Hur lång tid innan bröllopet berättade ni?

Vår relation har aldrig varit speciellt bra och större saker har färgat den så det blev inget jättestort, men jag förstår det fortfarande inte såhär 20 år senare..

Tja, bonusbarn är det ju bara för mig, pappans "nya". För honom är det ju hans barn :)

Minns inte när vi berättade - förmodligen så fort hennes pappa friat och jag sagt ja. Hon var med under hela planeringen och jag o hon var på bröllopsmässor och liknande.

Låter faktiskt väldigt konstigt att de inte berättat. För äldsta är det väl svårt om de inte har ngn kontakt alls men den yngre? Även om de inte vill ha barn med på bröllopet BERÄTTAR man ju för sina barn? Om man inte tänkt gifta sig i hemlighet men då håller man ju det hemligt för alla..

Vet du helt säkert att den yngre dottern inte vet något? Tänker att hon inte nämnt det med tanke på att det inte verkar vara helt smärtfritt i relationerna...

Det är så jag tänker också. Att berättar gör man oavsett, om det inte är ett hemligt bröllop för alla.

Helt säker på att yngsta barnet inte vet.

Jag hade frågat pappan rakt på sak vad han tänker kring barnen och bröllopet.
Som ni andra säger, även om det är barnförbjudet eller liknande så tycker jag att de har rätt att veta

Nu vet jag att barnet ska vara med på bröllopet. Men de har fortfarande inte berättat och bröllopet är om två veckor. Eftersom barnet är hos pappan varannan helg verkar det som att de tänker berätta en eller två dagar innan.

Alla funkar olika, om det är sant att de verkligen inget vet låter det lite klantigt av pappan, men har du pratat med barnen själv? De kanske vet eller anar nåt i alla fall? Och om du nu är säker på att de kommer att få vara med så är det kanske tillräckligt (även om du själv hade gjort på ett annat sätt)?

Jag ska gifta mig i augusti, vi berättade för alla inblandade barn före innan någon annan fick veta det, de kommer också vara med på bröllopet allihop. Dock har vi tonåringar som jag är säker på inte har sagt det till någon, de anser det helt enkelt inte vara en så stor grej. För oss vuxna är det givetvis det men för barnen var det stora att vi flyttade ihop. Att vi nu ska gifta oss och ha en fest ser de just så; "en kul grej" men inget som direkt påverkar dem. Ingen av dem ska byta efternamn eller liknande så för dem kommer vardagen lunka på som vanligt efter att festen har varit. 

På det sättet kanske det inte är en jättegrej för dina barn heller?

Vad tror du är anledningen till att pappan inte berättar? Är han konflikträdd och kanske rädd för barnens reaktion? Eller vill han kanske hålla det hemligt för dig och inte vill att det ska läcka från barnen?

Ett alternativ är att du berättar själv. Eller att du låter pappan sköta det själv. Jag skulle nog skickat ett sms "Hört att ni ska gifta er. Grattis! Tror att barnen skulle må bra av att veta."

TS, om jag varit du hade jag berättat för barnen att du trodde dom skulle gifta sig, för barnens skull. Jag har tagit en del samtal som jag trott att mitt ex skulle skött om: bonusson, du ska få en lillebror; bonusson, din pappa och jag bor inte längre tillsammans; käre son, din pappa har en flickvän. En del människor är tydligen dåliga på kommunikation.

Alltså,skulle min sambo fria till mig så är de första jag skulle ringa vara mina bonusar. Och då skulle jag hoppas att de sa, det visste vi redan för papa berätta att han skulle fria. De är ju min närmsta familj tillsammans med min sambo.

Inget bra förslag att råda något till något sådant, oavsett om relationen är bra eller ej. Ts du ska inte förslå för honom eller lägga dig i när han berättar för barnen. Det är hans sak att göra och han får även lida konsekvenserna av att inte berätta osv. Men att föreslå att exet ska messa och säga åt honom hur han ska bete sig, Nää..

Det är inget råd om hur han ska bete sig utan en åsikt om barnens mående. Pappan tycker kanske inte likadant och men ts har rätt till sin åsikt precis som appan har rätt till sin.

Men hon har inte ovillkorlig rätt att uttrycka den. Han har inte bett om den, så hon kan sköta sitt med barnen när de är hos henne men pappans nya liv har hon ju ingen rätt till att bestämma över.