Mår dåligt av att allt ansvar ligger på mig

Jag lever själv i bonusfamilj och vet att det kan vara svårt att få ihop det. Men jag tror att du övertolkar barnens reaktioner lite och det verkar som att det helt ligger på dig. Du gillar hästar och det gör barnen också. Men du ska kunna göra detta med DITT barn och om pappan inte klarar det får han göra något ANNAT med sina barn istället. Och väljer han att inte göra det får HAN hantera om de blir ledsna. Det är inte era gemensamma barn. Ansvaret kan därmed inte fördelas helt jämnt.

Och det blir inte lika: tex Mina barn får äta mer godis. Hans barn har mer träning. Det är två familjer i en med lite olika regler och det har barn inga problem att fatta om man förklarar att "jag är din förälder och detta bestämmer jag. Han är deras förälder och detta bestämmer han för dem".

Jag tycker du verkar himla snäll och omtänksam - men det går för långt när du känner att din dotter inte får den tid med dig hon behöver. Där måste du göra ett val. Kan ju också vara värt att tänka på att han funkar som förälder i nuläget enbart för att du finns där. Inte konstigt du känner dig tyngd. Och, en annan grej; kan det vara så att barnen är hos honom varannan vecka och inte utomlands för att DU stöttat, pushat, fixat och dragit i saker? Kan det vara så att om du inte gjort det så hade han låtit flytten ske och att det som är nu faktiskt inte riktigt är vad han själv valt? Kanske är han inte den pappan du vill se honom som? Ett föräldraskap som bara funkar genom curling och att någon annan tar ansvar är liksom inte ett fullvärdigt föräldraskap. Med det inte sagt att han är ett svin eller att du bör göra slut. Men tänk över hur DU vill ha det och anpassa dig inte efter honom hela tiden.

Jag lever själv i bonusfamilj och vet att det kan vara svårt att få ihop det. Men jag tror att du övertolkar barnens reaktioner lite och det verkar som att det helt ligger på dig. Du gillar hästar och det gör barnen också. Men du ska kunna göra detta med DITT barn och om pappan inte klarar det får han göra något ANNAT med sina barn istället. Och väljer han att inte göra det får HAN hantera om de blir ledsna. Det är inte era gemensamma barn. Ansvaret kan därmed inte fördelas helt jämnt.

Och det blir inte lika: tex Mina barn får äta mer godis. Hans barn har mer träning. Det är två familjer i en med lite olika regler och det har barn inga problem att fatta om man förklarar att "jag är din förälder och detta bestämmer jag. Han är deras förälder och detta bestämmer han för dem".

Jag tycker du verkar himla snäll och omtänksam - men det går för långt när du känner att din dotter inte får den tid med dig hon behöver. Där måste du göra ett val. Kan ju också vara värt att tänka på att han funkar som förälder i nuläget enbart för att du finns där. Inte konstigt du känner dig tyngd. Och, en annan grej; kan det vara så att barnen är hos honom varannan vecka och inte utomlands för att DU stöttat, pushat, fixat och dragit i saker? Kan det vara så att om du inte gjort det så hade han låtit flytten ske och att det som är nu faktiskt inte riktigt är vad han själv valt? Kanske är han inte den pappan du vill se honom som? Ett föräldraskap som bara funkar genom curling och att någon annan tar ansvar är liksom inte ett fullvärdigt föräldraskap. Med det inte sagt att han är ett svin eller att du bör göra slut. Men tänk över hur DU vill ha det och anpassa dig inte efter honom hela tiden.

Mamman tröttnade på att ta hänsyn till en pappa som bara ville ha sina barn varannan helg, aldrig vabbande och prioriterade sitt jobb framför barnen. Så hon ville flytta utomlands för att få en bättre tillvaro och tänkte att pappan lika gärna kunde åka och hälsa på dom ibland ( varannan helga är att träffa sina barn jävligt sällan iallfall.)

Pappan ville fortfarande inte ändra på någonting och ville fortfarande inte prioritera sina barn framför sitt jobb.

Sedan dök du upp och kunde ta hand om hans barn varannan vecka. Du hamnar i samma sits som exet i den mån att du blir ensam ansvarig varannan vecka precis som exet tidigare var ensam ansvarig alltid.

Ändå vill du framställa din sambo som någon som älskar sina barn och vill vara med dom och exet som någon som inte vill/kan göra saker med sina barn osv. Jag förstår inte hur exet kan bli den som gör fel här? Hon gjorde som hon gjorde för att hon var trött på att vara den enda föräldern som tog ansvar. Han hindrade henne men vägrar fortfarande ta föräldraansvar.

Kräv att han tar ansvar nu! För barnens skull! Annars blir ni särbo för din skull, ditt barns skull och hans barns skull.