Hur länge går era barn?
Vad är rimliga tider?
Känner att 7-18 (ca) är hemskt länge och det känns inte ok, samtidigt jobbar ju de flesta föräldrar heltid och då måste det kunna se ut så. Vi jobbar 7.30-17 i annan stad, med något kortare dagar på fredagar.
Skryter du verkligen om att din dotter går så långa dagar på förskola och att det går så bra för henne?!?!?!?????????! Hon träffar pedagogerna mer än hon träffar er föräldrar och därför längtar hon till det hon känner sig tryggare till. Jag gissar att du inte varit på förskola en dag och sett din 2 årings miljö. Barnen dag är en arbetsdag!! Även om hon tycker om förskolan betyder det inte att hon ska vara där så långa dagar. Hon känner ju inte till något annat..
Egoistiska föräldrar ?????????????????????????????????????????
Skryter du verkligen om att din dotter går så långa dagar på förskola och att det går så bra för henne?!?!?!?????????! Hon träffar pedagogerna mer än hon träffar er föräldrar och därför längtar hon till det hon känner sig tryggare till. Jag gissar att du inte varit på förskola en dag och sett din 2 årings miljö. Barnen dag är en arbetsdag!! Även om hon tycker om förskolan betyder det inte att hon ska vara där så långa dagar. Hon känner ju inte till något annat..
Egoistiska föräldrar ?????????????????????????????????????????
Jag umgicks mycket med förskollärare, barnskötare och lågstadielärare under min föräldraledighet , just dessa var lediga samtidigt som mej i vårt område och det lustiga är att de aldrig förespråkar långa dagar för barnen utan försöker ha sina barn hemma länge. Jag tycker också att förskolan är bra med påhittiga fröknar och mycket skoj, men att tro att det skulle vara bättre än att vara hemma är bara förnekelse. Naturligtvis beror det på vad man gör av ledigheten, jag tänker på normala föräldrar och inte underfungerande.
7-17 låter helt vansinnigt i mina öron. Faktum är att redan 7- låter som att barnet måste sova väldigt tidigt så det kan inte bli mycket tid till det där kvalitetsumgänget.
Måste man så måste man men om man har ett val så ska man minnas att på arbetet är alla utbytbara, hur framgångsrik man än är, för barnen är ingen det. Och förskolepersonal är påhittiga och duktiga, men de älskar inte barnen. De tycker om barn och ger dem kramar men de älskar dem inte, pussar dem inte, och tycker inte att varje barn är det bästa som hänt dem.
Jag umgicks mycket med förskollärare, barnskötare och lågstadielärare under min föräldraledighet , just dessa var lediga samtidigt som mej i vårt område och det lustiga är att de aldrig förespråkar långa dagar för barnen utan försöker ha sina barn hemma länge. Jag tycker också att förskolan är bra med påhittiga fröknar och mycket skoj, men att tro att det skulle vara bättre än att vara hemma är bara förnekelse. Naturligtvis beror det på vad man gör av ledigheten, jag tänker på normala föräldrar och inte underfungerande.
7-17 låter helt vansinnigt i mina öron. Faktum är att redan 7- låter som att barnet måste sova väldigt tidigt så det kan inte bli mycket tid till det där kvalitetsumgänget.
Måste man så måste man men om man har ett val så ska man minnas att på arbetet är alla utbytbara, hur framgångsrik man än är, för barnen är ingen det. Och förskolepersonal är påhittiga och duktiga, men de älskar inte barnen. De tycker om barn och ger dem kramar men de älskar dem inte, pussar dem inte, och tycker inte att varje barn är det bästa som hänt dem.
Vår förskola är som ett andra hem och jag har aldrig haft något dåligt samvete över att lämna barnen där. Både jag och min man har jobb som vi trivs med och vi tycker båda att vi är bättre föräldrar när vi få jobba dagtid och ta hand om våra barn kvällstid (det här sticker säkert i ögonen på många...). Överlag råder en hets kring att man ska lämna sent och hämta tidigt - jag försöker hämta minstingen vid 16-snåret men ofta vill han inte gå hem då utan skulle helst stanna och leka med sina kompisar ett tag till ????
