5:2-dieten, hur klara första fastedagarna?
Jag vill gå ner 20 kg. I vintras gick jag på pulverdiet i typ en vecka. Jag klarade inte längre för det började smaka så jäkla illa så jag fick inte i mig drycken. Men jag märkte att jag däremot började vänja mig vid att inte äta hela tiden, så direkt efter den veckan började jag istället med 5:2-dieten och det var världens enklaste grej att fasta på fastedagarna. Det höll sig tills mitten av sommaren ungefär och jag gick ner jättemycket i vikt och mådde skitbra.
Under sommaren blev min mamma väldigt sjuk och jag som ändå hade semester bodde hos mamma och pappa för att dels hjälpa pappa - som också är sjuk och annars brukar bli omhändertagen av mamma - och för att finnas där för mamma, förstås. Jag mådde inte jättebra heller och mat har alltid varit vad jag tyr mig till för tröst och så blev det även den här tiden. Jag var bara där i några veckor och tänkte att "jag har så mycket annat att tänka på just nu, orkar inte bry mig om hur mycket jag äter". Men då lade jag mig till med riktigt dåliga vanor och åt hela tiden och jag har inte lyckats bli av med dessa vanor än.
Nu sitter vanorna alltså fortfarande i och jag har gått upp ganska mycket i vikt igen, om än inte alla kilon. Jag vill jättegärna komma tillbaka till vårens rutiner, men har inte ens klarat en första fastedag ännu. Tänkte att jag skulle börja med pulver igen för att göra om samma sak som i vintras, men fick inte i mig en shake ens, utan att det kändes som om jag skulle kräkas.
I måndags försökte jag t.ex. fasta, men på eftermiddagen var jag galet hungrig och kunde inte tänka på något annat än hur härligt det hade varit att gå via ICA på vägen hem och köpa mig en påse chips till kvällen. Och så blev det också, för det kändes helt omöjligt att fortsätta fasta dagen ut.
Vanliga dieter, att bara äta lite mindre varje dag, har aldrig fungerat för mig och när jag föll för 5:2-dieten i vintras/våras så var jag så himla glad för det gick så otroligt enkelt för mig. Det var liksom inga problem alls och jag kände att jag verkligen hade hittat min grej. När jag började äta mer under sommaren tänkte jag att "det har varit så enkelt att gå ner och att fasta vissa dagar att det kommer att bli lika enkelt att gå tillbaka till det när den här jobbiga perioden är över". Det var ju dumt resonerat.
Hur som. Tips på hur man klarar första fastedagarna, tills det har blivit en vana igen?
