• Anonym (Bonusmamma)

    Vad anser ni om detta?

    Det är såhär.. Jag är gift med en man som jag har levt tillsammans med i 9år.

    Han har en son som är 14år, och vi har en jättefin relation.

    Nu är det såhär att min mans son har träffat en tjej, denna tjejen är mitt kusinbarn.

    Det är alltså ingift släkt.

    Jag vet att han kommer att ha 100 flickvänner till innan han bestämmer sig för en. Men jag kan INTE släppa detta, jag har sagt till både honom och min man, men de tar de inte på allvar..

    Vad tycker ni? Är detta inte helt fel?

    Tillägger att pojken bor hos oss på heltid, och har en otroligt spänd och konstig relation med sin riktiga mamma och de träffas Max 3ggr på ett år. Det känns ju som han är en av min ungar..

  • Svar på tråden Vad anser ni om detta?
  • i-o
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2017-01-13 11:42:48 följande:
    Ser nu att jag läste fel i din tråd.

    Att min mamma och min svärfar blev ett par menar du alltså. Det är en bisarr idé, eftersom att du har väldig dålig koll på läget..

    Men ok vi låssas det.

    Ja, det skulle jag kalla honom, men mest på skoj. Men detta skulle aldrig hända. Ingen i våra familjer skulle sätta oss i en sådan situation

    Skulle min mamma träffat en annan man som då skulle blivit mot bonuspappa, hade jag aldrig aldrig aldrig blivit tillsammans men mannens söner, nej. För då är man en familj. Jag bryr mig inte om det är DNA eller ej. Familjen först.
    Jag tror egentligen du tänder lite på tanken men skäms av att det är lite tabu.

    Hört den här: 

    ? :D
  • sextiotalist

    För det första, du skriver tillåta dejta en person. Grabben är 14 år, har ett fling med en jämnårig tjej, du skapar verkligen en höna av en fjäder. Jag ser det inte ens som att man dejtar någon i den åldern.

    Du skriver att du inte skulle tillåta att din dejtade ett kusinbarn, hur ska du kunna göra det. När din son är 18 år så har du noll bestämmande över detta.

    Släpp detta helt nu. Du må ogilla det, men det är inte som varken ska eller bör lägga dig i (inte ens när det gäller din egen son).

    Det är en sak som man ska vara väldigt försiktig med som förälder, att lägga sig i sina barns förhållande, så länge alla mår bra.

  • sextiotalist
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2017-01-13 11:42:48 följande:
    Ser nu att jag läste fel i din tråd.

    Att min mamma och min svärfar blev ett par menar du alltså. Det är en bisarr idé, eftersom att du har väldig dålig koll på läget..

    Men ok vi låssas det.

    Ja, det skulle jag kalla honom, men mest på skoj. Men detta skulle aldrig hända. Ingen i våra familjer skulle sätta oss i en sådan situation

    Skulle min mamma träffat en annan man som då skulle blivit mot bonuspappa, hade jag aldrig aldrig aldrig blivit tillsammans men mannens söner, nej. För då är man en familj. Jag bryr mig inte om det är DNA eller ej. Familjen först.
    Det hände en gammal klasskamrat till mig. Hennes mamma är numera gift med hennes mans pappa.
  • i-o

    När vi ändå är inne på tabun, det här scenariot med att en dotter får barn med sin far då.

    Det har bevisligen skett någon gång i historien.

  • John22
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2017-01-13 11:42:48 följande:
    Ser nu att jag läste fel i din tråd.

    Att min mamma och min svärfar blev ett par menar du alltså. Det är en bisarr idé, eftersom att du har väldig dålig koll på läget..

    Men ok vi låssas det.

    Ja, det skulle jag kalla honom, men mest på skoj. Men detta skulle aldrig hända. Ingen i våra familjer skulle sätta oss i en sådan situation

    Skulle min mamma träffat en annan man som då skulle blivit mot bonuspappa, hade jag aldrig aldrig aldrig blivit tillsammans men mannens söner, nej. För då är man en familj. Jag bryr mig inte om det är DNA eller ej. Familjen först.
    Huruvida idén är bisarr eller inte och huruvida ni skulle "försätta" er i den situationen är helt irrelevant, och nu var premissen att du skulle ha blivit tillsammans med partnern innan era föräldrar blev tillsammans. Du skulle då lämna din partner eftersom du inte vill ägna dig åt incest?

    Nej, givetvis inte, för han skulle absolut inte vara din bror, precis som ungarna du talar om absolut inte är sysslingar.

    Löjliga premisser kräver löjliga liknelser.
  • sextiotalist
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2017-01-13 01:04:02 följande:

    Jag kan utläsa följande :

    1. Att Ni alla är överens om att allt är en fråga om genetik.

    2. MEN Att ni inte hade velat att era barn dejtade era kusiners barn.

    3. Att ni tycker att det är helt ok för två kusiner att gifta sig, eftersom att lagen säger så.

    Men att ni förmodligen inte hade gillat det, eftersom att era barn delar genetiken.

    Tycker att ni säger emot er själva lite, och bara pekar på att. Nej du är inte hans riktiga mamma.

