Aemh skrev 2017-04-12 14:49:32 följande:
Tack för ditt svar jag bet mkt väl att jag ska försöka att aktivera mig med annat men det känns som att jag inte har lust med något annat. Vill bara stanns hemma och sura har ingen lust att träffa någon. Eftersom att jag har spårat ur (betett mig illa) flera gånger på alkohol menar min pojkvän på att jag har problem och inte han. Han vill därför inte sluta och ser det inte som ett problem. Jag försöker att bestämma mig för att vara hemma men blir sugen eftersom jag vet att han vill gå ut. Finns det en chans att man kan gå från "riskbruk" till "normalbruk" ?
Att sluta måste inte vara första delmålet.
Om du är resonabel och berättar att du vill dra ned med droger och sluta med dom.
Och resonerar väl med att säga att han inte behöver sluta, men att du skulle vilja att ni drar ned på det.
Det måste ju vara en lockande kompromiss för bägge.
Men det viktigast är att det inte blir nått som "Vi måste prata...", för det upplever jag slutar på samma sätt varje gång.
Vilket är att den enda kräver saker som inte är realistiska och den andra vägrar göra den allra minsta kompromiss.
Och som du förstår så kommer m an ingenstans där, inte framåt och i frågan i alla fall.
Utan kommer med stor risk bli så att ni blir galet irriterade på varandra.
Alkohol har en förmåga att göra en del rätt konstiga och bara hitta på idiotier.
Sen ja på om man kan gå tillbaka till normalkonsumtion, det kan tom alkoholister göra.
Dock finns det en som man går in med direkt, och det är typ en gång alkoholist alltid alkoholist.
Vilket är fel, då rätt många tar kontroll över sin konsumtion när de har identifierat att den är inte bra, som i ditt fall du beter dig illa eller snorfull och inte kan ta vara på sig själv.
Sen finns det många som faller under "en gång alkoholist, alltid alkoholist...", men sånt går snabbt reda ut sig vad som är vad.
Så det märker man om man direkt börjar balla ur igen.
