Skuldsanering med husdjur?

Om jag förstått rätt så är KFMs lägsta överlevnadsnorm högre än socialtjänstens. Men blir ju lite knapert ändå. Det handlar ju om att redovisa dina kostnader så får KFM räkna på det och ta hänsyn till det. Sen får du tjäna lite extra utan att KFM lägger sig i det. Soc drar ju omgående tillbaka pengar om du börjar tjäna några hundralappar mer i månaden, det gör inte KFM.

Finns så att man kan kolla hur mycket man skulle få behålla/betala varje månad och som det ser ut nu, med husdjur, så behövs det ca 3000 kr till/månad för att klara av det. Fanns ingen ruta att skriva i om man hade andra utgifter, tex för husdjur.

3000 kr i månaden för husdjur? Eller missförstod jag där?

Hur många husdjur har du om du behöver 3000 kr/mån?

Hunddagis kostar så mkt

Nej, jag tror inte du har möjlighet att få behålla 3000 kronor extra per månad för att betala alla kostnader för dina husdjur. Jag förstår att det känns surt, men det är ju ändå en ganska stor "onödig" kostnad som jag har svårt att tänka mig att det tas hänsyn till. Ja, lika lite som de skulle bry sig om ifall jag exempelvis skulle vilja fortsätta med att rida/spela golf/åka på vinresor även om jag är föremål för skuldsanering. (Som också skulle kunna kosta exempelvis 3 000 kronor i månaden.) 

Det är som sagt väldigt mycket pengar i sammanhanget, och jag tror ditt djurinnehav ses som vilket intresse som helst, det vill säga att det inte ingår i lägsta skäliga levnadsnivå.

Jag förstår såklart att det kan kännas tufft, husdjur kan ju bli nästan som familjemedlemmar - men samtidigt är det en unik chans att få ordning på din ekonomi och kunna börja en ny tillvaro som skuldfri när de fem åren med skuldsanering har gått.  

Försäkring för dom båda går på ca 1000 kr (att inte ha dom försäkrade är inget alternativ, skulle något akut hända är det isf bara avlivning som gäller eftersom det lätt blir skitdyrt utan försäkring), mat ca 1000 kr/mån, bra och billig mat är det dag sedan dagisavgift som varierar lite beroende på hur jag jobbar. Men 3000 kr är ändå lågt räknat. Och vad gör jag annars? Avlivar dom? Mat måste dom ha och jag FÅR inte lämna dom ensamma hemma när jag jobbar. Och som sagt, försäkringen är heller inget jag kan vara utan. Visst, det är ett intresse, men det är även ett ansvar jag åtagit mig. Att sälja dom är inget alternativ då jag själv skulle må riktigt dåligt utan dom, känns som att livet skulle förlora sin mening...

Om Du tänker efter själv så vad tror du? Du har dragit på dig mer skulder än vad du kan hantera och vill nu ha hjälp att komma på rätt köl på andras bekostnad.... Tycker du då själv att det är rimligt att få flera tusentals kronor extra för att ha råd med din hobby?

På ett sätt: ja. Det är ett ansvar jag åtagit mig och jag har djurskyddslagen att rätta mig efter. Alternativet är isf att försöka omplacera dom och då kan jag lika gärna ge upp allt känns det som. Jag kan inte tänka mig ett liv utan dom. Mina skulder är dessutom en kombination av mitt dåliga omdöme och försäkringskassans 'hjälp'...

Och på ett sätt nej: varför ska någon annan betala för mig öht?

På vilket sätt har Försäkringskassan orsakat dina skulder? Jag bara undrar, är uppriktigt nyfiken, jag vet ju att de gör fel ibland. 
Mig betalade de ut hel sjukpenning till när jag bara skulle ha en fjärdedel. (Jobbade 75 och var föräldraledig 25.)

Jag upptäckte dock felet själv, och visst blev det lite meckande med återbetalning, men jag satte undan den felaktigt utbetalda summan direkt (eller ja, man får ju betala tillbaka bruttobeloppet, så lite mer blev det.) Men det var i vilket fall inga större problem för mig, jag har en ordnad ekonomi och inga andra skulder än CSN.

Men hade jag av någon anledning levt på marginalen kunde det ju förstås ha ställt till det för mig. Ja, då syftar jag ju på att jag fick betala tillbaka mer än vad jag faktiskt fick utbetalat. (Reglerades sedan i deklarationen.)

Sedan får jag en känsla av att du inte mår särskilt bra psykiskt, när jag läser tråden. Och mår man dåligt förstår jag att det känns ännu svårare att göra sig av med djuren. Jag hoppas att du kan få hjälp, kanske skulle kbt funka, det går ibland att få via vårdcentralen. 
För att lägga 3 000 kronor varje månad på sina djur är verkligen jättemycket pengar. Många som jobbar heltid och inte har minsta lilla djur har inte så mycket över när det nödvändigaste är betalt. Jag förstår som sagt att det känns tungt om du måste göra dig av med dina djur, och just därför tror jag du skulle ha hjälp av en samtalskontakt. 
För om du har så mycket skulder att du är en kandidat till skuldsanering, ja, då måste det vara rätt illa. Att kunna bli av med de skulderna och börja om från början är en unik chans. Något som många andra överskuldsatta bara kan drömma om.
Om du mådde lite bättre tror jag du skulle inse att du har satt dig själv i ett moment 22: Du kan inte göra dig av med djuren för att du inte tror du skulle klara det psykiskt. Men om du inte gör dig av med djuren kan du inte gå igenom en skuldsanering, och därmed kan du inte få bort den tunga ångesten av den dåliga ekonomin som förmodligen ligger som en tung, blöt filt över din tillvaro.

Det vill säga, du kanske slipper ångesten att gör dig av med djuren, men du kommer å andra sidan alltid att ha kvar den tunga ångesten över din dåliga ekonomi och dina stora skulder. Det är, trots allt, ingen mänsklig rättighet, att ha djur. Även om det kan kännas så när man är en verklig djurvän. 

Väldigt lätt att försäkringskassan orsakar en sån här situation tyvärr. Jag var utan ersättning i nästan 6!!! Månader pga handläggningstider, fel och semester. Endast tack vare att jag inte är ensamstående som vi lyckades hålla näsan över ytan. Oftast blev det så varje gång det skulle förlängas tre år senare blev det 3 månader

Har tyvärr inget att säga som kan hjälpa dig ts, lider med dig. Jag vet vad djuren betyder för en, ännu mer när man inte mår bra. Hoppas du kan hitta en lösning, annars försök att omplacera tror du mår sämre i längden om du avlivar. Om dom blir omplacerade så vet du i alla fall att dom lever och har det bra. Usch usch blir tårögd bara av att tänka på din sits. Fick avliva min fina tös för 2 månader sen så jag vet hur det känns att förlora sitt hjärta

Jag har under nästan ett års tid levt på 25% av min lön då FK vägrat betala ut någon sjukpenning. En riktigt invecklad situation som jag inte orkar dra. Har överklagat FKs beslut och det ligger just nu hos förvaltningsrätten. Och jag bor själv, har ingen som kan backa upp mig ekonomiskt.

Tror det blir svårt att få ett större belopp kvar per månad vid skuldsanering pga dyr hobby. Grunderegeln är att fritidsintressen ska gå inom normen. Men försöka går alltid.