Vän har tabblettmissbruk och alkoholproblem. Vad göra?

Du har så rätt i att hon inte klarar detta själv. Jag och andra kompisen är överens om att hon inte alls ser vidden av sin problematik. Hon förnekar att det skulle vara så allvarligt och säger att hon ska sluta dricka. men det händer inte. Vi har pratat med henne.

Tabletterna vill hon fortsätta med. Hon får utskrivet av två olika läkare.

Får säga att hela hennes ärende initialt är misskött av vården.

Du verkar ha erfarenhet av detta. 

Hon går till två olika läkare varav den ena är en gammal farbror med pappersreceptblock. Den andre är en mutbar läkare.

Nej. Inga prover har tagits på många års års tid. Gamla farbrorn verkar inte skicka remiss för provtagning.

Jag har flera gånger föreslagit henne att gå privat och ta leverprover. (Alltså betala själv för att ingen annan ska bestämma över henne, det som hon är rädd för.) Men hon har inte gjort detta.

Hm. Jättesvårt. :( 

Jag vill så gärna hjälpa henne, men vill inte förstöra för henne ekonomiskt som sagt om hon inte får rätt hjälp efter anmälan. 

Vilket tokigt system egentligen. 

Nästan lite ironiskt, men varje gång det är tabletter inblandade är historien någonting åt just det hållet.. Helt uppenbart har vi en klutt privatläkare i Sverige - framförallt egentligen pensionerade - som inte borde få skriva ut recept på special blankett.... Men dom har förmodligen gjort det under så många år att dom undgår granskning, och numer skiter dom förmodligen i vilket, bara dom får in sina extra pengar ovanpå pensionen.... MEN, det är ett annat problem.

Att hon är rädd för proverna innebär att hon nånstans ändå förstår att dom skulle vara åt skogen, och då har hon i vart fall nån slags insikt i sitt missbruk. Men att sen gå därifrån till att få det behandlat.. Den vägen är lång.. Men skulle du kunna föreslå att du följer med henne till VC och den vägen börjar söka en samtalskontakt då?

Diskuterar såna här frågor rätt ofta.

Som jag uppfattar det som, så har hon en rätt avog inställning till sluta.
Jag kan nästan säga med säkerhet att hennes pyskiskaberoende av just alkohol+tabs.
Att det är så starkt, att hon inte kommer klara av och sluta med alkoholen om hon fortsätter med tabletterna och antagligen även vice versa.

Vad ska man göra är extremt svårt och avgöra.
Finns liksom ingen större mening skicka någon till behandlingshem, och denne bara fortsätter som inget hänt när hon kommer tillbaka(vilket är det troliga alternativet).
Men samtidigt inte göra nått, lär inte få det bättre heller.

Hur många tvångsvårdas per år nuförtiden?

Hon har sjukersättning pga ångest och posttraumatisk stress. Den är ganska ny, men hon har varit sjukskriven i flera år innan det. Sjukersättningen omprövas efter ett år i taget.

Om det är sjukersättning (och inte sjukpenning) hon har så omprövas den inte varje år. Sjukersättning får man "tills vidare" även om det sedan görs en viss kontroll med några års mellanrum. Det är inte någon regelrätt omprövning utan mer att man kollar med den sjuke så att det inte skett någon anmärkningsvärd förbättring. Ingen procedur som är direkt komplicerad och heller inger att oroa sig över.

Jag förstår inte varför din väninna tror att de skulle ta hennes sjukersättning ifrån henne om någon skulle få reda på hennes missbruk eller om hon sökte hjälp för detta? Så går det inte till alls.

Behandlingshem är inte troligt att det beviljas i första skedet då man i princip alltid provar med öppenvårdsinsatser först. Precis som du säger så är behandlingshem en väldigt stor kostnad och det kommer sällan ifråga förrän man provat öppenvård. Det behöver inte vara dåligt för det är många som blir hjälpta av det också.

Tvång kan jag nästan lova att ni kan glömma. Det handlar inte om att Socialtjänsten inte vill se hur allvarligt det är utan att domstolen inte kommer att döm enl LVM i det här fallet. För att det ska ske så krävs väldigt mycket då det är att ta ifrån en människa hennes bestämmanderätt över sitt eget liv. Man ska allvarligt riskera sitt liv akut om det ska komma ifråga och där är inte din väninna än. Dessutom är LVM inte så bra då tvångsvård ofta inte blir så bra. Många sitter bara av sin tid där för att sedan gå ut och missbruka ännu värre.

Det är bättre om man kan motivera personen till att vilja få hjälp. Kanske din väninna blir mer benägen att ta emot hjälp om hon får klart för sig att ingen kommer att ta hennes sjukersättning?

