Bonusmamman & pappan
Pappan till mina barn var inte intresserad av barnen (1,5 år och 5 år idag) när vi separerade. Han flyttade till en liten etta (han har bra inkomst) och hade barnen varannan helg. Den helgen han hade barnen var han aldrig hemma, utan var alltid hos sin mamma och pappa där han oftast lämnade barnen någon timme per dag. Han betalade inget underhåll alls under den tiden som vi levde så och jag krävde inte det av honom heller. Det var inte så att jag behövde några extrapengar för att ha råd att försörja barnen och önskade att han själv skulle känna att han ville bidra till barnen, vilket aldrig hände.
För ett halvår sedan sa han att han ville börja ha barnen varannan vecka från och med måndagen. Jag var mest bara glad över att han äntligen ville vara med sina barn så det kom vi överens om. Kort efter att dem börjat bo varannan vecka får jag veta via barnen att han träffat en ny och att de ska flytta ihop i 4:an. Pappan har aldrig berättat om sin nya, men hon la till mig på facebook och ville att vi skulle ha en relation så jag vet ju vem hon är i dagsläget. Jag brydde mig inte så värst om detta heller då barnen var så himla glada över att få träffa sin pappa mer.
Det är bara det att den nya bonusmamman är den som tar nästan allt ansvar för barnen. Han lämnar och hämtar på dagis samt leker med dem och hon sköter resten. Jag lägger inga värderingar när jag pratar med dottern utan svarar neutralt eller glatt. Men jag tycker nog ändå det är lite lustigt?
De har varit tillsammans i några månader bara och hon är den som alltid lägger upp bilder på barnen på facebook, som skriver att hon älskar och saknar barnen. Jag är vän med både henne och pappan på facebook och han skriver aldrig om dem. Dottern berättar hela tiden hur hon och bonusmamman hittar på saker. Bonusmamman är den som lagar mat, duschar dem, plåstrar om dem, väljer samt köper deras kläder. Hon är den som meddelar om det kommer papper från förskolan och är den som kommer förbi och lämnar saker pappan missat.
Jag är glad att bonusmamman bryr sig så mycket om barnen och engagerar sig så mycket i deras omvårdnad, men är det verkligen så det brukar gå till i en ny familj? Det gör mig lite ledsen att pappan fortfarande inte riktigt verkar vara där för dem och jag är rädd att de ska tappa relationen till honom och inte vilja åka dit i framtiden. Jag är jätterädd att bonusmamman kanske inte vill stanna kvar för all framtid och att pappan då kommer gå tillbaka till varannan helg där farmor och farfar har barnen mestadels.
Jag har också en ny kille sen en tid tillbaka (vi bor dock inte ihop) och vi är väldigt överens om att jag sköter allt praktiskt kring barnen och sen får han i lugn och ro lära känna dem. Men det kanske inte är så det brukar vara?
Bonusmamman är jättebra och engagerad. Hon kommer bli en fantastisk förälder när hon får egna barn. Jag tycker bra om henne, så det handlar absolut inte om någon avundsjuka!