Jag jobbar endast halvtid och sambo heltid. Har kvar ca 2000:- efter räkningarna, vi bor i en etta tillsammans med sonen men jag prioriterar verkligen inte att jobba nu. Blir väl fattig pensionär på kuppen men jag tror ändå att jag aldrig kommer att ångra mig, trots att jag vet att det är en kvinnofälla. Jag kommer alltid vara fattig men med vetskapen att jag iaf gav sonen den tid jag ville. Slipper ånga ngt sådant. Så det går verkligen att leva på små kostnader man får prioritera. Sonen får allt han behöver rent materiellt och vi kan vara tillsammans men det blir såklart inga resor, dyra mobiler, utemat men dessa saker är rätt flyktiga ändå. Så tycker ni att det är svårt med ekonomin, prova flytta till mindre boende, man får många timmar extra med barnen av att dra ner på boende.
Maken jobbar lite mer än heltid, men en del av jobbet sker hemma. Jag jobbar väldigt varierat. Dottern går också varierat, det kan ändra sig från vecka till vecka, men ofta har hon två långa dagar(7.30-14.00), två kortare dagar(9.00-14.00) och sen en halvdag(förmiddagen eller eftermiddagen således). Hennes dagis är himlans bra, men vi vill inte ha hur långa dagar som helst i vilket fall. Innan jag började jobba som jag gör så arbetade maken deltid.
9-13, skulle det stå. Dottern är 6,5 år.
Egoistiska föräldrar?!
Jag håller med om att det inte är optimalt med långa dagar men om föräldrarna inte kan gå ner i tid (pga att de tjänar dåligt eller så) så måste det få vara så. Jag tror inte att någon förälder helst ser att hens barn är mer på förskolan än hemma!
Men visst, om det är egoistiskt av föregående att se till att barnet har ett hem och mat på bordet så får väl hen vara egoistisk.
Jävla larv att skamma andra föräldrar så där.
Det är ju skrattretande att du tror dig kunna uttala dig om hur det är för min dotter utan att känna henne eller oss. Jag skryter inte alls med att hon går "långa dagar" men jag skäms inte heller, inte ett dugg. Jag tycker att det finns en konstig hets i detta forum mot förskolan som att det generellt skulle vara ett dåligt ställe för barn vilket jag inte alls håller med om, och jag håller inte med om att man måste arbeta deltid bara för att man har barn. Vi jobbar båda heltid men min dotter är hemma på helgerna (pappan jobbar aldrig helg), och jag går ganska ofta nattjoursveckor och jobbar då varannan natt vilket ger oss mycket tid tillsammans på dagarna, och försöker naturligtvis anpassa våra scheman för att få vara då mycket med vår underbara dotter som möjligt. Hon trivs fantastiskt bra på förskolan men att det skulle bero på att hon är mer trygg där än hemma är bara löjligt. Och visst har jag varit med på förskolan, 2 veckor under inskolningen och iallafall på hennes förskola fungerar det jättebra och det går inte alla att likna vid en arbetsdag. De är sällan fler än 10 barn på 3 pedagoger, de har en fantastisk miljö där de leker, myser, äter, sover ovh trivs. Och inte minst utvecklas otroligt! Jag gick på förskolan hela min uppväxt och jag har en väldigt fin relation med mina föräldrar, bättre än många andra faktiskt. Att arbeta heltid är inte att vara en dålig förälder och jag är evigt trött på att folk i detta forum försöker skuldbelägga andra att tro det. Dåliga föräldrar med otrygga barn är de med missbruk, bråkig och stökig miljö hemma, dåliga ekonomiska förutsättningar där barnen inte kan få vad de behöver, föräldrar som när de är med barnen hellre sitter framför datorn istället för att leka och läsa osv.
För att vara lite fördomsfull (vilket jag vet kommer sticka i ögonen på endel); jag är högutbildad med ett utmanande och roligt arbete. Bland mina kollegor och vänner med samma bakgrund är det få som arbetar deltid. Det är ju lätt att tala illa om förskolan och upphöja sig själv till världens bästa förälder för att man är hemma om man ändå vill vara hemma för att man är lat, har ett tråkigt och okvalificerat arbete, är arbetslös eller liknande.