Gör man så här?

Precis. Barn ska aldrig behöva lida för att vissa vuxna är idioter. Nu fick ju flickan lida ändå genom att vara sjuk och behöva sin mamma och pappa. Men värre hade det blivit om TS smällde igen dörren i ansiktet på henne. Då känner hon sig inte välkommen nånstans :(

Stackars barn!

Nej, så gör man verkligen inte.

Jag hade nog sagt till henne att "tyvärr, det går inte idag för hennes pappa är inte här" och stängt dörren innan hon hade hunnit säga något. Att det blev tråkigt för dottern är ju i det fallet inte mitt fel, utan mammans som valde att utsätta sin dotter för detta. 

Skillnaden på mig och TS är att ingen någonsin skulle fråga mig en sådan sak...det räcker med att se på mig för att veta att jag inte är martyr-typen.

Känns som att bonusmamman behöver prioritera om gällande sitt barn och sitt jobb.. vad är viktigast.
Så tycker verkligen inte att det är du som ska behöva tvingas in i något här.

Nej det ska de verkligen inte behöva.

Det hade ju varit det värsta liksom, bara nej ingen vill ha dig.

Hur har det gått TS?

Jag känner verkligen igen mig i det här. 

Mina bonusars mamma gjorde likadant när de var små. Och jag vill verkligen säga till alla som är så tuffa här, det är inte lätt att säga emot när något står utanför dörren. 
Vad du än säger till mamman då så kommer barnet också att höra det och det kan bli väldigt jobbigt för barnet, som så uppenbart inte är välkommen någonstans. 

Jag hade gjort precis som du ts, och sedan hade jag tagit ett rejält snack med sambon och så hade han fått prata med sitt ex. Vid minsta lilla misstanke på att hon inte fattar så hade jag krävt att de skulle ha samarbetssamtal hos familjerätten, så får de prata med henne. 

Det är inte rätt att du som bonusförälder alltid ska stå standby, beredd på att ta hand om ytterligare ett barn, ett sjukt sådant dessutom. Att ta hem ett magsjuka barn till en 2 veckors bebis, det måste till och med bion fatta är en usel idé.

Alltså låter som att hon gjorde det med ren vilja. Hon kanske är svartsjuk på eran nya bebis och eran lycka. Och kände att minsann hon hade viktigare saker som mötet som hon talade om. (Kanske hon hade men inte från förmiddag till kvällen.) El viste att han var borta och att ni skulle få minnsan jobba extra mycket med att ta hand om hennes sjukling.

Jag hade sagt att" nä tyvärr inte magsjuka och ny bebis är den bästa konstalationen just nu åh det borde ju du som MAMMA förstå ????". Och stängt dörren. Hon hade huvud ansvaret för sin egen dotter. Och du hade kunnat pratat med din bonus dotter sen nästa gång hon kom till er.

Hoppas att ni klarar er undan magsjukan.

Usch! Jag klarade mig inte från magsjukan. Lilla bebisen har nog klarat sig. K är hemma igen men som jag misstänkte så spelar det ingen roll vad han säger till henne för hon har absolut inte gjort något fel enligt henne själv. Han har ringt familjerätten och fått en tid snabbt. De har umgängesavtal som hon har bortsett från igen genom att lämna flickan här. Avtalet finns för att dottern behöver stabilitet och ett förutsägbart schema, något som mamman flera gånger bortsett från genom att lämna dottern hos andra. Förut har hon lämnat henne hos mor och farföräldrar, inte dykt upp vid hämtning som avtalat mm. Tillfällen då hon varit bjuden på fest, bokat resor, haft en det osv. Men så fort det ska diskuteras så slår hon ifrån sig och kan komma med bizarra uttalanden som att ja men om alla tycker att jag är en sådan kass mamma är det väl lika bra att jag tar livet av mig. Inför dottern oftast. Så familjerätten har varit väldigt bra hjälp tidgare. Hoppas att det funkar lika bra även den här gången.

Mamman låter som en riktigt osympatisk människa, tycker synd om den lilla flickan!

Hade jag varit du ts hade jag absolut föreslagit för min man/sambo att han ska försöka få till stånd så att hans dotter bor hos er i mycket högre omfattning, typ umgängesrätt för mamman varannan helg eller något i den stilen. Hon tycks ju uppenbarligen inte hantera sitt föräldraansvar på ett bra sätt så man får innerligt hoppas att flickans pappa är vettig och steppar upp här.

Stackars dig men tur att bebisen klarat sig.

Pappan bör ju yrka på att ha boendet för mamman är ju värdelös som förälder och det grundar jag på hennes totala svek genom att säga sånt som att hon ska ta livet av sig framför sitt barn, att hon lämnar henne precis överallt.

Det är ett barn vi pratar om inte en guldfisk eller lampa.

Hur gammalt är barnet?

Denna mamma verkar ytterst olämplig som förälder, främst eftersom hon upprepade gånger hotat med självmord. Detta stackars barn måste vara livrädd. Det är psykisk terror att leva med och vara beroende av någon som hotar med det vid minsta motgång.

Precis! Jag tycker det är enormt bekymmersamt att ts och barnets far inte tycks kämpa för att hon ska bo hos dem hela tiden.

Ja. Det håller jag med om.

Ett barn kan inte hantera sådana hot (knappt en vuxen kan det)

Nu är det dags att ta ansvar och stå upp för detta barn!

Vi har varit i tinget två gånger men gemensam vårdnad med boende 50/50 står fast. Mammans psykolog har vid två tillfällen vittnat till hennes fördel om vilka framsteg hon gjort och genom socialtjänsten har hon accepterat boendestöd och föräldrautbildning. Kanske är hennes senaste tilltag inte direkt till hennes fördel vid nästa förhandling, men hon har ändå gjort liknande saker tidigare som faktiskt haft noll betydelse i en vårdnadstvist. Självklart fortsätter vi att kämpa men beslutet ligger tyvärr inte i våra händer.

Inte okej.

Det är ju helt otroligt! De värnar om mammans behov av barnet före barnets behov av trygghet.

Det verkar ju inte räcka med boendestöd och föräldrautbildning.

Vad har mamman för diagnos, vet du det?