Att önska ett specifikt kön

Jag har fått för mig att det är pH-värdet som "avgör" könen, inte när det är ägglossning osv. Typ är man väldigt sur där nere trivs flickspermierna, är man väldigt neutral trivs pojkspermierna. Nu vet jag inte om det stämmer menmen :)

Btw så har jag alltid önskat mig en son först och sen en dotter. Men skulle jag få tvärtom så skulle jag bli överlycklig också!

Tror superstarkt att det ligger en liten tjej i min mage. Är i vecka 12 nu :)

Önskade mig inget speciellt kön. Har dock alltid haft en föreställning om att mitt första barn skulle bli en pojke. När jag blev gravid trodde både sambon och jag att det var en pojke därinne. Men på ultraljudet visade det sig att det var en liten flicka. Var en omställning till en början. Men nu känns det självklart att det är vår lilla tjej därinne i magen. Bara en månad kvar tills vi får träffa henne nu ??

Jag har önskat så innerligt pojkar båda gånger vilket jag också fick. Jag har avslutat bebisverkstaden för jag vill inte riskera att få en tjej. Jag kanske får påhopp, men jag har aldrig önskar en dotter. Jag orkar inte med en tjej helt enkelt.

Första barnet önskade jag en kille om jag fått välja. Fick reda på att det var en tjej och blev absolut lika lycklig som om det hade varit en kille.

Eftersom vi fick en tjej önskade jag mig nu en kille men fick reda på att det är en tjej i magen och är helt fantastiskt lycklig att vi komma ha två tjejer i maj!!

Man kan ju önska och drömma, fantisera men sen finns verkligenheten och jag tror att är man frisk i huvudet spelar inte kön på bebisen någon roll så länge bebisen mår bra! =)

Önskat en tjej och vet inte varför.

Nej, missfall tyvärr :(

Jag önskade mig pojke båda gångerna. Andra gången fick jag som jag ville.

Nä, har aldrig önskat ett visst kön. Tyckte det skulle vara kul med en pojke som första barn och visste nästan att det var en pojke. Andra barnet tänkte jag heller aldrig att jag önskade det ena el andra, tänkte mest att det hade varit kul med en pojk till eftersom de kom så tätt och bra med alla saker som kan ärvas. Det blev pojk.
Nu många år senare är jag gravid med tvillingar, men då det tagit nästan 2 års försök med två missfall, så är jag bara glad om de kommer ut friska. Blir lika glad för pojkar som flickor.

Första, önskade mig en pojke och fick en flicka. Kändes ändå helt ok.

Andra önskade mig väldigt tydligt en flicka, en klon av mitt så redan existerande perfekta barn. Blev en pojke. Tyckte initialt allt bara var fel (han var mager, klarade inte av att hålla sitt blodsocker, hemska storkbett i pannan o s v). Hade väldigt jobbigt ett tag med att det inte alls blev det barn jag sett framför mig.

Trean, hoppades på en tjej mest för storasysters skull. Den gången var jag lite rädd för min reaktion från gången innan och kollade könet. Blev en pojke, kändes väldigt självklart när vi fick reda på det.

Fyran, nu ville storasyster verkligen ha en tjej och inte en tredje brorsa. Hoppades själv också på det för hennes skull. Kollade könet även denna gången och det blev en tjej.

Har inte haft önskan om något speciellt kön på mina barn (tycker det är mest andra som har det åt en om man har två eller fler av samma kön). Har fyra döttrar nu och förra året då jag blev gravid så hade jag jättesvårt att ta till mig att jag väntade en son. Inte av den anledningen att jag inte ville ha en son utan mer ett "jaha, kan "jag" verkligen göra en son".....konstig känsla/tanke eftersom jag även den graviditeten inte hade en önskan om könet på bebisen.

Sorgligt nog så dog sonen i magen i v 23, så det blev ingen efterlängtad lillebror åt storasystrarna.

Men efter att jag förlorade sonen så ville jag inget hellre än att ha en son, om jag lyckades bli gravid igen (är 40+) - för det var ju en son jag förlorade, även om en till son aldrig skulle kunna ersätta honom. Men ju längre tiden gick så försvann den tanken, den övergick till att längta efter ett till barn, oavsett kön.

Så nu är jag gravid igen i v 26+2 och väntar min femte dotter, en orolig graviditet så klart, men jag är överlycklig <3