Finns det fler där ute som planerar eller vill ha barn, trots att ni är "yngre"? Eller har ni redan barn och fick dem när ni var unga? Hur reagerade omgivningen?
Jag är 19 och planerar barn tillsammans med min partner på 25 år. Vi är just nu på fjärde försöket med bim 13/1.
Finns det någon i liknande situation? :)
Herregud vad folk ska tycka till om andras viljor.. Om man vill ha barn - go for it! Jag har precis fyllt 26 och vi har börjat försöka nu och jag ångrar redan att vi väntade såhär länge! Önskar att vi kanske hade försökt för 2 år sedan redan för man vet heller aldrig hur lång tid det tar. Nu är min längtan så stor att jag knappt har något tålamod, jag vill bara att det ska hända NU eftersom jag är lite stressad över min ålder. Och det låter säkert helt sjukt för vissa, för jag är ?bara? 26 men så känner jag och då får jag göra det.
Jag önskar dig all lycka till med bebisverkstaden!
Herregud vad folk ska tycka till om andras viljor.. Om man vill ha barn - go for it! Jag har precis fyllt 26 och vi har börjat försöka nu och jag ångrar redan att vi väntade såhär länge! Önskar att vi kanske hade försökt för 2 år sedan redan för man vet heller aldrig hur lång tid det tar. Nu är min längtan så stor att jag knappt har något tålamod, jag vill bara att det ska hända NU eftersom jag är lite stressad över min ålder. Och det låter säkert helt sjukt för vissa, för jag är ?bara? 26 men så känner jag och då får jag göra det.
Jag önskar dig all lycka till med bebisverkstaden!
Som sagt så va ja 19 år när första kom och nu e jag 27 och ska ha tredje. Jag är jätteglad över våra val och det har gått så bra så 
Så synd att det ska va så mycket fördomar. Man blir den mamma man gör sig till och ja har samma partner än idag som jag hade till min första och andra.
Vi må va unga men så mycket tid vi kommer ha med våra barn och orken som kommer finnas kvar en lång tid framöver är guld för mig ! :)
Lycka till med bebisverkstan
Som sagt så va ja 19 år när första kom och nu e jag 27 och ska ha tredje. Jag är jätteglad över våra val och det har gått så bra så
Så synd att det ska va så mycket fördomar. Man blir den mamma man gör sig till och ja har samma partner än idag som jag hade till min första och andra.
Vi må va unga men så mycket tid vi kommer ha med våra barn och orken som kommer finnas kvar en lång tid framöver är guld för mig ! :)
Lycka till med bebisverkstan
Åh, så underbart det låter! Stort lycka till med graviditeten! <3
Jag kan avslöja ser jag bara för en stund sedan fick ett svagt positivt test... :D
Sedan jag var 17/18år så började min barnlängtan. När jag var 18 så började vi försöka på riktigt och inte förrän jag var 22år så lyckades vi bli gravida. Anledningen till varför det även kändes bråttom var nog stressen runt omkring oss. Dels så är våra föräldrar väldigt gamla och har inte haft orken till att vara fysiskt aktiva med oss under vår uppväxt. T.ex spelat fotboll eller ja lekt med oss helt enkelt. Min yngsta bror har en pappa som är 50år och under hans uppväxt har han bara suttit inne och inte direkt fått någon uppmärksamhet. Så jag fick panik av att inte bli gravid direkt då min kropp redan vid 20års åldern började bli krasslig. Jag älskar mitt barn mer än allt och ångrar honom inte! MEN hade jag kunnat vänta så hade jag gjort det. Jag har ingen utbildning, jag har extremt svårt att få ett jobb och vi lever fattigt med en inkomst.
Samtidigt får man ytterligare lite ångest när alla ens vänner inte har barn och inte har något ansvar alls. De åker på festivaler, reser och gör nya upplevelser medan man själv är orkeslös och har inte råd med att göra någonting. Så nej hade jag kunnat väntat och skaffat de perfekta förutsättningarna för oss och vårat barn så hade jag gjort det.
