Vi har en dotter på 13 månader och jag har börjat längta efter ett till barn (eller känslan av att vara gravid igen????). När är det "bäst" att skaffa syskon?
Undrar även över fördelar och nackdelar. Och är det jättestor skillnad med två barn istället för ett?
Ös på med era tankar! :)
Någon generell bästa tid för syskon finns inte. Där får ni utgå ifrån er själva och vad ni känner att ni orkar med.
Det dröjer rätt många år innan de har riktig nytta av varandra och den tiden fram till dess kan vara överjävlig emellanåt och det finns alltid 50% risk att de aldrig kommer stå varandra nära oavsett ålder.
Så skaffa barn utifrån att ni vill ha ett till barn i familjen och inte ur ett syskonperspektiv.
Det lättaste med ett barn till är ju att det redan finns rutiner och vanor från start och en hyggligt lättare vardag då bebis automatiskt får samma schema med sig från första dagen. Vilket jag tyckte var tryggt och skönt.
Det jobbigaste var att vaknätter blev dubbelt jobbiga då barnen väcker varandra och att det inte finns möjlighet att sova på dagen eftersom ett barn alltid är vaket när det andra sover.
Vi har precis 1,5år mellan 1an och 2an. Det var tufft i början men 2an sov så mycket bättre än 1a barnet så sömnen blev för mig bättre eftersom mannen sov i ett annat rum med storebrorsan när hans syster kom. Det kändes lite taskigt förstås då han var van att sova med mig men var tvungen att få lite mer sömn.
Nu när de är äldre så leker de väldigt bra. De är så tighta även om de är olika i sina lekar och till sättet.
Fick 3an när 2an var 2år och 4mån. Det kändes också lagom men tror alla åldrar har för och nackdelar. Då hade de äldre varandra när lillebrorsan tog mycket tid.
Vi har lite mer än tre år både mellan ettan och tvåan och sen även mellan tvåan och trean. Det är jag väldigt nöjd med. Vi har alltid bara haft ett spädbarn, de äldre har varit blöjfria, sovit hela nätter och kunnat äta och klä sig själva samt haft förstånd att förstå när man säger att de måste vänta/sluta/hjälpa till. Kanske går de miste om att ha en nära lekkamrat, men tänker jag tillbaka till min relation med min egen mer jämnåriga syster så slogs och bråkade vi väl ändå mest så det är ju ingen garanti.
Nu har jag själv bara ett barn, men vi har bestämt oss för att köra på igen nu (ettan är snart 11 månader). Jag tror att det blir tufft oavsett hur nära de blir i ålder, googlar man hittar man helt klart flest som svarat att sådär 7-8 år emellan är bäst, men det är nog mest för att det är de som har så långt mellan barnen har tid att skriva ;) tror det beror mycket på hur man är som person själv också, det är klart att man aldrig vet hur du nya barnet blir, vem det är, men om man är införstådd med att det blir mycket att göra och så tror jag att det går fint precis hur tätt man än har emellan barnen. Det blir vad man gör det till! (säger jag nu. Påminn mig om det om ett år när jag sitter här i kaoset med mina (förhoppningsvis) två ungar :'D)
Vi har tre år emellan. Den största fördelen med den åldersskillnaden tycker jag är att stora hade slutat med blöjor och sov hela natten när lilla kom. Stora äter själv, klär på sig, kan leka själv, och går att prata och resonera med. Jag känner att vi verkligen fick ordentligt med tid tillsammans med stora innan lilla kom så han känns väldigt trygg och inte så avundsjuk som jag trodde. Jag tyckte det var mycket lättare med två barn än jag trodde även om det såklart är tufft ibland också, speciellt de veckorna jag är ensam med barnen. Nu är de snart 1 och 4 år och börjar leka lite smått med varandra, stora älskar att få lilla att skratta (och det gör lilla också såklart!) och att hjälpa till som att ge nappen, hämta nån leksak eller "läsa" för lilla. Det går även väldigt smidigt att vara i parken t ex då jag måste ha full koll på 1-åringen som klättrar överallt och stoppar saker i munnen men då klarar sig 4-åringen bra utan full uppsikt från min sida. Stora vet vilka regler som gäller och varför vi har dem. Nackdelen med tre år mellan skulle jag nog säga är att bebistiden med dålig sömn blir längre. Vi hade ju som sagt fått sova ordentligt på nätterna ett bra tag när lilla kom och då fick vi börja om. Hade vi haft tätare mellan barnen hade det säkert gått mer i ett liksom. Så det finns fördelar och nackdelar både med att ha tätt och större åldersskillnad. Man får helt enkelt gå på när man känner sig redo för ett till barn. Sen vet man ju aldrig hur lång tid det tar att bli gravid eller om man får mf på vägen mot ett syskon så går ju inte riktigt att planera en viss åldersskillnad heller.
Tack för svar :)