Ska jag pina mig igenom ännu en jul?
Mina föräldrar är alkoholister. Min pappa har varit det hela mitt liv och mamma började nog dricka för tolv år sedan när jag bodde utomlands ett par år. Min pappa har jag inte så mycket kontakt med men han är nykter de ggr jag besöker honom för det har jag ställt som krav. Vilket han faktisk håller då jag är den enda han har kvar. Men med min mamma har det däremot eskalerat och hon har gått ner i halvtid på jobbet och jag tror att hon dricker varje dag. Jag bor i en annan stad så träffar inte henne mer än vid jul och påsk och semestern i princip. Men jag har dragit mig undan och hör nästan inte av mig till henne längre och mår mycket dåligt av detta.
Varje gång jag hälsar på så stannar jag ett par dagar och hon dricker i stort sett hela tiden från lunchtid. Jag har skrikit, gråtit, skällt men det hjälper inte. Nu har jag bitit ihop de sista gångerna jag varit hos henne och inte sagt något för jag känner mig som en glädjedödare. Hon har tagit piller för att tappa alkoholsuget i perioder men hon fattar inte. Hon gör mig så besviken. Hon tror att hon ska kunna ta något glas ibland men hon förstår inte att hon är alkoholist och inte kan dricka NÅGOT ALLS. Hon gömmer flaskor och tjatar på mig att jag ska dricka och det gör jag också för att kunna stå ut med henne. Vilket jag förstår skickar ut fel signaler till mamma. Jag har sådan ångest inför julen att jag ärligt talat hellre sitter själv än att åka dit. Jag har så mycket ilska inombords som jag bär runt på och har till och med börjat bli otrevlig mot mina stackars arbetskollegor. Alla dessa år med alkoholiserade föräldrar har börjat göra mig arg. Samtidigt så får jag dåligt samvete över att inte hälsa på mamma på jul. Vad ska jag göra? Vad skulle ni gjort?