Var detta "allt"? :( :( :'(

Jag behöver verkligen livsråd av mer erfarna människor än mig..... Eller bara allmänt goda råd.

Situation: 26-årig kille, bor ensam, singel, fast anställning, många vänner och rikt socialt liv

Har sällan Tråkigt, trivs på jobbet (jävligt krävande dock) samt behöver sällan vara ensam. Bor dessutom jättefint och älskar min lägenhet.

Problem: Jag har en sån JÄVLA stark känsla som visar sig dagligen. "Var detta allt?". Precis så känns det inuti- en jävla ledsamhet, tomhet och besvikelse emotionellt.

Jag avskyr denna känsla- dock FÖRMÅR jag INTE migsjälv att "skaka av mig den". Den finns där som en jävla inre demon.

Livet känns så fruktansvärt "tomt" och jag känner mig så jävla ensam- går inte att förklara men logik. Är det så här livet "ska" vara? Är alla singlar som bor ensama så här tomma inombords? Eller är detta en livsfas? Tomheten gör mig tokig!!!!!

Går på utredning på vuxenpsykiatrin och min psykolog har antytt att jag förmodligen har borderline personlighetsstörning. Förmodligen... Kan det vara det som spökar isf?...hjälp.