Som rubriken lyder,
Någon som separerat pga styvbarn?
12 år har jag levt med en man som har ett barn sedan tidigare, barnet var två år när jag kom in i bilden. Vi fick ett gemensamt barn 7 år sedan och efter det har det genom åren blivit sämre och jag vet inte vad jag längre ska ta mig till!
På vilket sätt är det pga styvbarnet som din relation har kraschat?
På vilket sätt är det pga styvbarnet som din relation har kraschat?
Jag skrev aldrig att våran relation har kraschat pga styvbarnet. Bara tillvaron för övriga i hushållet som blir lidande pga styvbarnet.
Ja
Ja, jag separerade pga att min kille inte klarade att sätta ner foten mot sina barn, och jag kom ständigt i andra hand, räknades inte och hela mitt liv kom på undantag. Önskar att jag insett det tidigare och inte lagt 8 år på honom. Mitt eget fel dock.
Som rubriken lyder,
Någon som separerat pga styvbarn?
12 år har jag levt med en man som har ett barn sedan tidigare, barnet var två år när jag kom in i bilden. Vi fick ett gemensamt barn 7 år sedan och efter det har det genom åren blivit sämre och jag vet inte vad jag längre ska ta mig till!
Har aldrig förstått varför man skaffar gemensamma ungar nät det inte fungerar med de barn som redan finns i familjen?
Desperation?
Har aldrig förstått varför man skaffar gemensamma ungar nät det inte fungerar med de barn som redan finns i familjen?
Desperation?
Har aldrig förstått varför man skaffar gemensamma ungar nät det inte fungerar med de barn som redan finns i familjen?
Desperation?
Vi har inte separerat, dock har vi valt att bli särbo och bara bo ihop dom veckor han inte ha barn. Funkar väl sådär, ibland känns det som det kvittar och ibland känns det helt okej.
När det gäller problem med styvbarn så handlar det egentligen oftast om att föräldern till styvbarnet inte kan uppfostra barnet och dessutom inte låter styvföräldern lägga sig i vilket är en omöjlighet om man ska samsas under samma tak..
Ja det har jag/vi. Det var för mycket trassel och jag mådde inte bra. Vi var ihop i 6 år med hans tonåriga barn. Nu (mycket lycklig med en man med utflugna barn) önskar jag att vi hade brutit snabbare, för det var verkligen inte roligt. Varken för honom eller mig. Eller barnen, fast de led nog minst då inget självklart visades och de därtill är stora.