Anonym (Aldrig) skrev 2016-11-19 07:39:26 följande:
Nej. Du vet, man blir sårad men sen kommer man över det och träffar man dessutom en ny kärlek skrattar man åt att man kunnat gråta över sina ex. Du tror väl inte att dom känslorna ett ex har precis under separationen är permanenta?!
Jag grät i 6 månader efter min ex-flickvän. Sen insåg jag att jag kunde bli attraherad av andra. Sen blev jag kär. Och varje dag i förhållandet med min nuvarande gläds jag över det jag har nu. Tänk om jag vetat det när jag låg och grinade över den s-bban.
Du verkar tro att folk fastnar i det förgångna och fortsätter ha samma känslor för sina ex men det är nog för att "genom sig själv kommer man andra"; du själv går inte vidare eftersom du startat denna hoppfulla tråd?
Jag skulle aldrig röra mina ex igen, dom är totalt oattraktiva i mina ögon nu på alla sätt. Vem vill tillbaka till ett sämre förhållande man hade med någon när man var mycket yngre och hade sämre självkänsla?
Dom flesta (som går vidare) byter nog upp sig efter ett avslut, man hittar någon som bättre passar en, mer attraktiv, som behandlar en bättre, man trivs mer med, man får en djupare vänskap med, bättre sex. Så har det varit för mig iaf och en förutsättning för det är att gå vidare och släppa taget om sitt ex. Om du inte stänger den dörren kommer du aldrig kunna älska igen eller ta emot kärlek, kärleken är inte hunden till ditt ex. Man måste våga sörja, det måste göra ont först. Sen öppna ögonen för andra och leta efter något nytt. SEN kommer du inte fundera på om ditt ex kommer komma tillbaka.
Jag förstår hur du tänker o du har absolut så rätt! Är just nu uppe i ett avslut med mitt ex o tanken att ens träffa någon ny känns såååå långt bort :( därför tänker jag på hur de varit om jag aldrig mer får höra av honom igen. Jag blir helt vettskrämd om detta är sista gången o sen går år efter år..
jag vet man ska gråta o efter ett halvår-år så är man över den värsta biten. Men de känns ändå så hemskt när man delade 4 år av sitt liv med någon o aldrig mer sen höras av.. betyder man så lite för den andre?
Vet folk går vidare o de är obehagligt höra av sig till ett ex , särskilt nån man inte har känslor kvar för. Men undrar dom inte ens på ett vänskapligt sätt vad man gör eller hur man har de?
Är bara att de känns väldigt omöjligt just nu..