Kan tillägga att jag var extremt desperat innan jag blev gravid, jag fick ofta ångestanfall och ville gå isär ifrån min partner flera gånger för att han inte var redo för barn. Ärligt talat så tror jag att den kvinnliga kroppen har en klocka som ringer vid en viss ålder. Sedan när kvinnan blivit gravid en gång och förlöst ett barn så försvinner denna längtan och desperation. Jag har flera unga mammor i min omkrets som jag träffat efter att min son föddes och ALLA har tröttnat på familjelivet. Många har depressioner och panikattacker. Alla hade önskat att de väntat om de fick samma barn de har idag. Alla har insett att det är jobbigare än vad folk målar upp. Det är inte gulligt och mysigt. Det är jobbigt och krävande! Självklart kan de vara mysigt ibland, men Max 1 gång om dagen i 5min. Folk målar upp den perfekta familjen på media. Berättar om hur fantastiskt perfekt allt är. Men sanningen är att dom oftast ljuger. Jag hoppas att ni som är unga tjejer och försöker bli gravida pratar med någon som redan har barn. Och då menar jag inte att prata med någon nyförlöst lycklig förstföderska utan en förälder som iaf varit det i minst 1års tid så ni får höra allt negativt också. lycka till!
Ja ja kan ju inte mer en stå för vad jag tycker och varit med om. Min flickor är 6 och 8 år idag och tredje kommer snart.
Ja har aldrig känt som du, har aldrig ångrat mig. Men kan bero på uppväxt och sånt runtomkring.
Tycker det är jättebra att de finns människor (som du exempel) som skriver precis som du känner. Är nog många fler som känner som du men inte vågar säga eller stå för det. :)
Men ja som sagt älskar det här livet. Vi har bra rutiner , bra jobb och stor lägenhet. Sen är vi även familjehem åt en 16 åring.
Så mitt liv kan inte bli bättre känner ja.
Samtidigt.... starkt av dig att stå för vad du känner . :)
Sedan jag var 17/18år så började min barnlängtan. När jag var 18 så började vi försöka på riktigt och inte förrän jag var 22år så lyckades vi bli gravida. Anledningen till varför det även kändes bråttom var nog stressen runt omkring oss. Dels så är våra föräldrar väldigt gamla och har inte haft orken till att vara fysiskt aktiva med oss under vår uppväxt. T.ex spelat fotboll eller ja lekt med oss helt enkelt. Min yngsta bror har en pappa som är 50år och under hans uppväxt har han bara suttit inne och inte direkt fått någon uppmärksamhet. Så jag fick panik av att inte bli gravid direkt då min kropp redan vid 20års åldern började bli krasslig. Jag älskar mitt barn mer än allt och ångrar honom inte! MEN hade jag kunnat vänta så hade jag gjort det. Jag har ingen utbildning, jag har extremt svårt att få ett jobb och vi lever fattigt med en inkomst.
Samtidigt får man ytterligare lite ångest när alla ens vänner inte har barn och inte har något ansvar alls. De åker på festivaler, reser och gör nya upplevelser medan man själv är orkeslös och har inte råd med att göra någonting. Så nej hade jag kunnat väntat och skaffat de perfekta förutsättningarna för oss och vårat barn så hade jag gjort det.
Ja ja kan ju inte mer en stå för vad jag tycker och varit med om. Min flickor är 6 och 8 år idag och tredje kommer snart.
Ja har aldrig känt som du, har aldrig ångrat mig. Men kan bero på uppväxt och sånt runtomkring.
Tycker det är jättebra att de finns människor (som du exempel) som skriver precis som du känner. Är nog många fler som känner som du men inte vågar säga eller stå för det. :)
Men ja som sagt älskar det här livet. Vi har bra rutiner , bra jobb och stor lägenhet. Sen är vi även familjehem åt en 16 åring.
Så mitt liv kan inte bli bättre känner ja.
Samtidigt.... starkt av dig att stå för vad du känner . :)
Kan tillägga att jag var extremt desperat innan jag blev gravid, jag fick ofta ångestanfall och ville gå isär ifrån min partner flera gånger för att han inte var redo för barn. Ärligt talat så tror jag att den kvinnliga kroppen har en klocka som ringer vid en viss ålder. Sedan när kvinnan blivit gravid en gång och förlöst ett barn så försvinner denna längtan och desperation. Jag har flera unga mammor i min omkrets som jag träffat efter att min son föddes och ALLA har tröttnat på familjelivet. Många har depressioner och panikattacker. Alla hade önskat att de väntat om de fick samma barn de har idag. Alla har insett att det är jobbigare än vad folk målar upp. Det är inte gulligt och mysigt. Det är jobbigt och krävande! Självklart kan de vara mysigt ibland, men Max 1 gång om dagen i 5min. Folk målar upp den perfekta familjen på media. Berättar om hur fantastiskt perfekt allt är. Men sanningen är att dom oftast ljuger. Jag hoppas att ni som är unga tjejer och försöker bli gravida pratar med någon som redan har barn. Och då menar jag inte att prata med någon nyförlöst lycklig förstföderska utan en förälder som iaf varit det i minst 1års tid så ni får höra allt negativt också. lycka till!
