå tror jag att du är här i tankarna just nu, för att du instinktivt inom dig VET att det här är sista tåget mot drömmen som går från perrongen NU.

Om jag förstår dig rätt så är din dröm uppfylld när du har 3 barn.

Så här hade jag tänkt:

Du är 34 år.

Samtidigt finns det en biologisk klocka, och den ser olika ut för varje kvinna. Så det kan redan vara krångel i maskineriet, och räkna med något ska man inte göra. Andra kan få barn till uppemot 40, och vissa få kvinnor när de är äldre än så.

De hinder du har framför dig är enormt svåra. Minst 2-3 år bara för övervikten. Ekonomin känner jag inte till.

Däremot finns det äggdonation, och vad gäller orken att ha barn upp i åldrarna är ju också individuellt. Kanske att du orkar få det 3:e barnet i 43-årsåldern?

Så hade jag varit i din situation, så hade jag börjat med en liten promenad idag, och tagit bort värdelösa matprodukter (godis, saft etc) helt. Imorgon hade jag också sökt hjälp på vårdcentralen, bett om remiss, stöd. Det är nästan orimligt att gå ner så mycket på egen hand, utan relevant stöd och pepp. I värsta fall får du ändå göra det själv. Tänk på att en dag du inte går upp i vikt är också en seger. 10 kilo är ju fantastiskt bra, och du behöver ha tålamod. Sätt upp realistiska delmål, och inse att även med RIKTIGT HÅRT ARBETE, så kommer det inte att hända i år eller nästa år att du är 100% där. Men varje kilo ner är 1% närmare målet ? som en mätare. Lär dig allt du kan om att gå ner i vikt, inte då knäppa metoder, utan på ett sunt vis.

Lägg undan pengar. Även trots att du har dålig ekonomi så MÅSTE du göra det. Även om det bara är lite varje månad, och även kronor i en burk. Spara allt du kan och förmår. Absolut gör det, för din stora dröm kan hänga på det.

När du är nere i en rimlig vikt, så kan det eventuellt vara så att du behöver åka till till exempel StorkKlinik i Köpenhamn, antingen för insemination, Ivf, eller äggdonation. De är fantastiskt snälla kvinnor där. Men det kostar en hel del. Så spara, spara, spara.

De andra hindren får du också ta tag i. Men du behöver inte ha för höga krav heller. Varje barn får barnbidrag, och går du vägen med insemination etc. så får varje barn underhållsstöd. Det kan också finnas möjlighet till bostadsbidrag för familj. Så några tusen per barn kommer du att få, så lagar man egen mat och handlar de fina kläderna på Tradera, så går det utmärkt. Det blir till och med över till någon hobby till varje barn, och någon resa.

Som sagt, det är svårt att veta med din situation. Du vet absolut den bäst själv. Men jag kan inte låta bli att känna som de andra som svarat. Att det finns en dörr ännu.

Du har rätt att den är stängd. Men agera smart, bestämt, planerat, och så effektivt du bara kan. Planera för den dag då dörren kommer att stå på glänt ? och när det händer, kasta dig in. Var värsta ninjan.

Sedan har du skrivit att du har talang på att planera, så använd dig av det, och håll dig i verkligheten när du gör det. Plus att du redan har gått ner 10 kilo.

Det finns så många hjältar i detta hårda liv, och det är du med!

Stor kram, och hoppas inte att jag har sårat. Som sagt, jag känner ju inte till, och går det verkligen inte att uppfylla din dröm ? så är jag så ledsen med dig. Livet kan vara himla tufft. Jag är säker på att du oavsett är väldigt fin.

34 Är för tidigt att ge upp. Visst fertiliteten är lite lägre, men det är inte så illa...än. Om du fortfarande är barnlös vid 40 så kanske du kan ställa in dig på att inte få barn, men du är inte där än. 6 år tills dess. Du kan lätt få 1 kanske även 2 barn på den tiden.