Hur tänker ni kring gemensam ekonomi i styvfamiljen? Han har ett barn, jag har inga. Han vill ha gemensam ekonomi och jag vill inte. Barnet bor hos oss i princip heltid och han tar inget underhåll från mamman. Att behöva försörja barnet mer än vad jag redan gör (vi betalar lika för mat och boende) skrämmer mig oerhört. Särskilt när mamman inte bidrar med något alls. Jag känner inte alls att jag vill att mina pengar ska gå till hans barn. Hur tänker ni?
Det är det jag inte förstår heller. Han säger att han lever med mig och inte med henne. Typ så.
Du vill inte gå back ekonomiskt men hade han tjänat 40k mer än dig/per månad slår jag vad om att du hade velat ha gemensam ekonomi.
Lite fräckt av er damer faktiskt tycker jag. Gemensam ekonomi passar er när det endast gynnar er. Ni vill ha det så att ni ska kunna vara hemma och leka hemmafruar med era barn när de är små, och mannen ska minsann pröjsa det. Men Gud bevare mig om han betalar ett par tusen till sitt barn i liknande lön som er. Då ska det vara separat ekonomi!
Nej alltså då menar han isåfall att vi har gemensamt allt. Ingen uppdelning. Allt in på ett och samma. Men då går ju mycket av mina pengar till hans barn indirekt. Så mycket mer än mig tjärnar han inte, några tusenlappar ungefär. Så tror tyvärr det blir en förlustaffär. Men tänkte att det skulle vara krångligt om vi skulle ha gemensamma barn, att dela upp det.
Jag tjänar just nu 30000 mer än min man. Vi har gemensam ekonomi ändå.
Sluta snacka skit.
Jag tjänar just nu 30000 mer än min man. Vi har gemensam ekonomi ändå.
Sluta snacka skit.
Finns enstaka fall men generellt sett så håller jag faktiskt med Halluu
Det där "leva på" är ett så trist uttryck. Jag tycker inte att man ens TÄNKER så när man är en familj. Sedan är det inte alls fel att ha ett jobb och en inkomst, det är inte DET jag säger. Men jag skulle inte vilja leva med en man som skulle börja se på mig som en parasit, om jag av någon anledning skulle sluta arbeta. Och falla mellan stolarna så jag inte fick något bidrag heller.
Tänk om någon gammal skada spelar upp t.ex. så att man inte kan arbeta, men läkarna inte tror på det p.g.a. att det inte syns på röntgen? Eller om man blir mobbad på jobbet och måste sluta för sin psykiska hälsas skull? Och har svårt att få ett nytt jobb, för att alla man söker jobb hos ringer upp gamla jobbet, och får höra DERAS version. Att då ha en man som går runt och morrar saker som "jag är trött på att du lever på mig" - nä. Då får det vara från början om han har en sådan attityd.
Du vill inte gå back ekonomiskt men hade han tjänat 40k mer än dig/per månad slår jag vad om att du hade velat ha gemensam ekonomi.
Lite fräckt av er damer faktiskt tycker jag. Gemensam ekonomi passar er när det endast gynnar er. Ni vill ha det så att ni ska kunna vara hemma och leka hemmafruar med era barn när de är små, och mannen ska minsann pröjsa det. Men Gud bevare mig om han betalar ett par tusen till sitt barn i liknande lön som er. Då ska det vara separat ekonomi!
Finns enstaka fall men generellt sett så håller jag faktiskt med Halluu
Du vill inte gå back ekonomiskt men hade han tjänat 40k mer än dig/per månad slår jag vad om att du hade velat ha gemensam ekonomi.
Lite fräckt av er damer faktiskt tycker jag. Gemensam ekonomi passar er när det endast gynnar er. Ni vill ha det så att ni ska kunna vara hemma och leka hemmafruar med era barn när de är små, och mannen ska minsann pröjsa det. Men Gud bevare mig om han betalar ett par tusen till sitt barn i liknande lön som er. Då ska det vara separat ekonomi!
Gemensam ekonomi, han har två barn som inte bor här, jag har två som bor här på heltid.
Vi tar lika stor summa till egna pengar att använda som vi behagar.
Underhållet han betalar går från vårt gemensamma konto, underhållet jag får likaså. Extra saker (utom presenter) köper han för sina egna. Vi tjänar nästan lika mycket. Han har en relativt dyr hobby som gör att han kostar ungefär lika mycket som jag och mina barn.
Men här är det självvalt att dela. Hade INTE delat om det vore som hos er TS.
Bra! För du verkar ju vettig annars!
Jag känner väl att det är något ni måste komma överens om. Det måste ju kännas rätt för dig såklart eftersom det inte är ditt barn, å andra sidan verkar ni valt att bo tillsammans och då på något sätt accepterar du ju att han har barn. MEN som sagt, du måste ju känna att det känns rätt för dig då det faktiskt inte är ditt barn.
Min pojkvän är den som är påstridig att ha gemensam ekonomi fast det är jag osm har barn och inte han. Jag vill gärna ha det men jag vill inte att han ska känna så som du gör, att det inte känns "rättvist" för det är ju faktiskt mina barn. Så i detta så känner jag att det är HELT upp till min kille hur han vill ha det!