• Frusell

    Hjälp

    Hej! Vi har två barn och längtar efter trean men nu har ett års försökande endast resulterat i två missfall.. :( Tidigare har det gått snabbt att bli gravid. Hur gör ni andra för att tänka på något annat? Jag vet att det snarast minskar chanserna att snöa in på det och räkna dagar men hur jag än försöker att njuta allt man kan göra som icke-gravid och av de barn jag redan har finns ändå längtan där från morgon till kväll. Hjälp mig med tips! Hur hanterar ni de här jobbiga dagarna och besvikelsen över blodet som envisas med att komma varje månad?

  • Svar på tråden Hjälp
  • Orkide

    Hej, har försöker med en tre här också. Ett missfall i höstas och nu har det gått 1,5 år sen vi börja försöka. Jag försöker fokusera på mina två barn. Vissa månader går det okej o vissa månader känns det pissjobbigt!!

  • Cyanea

    Tråkigt att det är svårt för er :( 

    Först och främst: du försvårar det inte för dig själv att bli gravid genom att "snöa in på det" som du uttrycker det. Det spelar ingen roll hur mycket du tänker på att du önskar det och hur mycket du än längtar. Det gör heller ingenting att du blir stressad över att det tar tid. Det gör inte att mensen skjuts upp, att du slutar ägglossa eller att livmodern blir "fientligt inställd" till ett litet barn. Det är en oerhört seglivad myt utan sanning bakom. Den typen av stress som påverkar fertiliteten är t.ex. dödsfall inom familjen, utbrändhet etc. - inte stressen över att vilja bli gravid. Så oroa dig inte för att dina tankar förstör era chanser, det är helt ok att känna så som du gör. 

    Det är så mycket lättare sagt än gjort att tänka på annat, men det är väl ungefär det som underlättar när det dröjer. Lev inte för plusset på stickan, utan fokusera på allt annat i livet. Engagera dig extra mycket i din familj, ditt jobb och dina intressen. Det får tiden att gå något snabbare. 

    Sen är mitt bästa tips inte ett roligt tips. Låt dig sörja. När mensen kommer, när plusset dröjer - sörj om det är så du känner. Tvinga dig inte att se framåt eller gå vidare på en gång, utan tillåt dig att verkligen känna det du gör. Det är inte roligt när det tar tid. Det är inte bara att gå vidare. Ju längre tid det tar, ju fler försök som krävs, ju viktigare är det att man tar sig tiden att sörja. Sorgen blir inte mindre och försvinner inte för att man vägrar ge den utrymme - tvärtom. Ju bättre man blir på att sörja, ju snabbare blir man färdig och går vidare. 

    Stort lycka till, hoppas att det snart går vägen. 

Svar på tråden Hjälp