Ledsen Furry! <3 Förstår att det känns tröstlöst förstås, med alla dessa bakslag och allt hopp och energi man investerar, och så skiter det sig...Jag är ju i nästan samma situation med vårdpersonal som skakar på huvudet och pratar äggdonation, men säger "okej, vi kan väl försöka först". Jag är dock ganska ok med att inte lägga ner fööööör mkt tid, pengar och energi på egna ägg, men det var en process att nå dit, att vänja sig vid tanken på ÄD och ens att överväga det. Nu är det ett realistiskt alternativ faktiskt. Men, kommer förstås också bli ledsen om det krävs ÄD, självklart vill vi ju helst ha ett gemensamt barn! Och runt mig är det också huuuur många magar o bebisar som helst.... Jobbigt, och låt dig känna så tycker jag, inte konstigt! Lägg in så många downers du vill, och kasta in handduken när det är dags helt enkelt. Tror man känner det rätt tydligt, det där "nu jävlar får det vara nog, orkar inte mer!" Eller vad tror du? Men är du inte där får du vara lite envis, det är ju ni som betalar... Stor kram, vet hur jobbigt det är!!
Superfurry skrev 2016-09-14 14:09:50 följande:
hej! Ok det var nåt konstigt med den länken, kom till nån sida som sa att det var "error" :) men ja strunt samma. Vi har pratat med kliniken idag och efter så grät jag en massa. Vi har haft problem med att äggen inte delar sig och därför sa dem att om det inte går efter denna tredje och sista försök så rekommenderar de äggdonation. Jag blev så klart jätteledsen trots att jag är faktisk ok med äggdonation. Just nu är det inte roligt alltså, känner att jag går snart in i en depression. Har ju tre missfall bakom, två misslyckade IVF/ISCI och ja tappat räkningen på all pergotimebehandlingar jag gjort. Det känns som att jag snart kastar in handduken och ger upp detta med egna barn.
Runt omkring mig blir folk gravida till höger och vänster. Instagram är full av bebisbilder och ultraljudsbilder och samma Facebook... Inte så kul just nu bara.
Mycket trist dag idag. Sorry för "downer" post :/