Jag kan förstå vad du menar och en viktig punkt är att alla barn är olika krävande. Man kan inte veta innan man blir gravid om barnet kommer vara en harmonisk bebis eller om det är ett barn som man inte får en enda sekunds sömn av under natten.
Sen vet man heller inte hur man klarar av det som en mamma eftersom man aldrig fått vara en mamma. Självklart kan man vänta om man vill det men om man INTE vill det och skapar bra förutsättningar så är det sjukt orättvist att ta något från någon för att den personen är ung? Herregud, folk blir mogna i olika åldrar. Nu syftar jag inte på dig men läste innan att vissa skriver ?man är inte mogen när man är 19?. Bullshit. Vissa 25 åringar är mindre mogna än nån 19 åring..
Jag själv gifte mig när jag va 20 och är lyckligt gift än idag, det enda problemet vi haft är att vi är barnlösa. Vi började försöka när jag blev 21 och idag när jag snart blir 23 så har vi precis börjat på vår första ivf behandling. Denna behandling har jag fått vänta på i ungefär ett år och bara min man vet hur tålmodig jag har fått vara.
Lägg ner alla som försöker säga ?skaffa inte barn än och vänta?. Bara för att det var så för er betyder det inte att det är så för alla. Tänk om någon varit negativt inställd till när ni försökte bli gravida? Bemöt andra som ni själva skulle vela bli bemötta.
Jag är glad att du berättade hur du känner, utan att vara otrevlig eller peka finger som vissa inte kan hålla sig för.
Jag har haft mycket kontakt med småbarn och har fått ta del av allt i framför allt min ena systers graviditet och mammatid. Hennes son är snart 2 år. Jag är ändå väl medveten om att det inte är en dans på rosor, men det vill jag inte heller ha. :)
Jag kan förstå vad du menar och en viktig punkt är att alla barn är olika krävande. Man kan inte veta innan man blir gravid om barnet kommer vara en harmonisk bebis eller om det är ett barn som man inte får en enda sekunds sömn av under natten.
Sen vet man heller inte hur man klarar av det som en mamma eftersom man aldrig fått vara en mamma. Självklart kan man vänta om man vill det men om man INTE vill det och skapar bra förutsättningar så är det sjukt orättvist att ta något från någon för att den personen är ung? Herregud, folk blir mogna i olika åldrar. Nu syftar jag inte på dig men läste innan att vissa skriver ?man är inte mogen när man är 19?. Bullshit. Vissa 25 åringar är mindre mogna än nån 19 åring..
Jag själv gifte mig när jag va 20 och är lyckligt gift än idag, det enda problemet vi haft är att vi är barnlösa. Vi började försöka när jag blev 21 och idag när jag snart blir 23 så har vi precis börjat på vår första ivf behandling. Denna behandling har jag fått vänta på i ungefär ett år och bara min man vet hur tålmodig jag har fått vara.
Lägg ner alla som försöker säga ?skaffa inte barn än och vänta?. Bara för att det var så för er betyder det inte att det är så för alla. Tänk om någon varit negativt inställd till när ni försökte bli gravida? Bemöt andra som ni själva skulle vela bli bemötta.
Först och främst måste jag förtydliga att jag absolut inte menade något illa. Jag vill bara vara tydlig med vad som kan hända då jag och många upplever det jag skrev.
Sedan kan jag förstå att man känner orättvisa när andra skriver så som jag har gjort speciellt om man själv har svårt att bli gravid. Jag själv har endometrios, det tog oss 4år samt 1 missfall att bli gravida. Tillägger även att jag aldrig har använt preventivmedel utan att ha lyckats tidigare.
Och ja det finns människor som blir mognare i tidig ålder men det betyder fortfarande inte att alla är det. jag hade önskat att fler hade varit ärliga och berättat för mig vad jag kan vänta mig. Jag har inte skrivit " skulle jag vara du så skulle jag ha väntat.". Jag har min åsikt låt mig ha den utan att bli påhoppad. Det är eran kropp, erat liv och erat beslut. Men jag har fortfarande rätten till att berätta vad jag tycker och ha min åsikt.
För folk som är intresserade; JAG ÄR GRAVID! :D
För folk som är intresserade; JAG ÄR GRAVID! :D