Om man inte klarar skolan

Min dotter går i åttan. Det senaste året har hon börjat få betygsvarningar i nästan alla ämnen. Hon är en lugn och klok människa, vill gå på gymnasium.

Problemet är att hon inte kan koncentrera sig för fem öre på något alls. Hon har jättesvårt att påbörja uppgifter och hon börjar tänka på annat/göra andra saker när hon ska göra skolarbete, ingen information fastnar i huvudet på henne. Hon är jättestressad över detta och vi föräldrar kan inte nämna skolarbete utan att hon börjar gråta och får ångest.
Jag är rätt övertygad om att hon har en diagnos, om man läser om ADD är det rakt av en beskrivning om henne. Vi ska starta en utredning, väntar på ett slutligt möte med elevhälsan innan det drar igång.
Jag är så arg på mig själv att vi inte reflekterat över att det kan vara något sånt tidigare! Hon har bytt klasslärare nästan varje årskurs sen fsk, hennes klasser har varit stökiga, så hon har väl försvunnit eftersom hon är så lugn och diskret. Lärarna har sagt att det går bra, bara att hon är lite disträ. Vi började flagga för att vi var bekymrade i femman, när hon (äntligen) började få hem lite läxor och inte klarade dem. Men det var ingen fara fick vi höra.

Nu är det många människor inblandade som försöker hjälpa dottern och vi går på mycket möten med elevhälsa, mentor och resurspersonal. Hon går på resurs på några ämnen, men nu när betygen ser så illa ut ska hon börja ha sin bas helt där. Det känns bra att de engagerar sig, jag önskar att skolan skulle ha tagit tag i det tidigare bara och lyssnat på vår oro. Och jag önskar att vi hade förstått och startat en utredning för längesedan.

Det som oroar mig är att jag faktiskt inte tror att hon kommer få behörighet för gymnasiet. Hon har betygsvarning i både engelska, svenska och matte och trots alla åtgärder som har satts in gör hon inga framsteg alls. Dessutom är hon väldigt blyg och de muntliga delarna man behöver göra för att uppnå kraven för att få godkänt i svenska och engelska känns ogenomförbara.
Jag funderar mycket på hennes framtid, om hon inte kommer in någonstans?hur kommer hon må i det? Vad händer då? Jag vill ju bara att hon ska bli lycklig och kunna bli vad hon vill när hon blir stor. Jag är så orolig och ligger vaken om nätterna och funderar på det här.