Nu kom jag på vad som nog är hennes oro med sjukersättningen. Det är möjligt att hon får en rejäl sänkning i ersättning. Hennes stress och ångest klassas idag som arbetsskada (vilket den nog är eller var till stor del). Men FK och försäkringsbolag (eller vilka som nu betalar) skulle väl inte vara sena med att se sin chans att minska ersättningen till lägstanivån. Jag tror att hon idag får nära sin lönenivå i utbetalning varje månad.

För flera år sedan hade hon kontakt med en beroendemottagning. Men hon har haft perioder av uppehåll med alkoholen. I övrigt har hon som sagt dolt väl för läkare och myndigheter att hon dricker, så dom tror att hon har slutat. Det är även tveksamt om den äldre läkaren faktiskt rapporterat hur höga doser insomningstabletter han faktiskt skriver ut. Och den andre läkaren vet inte FK att hon har varit hos.

Vet ni om läkare på VC har tystnadsplikt gentemot socialtjänsten? Jag tänker om jag lyckas övertala henne att gå med mig dit och hon får berätta. Hon vill inte berätta så länge som hon riskerar sina pengar. Ja, jag tror att det är mycket det.

Det är fö inte Vårdcentralen som har skött hennes sjukersättningsansökan. Det är den gamle läkaren. Hon är sällan på vårdcentralen. När hon har gått dit (pga hosta eller likn) så har det varit olika läkare varje gång, så ingen har riktigt koll på henne där.

Ja,det råder sekretess mellan sjukvården och Soc. Dock blir det ju svårt att få någon hjälp om man inte lägger alla korten på bordet. Hennes ursäkter är verkligen klassiska, hon vill behålla sina läkarkontakter=hennes langare, hemliga. Hon har ett blandmissbruk dvs det är inte "bara" alkoholen hon behöver hjälp med utan missbruket i stort. 

Jag förstår ändå inte varför hon tror att hon ska bli av med sin sjukersättning och/eller AFA(där hon troligtvis får pengar ifrån) Hennes sjukdom/skada ändras ju inte för att hon skulle erkänna och få behandling för missbruk?

Hon är rädd eftersom hon har ljugit för FK och sagt att hon inte dricker längre. Det var ganska nyligen hon blev beviljad sjukersättning. Hon har de senaste åren vid flera tillfällen gett nekande svar på frågan om hon dricker. Även på TMU.

Jag är också tveksam till om hon har berättat om hur mycket insomningstabletter hon tar.

Dom skulle väl kunna komma och säga att hennes ångest orsakas av tabletter och alkohol?

Ja, fast sina diagnoser har hon ju oavsett om hon dricker eller inte? 

Sen spelar det ju ingen roll för det är ju inte så att Soc kommer att meddela FK att hon ansöker om behandling?

Nja, det kan man ju inte säga bara sådär, det finns ju inga belägg för att det skulle förhålla sig så. 

Alltså har man t o m låtit henne genomgå en TMU så har man ju rejält på fötterna för att bevilja sjukersättning och dessa anledningar försvinner ju inte bara för att det kom fram att hon missbrukar. 

Tycker mer att hon verkar vara rädd om sitt missbruk och vill ha det ifred till varje pris. Helt naturligt och mycket vanligt. Det finns alltid en anledning till att inte söka hjälp. Missbruket är en sorts trygghet och utan det är man ytterst sårbar och livet utan påverkan av rusmedel är farligt och skrämmande.

Det är just det som är frågan. Hade hon verkligen haft så mycket ångest om hon inte missbrukat tabletter och druckit alkohol?

Det är inte alls säkert. Jag tror faktiskt inte att hon hade det. Och jag tror inte att AFA skulle betala om dom visste. Hon hade kanske kunnat vara iaf deltids arbetsför idag om hon inte hade missbrukat.

Nej, det kanske hon inte hade haft men så kan ju inte en myndighet resonera.
Och om hon nu får hjälp med sitt blandmissbruk så kanske hon faktiskt blir arbetsför och det är ju positivt för henne?

Hur som helst, jag förstår inte hur varken Fk eller AFA skulle få reda på att hon missbrukar och att hon får hjälp för det?

Inte jag heller. Jag kan inget om hur de olika instanserna: VC, FK, soc och AFA, agerar dem emellan.

Men om du är helt säker på att AFA inget får veta så kanske det är lugnt. Då kan jag säga det till henne. Hade varit toppen.

De agerar inte över huvud taget mellan varandra. Ingen av dem informerar varandra om någonting såvida det inte är ett samarbete som är önskat och överenskommet av personen själv.

Undantaget är ju om det rör sig om något brott som t ex fusk med assistansersättning eller någon annan ersättning då man kan anmäla till berörd myndighet, men det är det ju inte alls frågan om här.

Låter bra för hennes räkning. Jag ska prata med henne. Tack för info!