• Anonym (Orolig mamma)

    Vad händer med mitt barn?

    Min dotter är 15 år, fyller 16 om några månader. Hon har alltid varit en bra tjej och inte gjort några stora fel eller gett oss föräldrar någon anledning att vara orolig. Men senaste tiden har hon ändrats enormt mycket!

    Hon har haft två bästa vänner sedan hon varit liten, men som alltid varit mer bästa vän med varandra och inte alltid bjudit in henne till saker. Men när hon umgåtts med andra så har dom blivit arga och frysit ut henne. Nu har hon helt slutat umgås med dom, av förståeliga anledningar, och börjat umgås med ett killgäng i hennes klass. Sedan dess har hon blivit helt opålitlig.

    Hon har ljugit om att hon sovit hos kompisar när hon varit på fester med droger inblandat. Jag vet inte om hon tagit men jag blir ju jätteorolig. Tidigare har hon bara druckit en gång när hennes farbror bjöd henne (jag blev såklart jättearg, men det är en annan historia) men nu har hon erkänt att hon druckit andra gånger. På helgerna är hon utomhus på kvällarna med massa människor jag inte känner till och kommer hem sent, ibland senare än tiden vi satt. Dessutom har hon blivit väldigt irriterad på oss och distanserat sig från oss.

    Vad kan man göra? Jag vill inte att något ska hända henne, men samtidigt förstår jag att hon inte vill umgås med de gamla vännerna. Men hennes nya vänner verkar påverka henne så negativt! Snälla, kan någon ge tips på vad man kan göra?

  • Svar på tråden Vad händer med mitt barn?
  • Anonym (20år)

    Är själv rätt ung, och har syskon som är i samma ålder som din dotter. Jag hade tipsat på att kontakta din dotters vänners föräldrar (oviktigt om de är killar eller tjejer, de har förhoppningsvis förstående och kanske också oroliga föräldrar). Sen hade jag försökt ha en öppen konversation med din dotter angående alkohol, men framförallt om droger. Prata om hur jä*** farligt det är på det sättet att det kan påverka hennes kropp, hjärna och hennes framtid. Svårt att veta vad hon gör på fritiden och de egna val hon kommer att ta, men säg till henne att hon kan ringa dig när som helst på dygnet och du kommer inte vara sur på henne (i första hand) utan tacksam för att hon ringer så att du ev kan hjälpa henne hem om så är fallet. Tror det handlar mycket om den egna instinkten barnet har, var själv i ungdomskretsar där vissa testade droger, men eftersom jag hade fått höra av mina föräldrar att det knappast var något att rekommendera så tog jag avstånd från droger. 

    Droger är mer accepterat hos unga har jag fått höra från vänner, mina syskon och deras vänner. Det är barns umgänge som måste ligga på och försöka få barnen att förstå, där av kontakta deras föräldrar. 

    Sista draget jag hade gjort som förälder är att förbjuda henne umgås med fel umgänge, dvs de som använder droger. (hur du får reda på det är exempelvis att ha en öppen kommunikation med din dotter).


     


    Kom ihåg att du hellre har henne sur på dig i flera år än att det skulle hända något hemskt. Men sen kan man inte förhindra vissa saker sen heller, så lägg ingen skuld på dig själv. Men hoppas det löser sig <3 

  • Anonym (H)

    Du har väll själv vart ung? De är inget man kan bestämma över sina barn dom måste få uppleva de själva. Majoriteten av alla ungdomar testar alkohol och cigaretter. De gjorde även våra föräldrar och deras osv.

    De går inte säga nej när man själv gjorde de som ung. Självklart är man orolig, de hör till men de hör även till att utforska och testa på. Dagens föräldrar är så mesiga.

  • klyban

    Ja det som händer är väl dottern har gjort revolt.
    Och frågan är om ni ens kan prata med henne.
    Annars är det väldigt vanligt man prövar på saker i denna ålder, har inte du varit ung någon gång.
    Eller har du bara glömt det?

Svar på tråden Vad händer med mitt barn?