• Anonym (Opis)

    Gå vidare?

    Hur går man vidare i livet om det inte blir några barn? Jag har just passerat 40 och mannen är 55. Jag har bara en fungerande äggledare och hans spermier är okej, men det blir ändå inget. Vi har försökt i 5 år och gjorde utredning för 1 år sedan. IVF kom på tal men chanserna ska tydligen ungefär vara desamma som vid vanligt samlag, så vi valde att inte göra det. Betala en 70-80' för något som kanske inte ger resultat...

    Det har under de senaste månaderna gått upp för mig att det kanske aldrig blir något barn. Jag som alltid längtat och drömt om att få vara gravid... och varje gång mensen kommer känns det som ett misslyckande. Finns många trådar där man kan läsa om folk som fått bebisar över 40, men det borde väl finnas fler än jag som inte lyckats? Hur har ni gått vidare? Går det att sörja nån som aldrig funnits?

  • Svar på tråden Gå vidare?
  • Anonym (10 år)

    Chansen vid IVF är betydligt högre än vid samlag. Dock minskar chansen efter 40 p.g.a äggkvaliteten, men ligger ändå på ca 10-15% jämfört med samlag som är kanske 2% vid 42. Ett annat alternativ är äggdonation. Chansen då är ca 55%. Gjorde vi och fick barn vid 47/51. Glad Eller rättare sagt,vi gjorde embryodonation som är betydligt billigare än äggdonation. Tycker ni ska fundera på alternativen ett varv till innan ni slutgiltigt bestämmer er.

  • Anonym (Jen)

    Precis som du försökte vi i många år (inget fel hittat på ngn av oss) och när jag närmade mig 40 och började bli riktigt orolig började vi med ivf. Vi gjorde flera stycken innan vi gav upp. Vi gjorde av med sparkapital + tog lån och inget barn. Det har varit mkt smärtsamt men tillslut är man tvungen att acceptera och fortsätta med livet. Jag kommer alltid känna lite sorg och misslyckande men har byggt upp ett annat liv istället. Inte det jag tänkt mig men ett bra liv ändå.

  • Anonym (Le)

    En vän till mig hade också försökt att bli gravid i flera år. Tipsade henne om ivf och det lyckades på första försöket och fick hela 6-7 st embryon till frysen, hon var då 37 år. Läkarna hittade inga fel på någon av dem.

  • Anonym (Lisa)

    Vi kämpade länge för att få barn nr 1 och gjorde insemination till slut, vilket lyckades. Barn 2 kom faktiskt av sig själv strax efter barn 1.

    Försökte få barn nr 3 i måååånga år. Flera inseminationer, men blev inget.

    Skildes vid 45.

    Träffade ny man vid 46, blev gravid när jag var 47! Fick tyvärr missfall, vilket var en stor sorg, men den nya mannen ville inte ha fler barn. Gravid igen - mot alla odds - när jag nästan skulle bli 48. Då ville jag verkligen behålla det, hjärtat pickade, men mannen vägrade. Så tyvärr en abort....

    I mitt fall pratade barnmorskorna om de sista guldäggen

    Annars finns ju äggdonation! Go for it!

Svar på tråden Gå vidare?