• virtual1

    Jobbigt mammig 2,5-åring

    Vad ska man ta sig till? Vi har en underbar liten son, men sista 1.5-månaderna har han blivit jobbigt mammig igen. Jag som pappa duger utmärkt då jag är ensam med honom, då busar vi och jag får kramar och kärlek. Men då både jag och mamman är hemma så går jag bort i 9 fall av 10. Jag får inte ens öppna bildörren eller hämta kudde eller vatten till honom utan han blir ledsen/sur, för det ska mamma göra. Nu får jag inte ens lägga honom utan mamma ska komma upp och göra det. På dagis är han ledsen för att inte mamma är där då han ska sova middag. Detta sliter både på mig och mamman rejält då mamman blir väldigt trött av att hela tiden behöva passa upp på honom och jag får inte göra nåt. Än värre är att det sliter rejält på en inte helt stabil relation, som skulle behöva lugn - inte en sönderstressad mamma. Jag är rädd att vår härliga som kan bli vårt fall om det inte blir bättre snart. Vad gör man? Vissa säger att det bara är att härda ut, men om vårt förhållande hinner krasha innan då? /less pappa

  • Svar på tråden Jobbigt mammig 2,5-åring
  • Långbenopluto

    Men av vilken anledning ska förhållandet krascha pga det??

    Min son föredrar sin pappa alla gånger och jag har väl aldrig tänkt tanken att det skadar vårt förhållande.

  • annabellelee

    Vår son är också väldigt mammig. Visst är det jobbigt, men pappan gör vad han kan, så det är inte hans fel. Varför skulle vårt förhållande skadas av det? Eftersom jag natta varje kväll får pappan ta disken eller tvätten under tiden, så jag blir inte sönderstressad av det.

    Sönderstressad blir din fru om hon får natta och sedan ta hela disken.

  • Mirelle

    Vad jobbigt att er relation inte är helt stabil. Förstår att sömnbrist, stress och brist på egentid respektive brist på tid med barnet (och eventuellt även en känsla av bristande anknytning) kan ta på förhållandet i sådana fall. Även om vi inte har det så (förutom möjligen lilla bebisen som just nu bara vill till mig när jag är med).

    ...är det småsyskon på g? Nåt annat som förändras?

    Viss att du/ni förstår hans känslor.

    Försök få in så mycket tid med lillen som möjligt. Kanske hitta på något helt eget som är bara er grej och du kan haussa upp en tid innan? Som kan få hans ögon att tindra?

    Låter f ö som lite separationsångest eftersom det även är så på dagis. Väldigt jobbigt med för liten också i så fall, det är inge kul att sakna så mycket.

  • Sara1111

    Hej less pappa!

    Vill tipsa dig/er om podden Pampers barnvagnspromenader. Där tas sådana här frågor upp och besvaras av experten Louise Hallin - har hjälpt mig med massor av tips.

    Det hon ofta tipsar om i liknande situationer (även om allas situationer är olika) är dels att mamman kan prova att "tanka" barnet med närhet. Alltså ge barnet så mycket kramar och mys som det bara går tills barnet helt enkelt känner att "nä, nu räcker det".

    Ett annat tips hon ofta kommer med är att mamman visar hur mycket hon tycker om pappan tydligt framför barnet. Det gör att barnet inser att "aha - han är en del av vår flock och någon vi tycker om"... typ så.. hon förklarar det dock MYCKET bättre :)

    Tänker att barnet kanske känner av att ni har det extra kämpigt just nu och därför reagerar? Eller kanske helt enkelt går igenom en mammafas..

    Men lyssna på podden - den är verkligen super!

    Hoppas det blir bättre för er ??

Svar på tråden Jobbigt mammig 2,5-åring