    Min fråga är då, hade det varit ok om det hade varit pojkens riktiga mammas kusinbarn?

    Ja förmodligen hade ni tyckt det också då, eftersom att ni bara utgår från era egna barn och att ni inte hade velat att era barn satte på kusinernas barn... ursäkta svenskan..


    1) Jag ser det som genetik om de är nära varandra
    2) Jag har inte den relationen med alla mina kusiner, men nej, jag hade inte brytt mig om min som dejtade en av mina kusiners barn, om de nu var i ungefär samma ålder.
    3) om två kusiner gifter sig har jag inga problem med, det är deras val och inte mitt.
    Folk (även mitt eget barn) får välja sina liv och få välja sin partners efter sitt eget tycke. Så länge inte någon far illa, så är det inget som jag ska lägga mig i.


  • Anonym (Bonusmamma)
    i-o skrev 2017-01-13 12:22:53 följande:

    Jag tror egentligen du tänder lite på tanken men skäms av att det är lite tabu.

    Hört den här: 

    ? :D


    Tänder på vilken tanke?
  • Anonym (Bonusmamma)
    i-o skrev 2017-01-13 13:30:19 följande:

    När vi ändå är inne på tabun, det här scenariot med att en dotter får barn med sin far då.

    Det har bevisligen skett någon gång i historien.


    Jag hen bekant, vars mamma även är hennes syster.

    Kanske därför jag tycker att detta är extra fel?
  • i-o
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2017-01-13 14:04:15 följande:
    Tänder på vilken tanke?
    Vem vet. Det intresserar mig inte.
  • i-o
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2017-01-13 14:06:09 följande:
    Jag hen bekant, vars mamma även är hennes syster.

    Kanske därför jag tycker att detta är extra fel?
    Det förklarar ju en del. Trippigt.
  • Physalis

    För mig finns det två saker som skulle få mig att hajja till.

    1. Att de är släkt (inte bonussläkt)

    2. Att de växt upp tillsammans i syskon liknande förhållanden.

    Var det mitt barn det gällde i något av fallen hade jag kanske samtalat kring ämnet för att få förståelse och kolla upp ifall mitt barn förstod innebörden.

    Inget av detta stämmer in på ditt scenario så jag ser inget fel.

    Det är ju inte helt ovanligt att bonussyskon blir tillsammans ifall de blir "syskon" i tonåren. Jag ser inte det som fel heller.


    Korrekturläser som en kratta
  • Queennr1

    Grejen TS är att du har rätt till dina känslor omkring detta, eftersom DU upplever att du står dem båda nära och upplever att de är din familj. Men då realiten är att ungarna varken är genetiska eller känslomässigt släkt så finns det inte några moraliska eller juridiska frågetecken omkring deras relation överhuvudtaget, och det är inget de alla flesta skulle lyfta ett ögonbryn åt. Således är det DITT problem att hantera DINA känslor inför deras relation och du ska överhuvudtaget inte dra in dem i diskussioner omkring detta eller försöka tala nån "till rätta" DU äger problemet och DU får lösa det med dig själv.

  • Det kommer bli bra

    TS, jag tänker att du i din reaktion inte förmår att ta barnens perspektiv utan är fast i ditt eget, där du vuxit upp med denna kusin. Det finns två viktiga skillnader i ditt och ditt barns situation: biologin, och den sociala situationen i vem som räknas som familj. I pojkens sociala familj/släkt ingår inte denna syssling. I pojkens biologiska familj ingår inte heller denna syssling. Men i din sociala familj ingår både pojken och kusinbarnet. I din biologiska familj ingår kusinbarnet men inte pojken. 

    Som du kanske redan vet finns forskning, den sk Westermarck-effekten, som visar att barn (oavsett genetiska band) som levt tillsammans som familj/släkt under sina första fem år inte blir sexuellt attraherade av varandra. Detta gäller ju inte de två sysslingarna: din son och dennes flickvän.

    Incest-tabut som uppkommit är ju också en biologiskt betingad effekt för att skydda vår avkomma från genetiska fel, men där kulturella värderingar spelar in. Dina kulturella värderingar i denna fråga är andra än din sons. Som alal föräldrar måste man acceptera att ens barn kommer göra andra val och kanske uppbära andra värderingar i vissa avgörande frågor. Tex har du ingen rätt i att stå i vägen för de kärleksrelationer din son inleder, så länge de inte är olagliga eller där de involverade kommer till skada på riktigt. 

    Men frågan är intressant gällande vilka och hur vi räknar vår familj, och vad vi menar att dessa gränser hindrar och möjliggör. 

  • Anonym (Askungen)
    i-o skrev 2017-01-13 13:30:19 följande:

    När vi ändå är inne på tabun, det här scenariot med att en dotter får barn med sin far då.

    Det har bevisligen skett någon gång i historien.


    Alltså kan du bara hålla dig till ämnet och helst sluta skriva tills du har något att säga? Ingenting du skriver är ju on topic, bara massa nonsens i typ allas trådar.
Svar på tråden Vad anser ni om detta?