• Anonym (trött mamma)

    barnens skärmtid - ärliga svar

    Hej, jag är intresserad av ärliga redogörelser för hur andra föräldrar reglerar barnens skärmtid, eftersom vi har haft stora problem med det i vår familj p g a det ena barnet som är ett s k explosivt barn. Hen får ofta vredesutbrott som påverkar familjen väldigt negativt, och dessa vredesutbrott kommer både då internet laggar, då det går dåligt i spelen, OCH då vi försöker avbryta skärmtiden... Nu tar vi total timeout från skärmar ett tag och hoppas kunna introducera skärmarna på ett mer kontrollerat sätt framöver.

    Men jag är intresserad av hur det funkar i andra familjer, helst andra som också har upplevt svårigheter med att begränsa skärmanvändningen, hur det har yttrat sig och hur ni har löst (eller inte löst) det. Eller om barnen har obegränsad tid vid sina skärmar och hur länge de då sitter där dagligen, uppskattningsvis.

    Är ärligt talat inte jätteintresserad av redogörelser som "vi låter barnen använda dator eller ipad en timme om dagen, det funkar jättebra för oss"... jag förstår att ni finns och att ni känner behov av att skriva det i en sån här tråd, men jag vill hellre känna att jag inte är ensam med mina problem, och få konstruktiva förslag på lösningar. För det är inte riktigt så enkelt för oss.

  • Svar på tråden barnens skärmtid - ärliga svar
  • suziz
    Anonym (trött mamma) skrev 2016-02-16 08:16:47 följande:
    Är inte det vanliga att barn bara hänger med några få kompisar åt gången? I min erfarenhet i alla fall, är de bara tillsammans med några få kompisar åt gången. Större grupper befinner hen sig bara i i skolan, och det är inga problem i skolan.

    Eller funderar du på om det är något i det sociala samspelet som fattas? Det är det inte för oss, annat än när skärmen är där. Vårt problem är vredesutbrotten, men de uppträder än så länge bara i hemmet. I kamratgruppen är det aldrig några bekymmer. 
    Nja, jag menar inte att något fattas direkt när det gäller det sociala utan att man fungerar bra i skolan och socialt men att det kanske tar på krafterna mer än för andra och därför behöver glida in i sin egen värld en stund? Jag är själv introvert och fastnar gärna framför datorn och undrar bara om det har något samband, men det behöver det naturligtvis inte ha. 

    Jag har två barn som fastnar i skärmar, den äldre (pojke 10 år) spelar och skypar med kompisar, det är inte lika intressant att träffas irl utan de träffas i skolan och sen går de hem och skypar. Han har fritids men går hellre hem efter skolan så det är ju en del timmar han ska sysselsätta sig på eftermiddagen. 

    Den yngre (flicka 6 år) ser helst på Netflix, hon väljer dock fortfarande kompis än att spela eller se på tv.

    Jag upplever också att det blir ilska och utbrott när de suttit för länge, hjärnan behöver nog en bättre balans mellan skärm och annan aktivitet. Men vi säger som så att visar man ilska i spelet så stänger man av och gör något annat istället. 

    Sen så är det med spelandet i alla fall så att man som förälder måste vara lite flexibel och låta barnet göra klart det de håller på med eftersom det faktiskt inte alltid går att avsluta på studs. Men då måste man kanske vara med så de faktisk avslutar när det finns möjlighet och inte startar på nästa uppdrag eller vad de nu gör för något. 

    Nu har vi för den äldre infört att han har 15 timmar per vecka som han får fördela som han vill. De representeras av 15 kulor, när han spelat en timme så har han förbrukat en kula. Sen får vi se hur det fungerar. 

    Jag vill verkligen inte ta bort skärmtid helt eftersom rätt sorts skärmaktiviteter är ju bra för exempelvis minnet och för att träna upp andra färdigheter, men det får inte bli för mycket utan det måste finnas balans.

    Jag har exempelvis lagt en hel del tid på att bygga upp en Sverigekarta i Minecraft där man tränar på Sveriges största berg, älvar, sjöar, hav och städer. Svaren kollas direkt i spelet och man får feedback på vad man kan och inte. Detta för att min son älskar Minecraft och jag vill utnyttja den drivkraften för att motivera honom att göra läxor.
  • Anonym (trött mamma)
    suziz skrev 2016-02-16 09:54:38 följande:
    Nja, jag menar inte att något fattas direkt när det gäller det sociala utan att man fungerar bra i skolan och socialt men att det kanske tar på krafterna mer än för andra och därför behöver glida in i sin egen värld en stund? Jag är själv introvert och fastnar gärna framför datorn och undrar bara om det har något samband, men det behöver det naturligtvis inte ha. 

    ...

    Jag upplever också att det blir ilska och utbrott när de suttit för länge, hjärnan behöver nog en bättre balans mellan skärm och annan aktivitet. Men vi säger som så att visar man ilska i spelet så stänger man av och gör något annat istället. 

    Sen så är det med spelandet i alla fall så att man som förälder måste vara lite flexibel och låta barnet göra klart det de håller på med eftersom det faktiskt inte alltid går att avsluta på studs. Men då måste man kanske vara med så de faktisk avslutar när det finns möjlighet och inte startar på nästa uppdrag eller vad de nu gör för något.
    Jag förstår vad du menar, men jag upplever inte att skärmen är en vila från det sociala eller att glida in i sin egen värld ett tag. För mitt äldre barn har det funnits behov av återhämtning efter skoldagen periodvis, men det är det yngre barnet som har problem med skärmberoendet. Och visserligen kan det vara som en egen värld, men de skapar egna världar också i leken, t ex med lego. Det här är någonting annat, och jag skulle påstå att mitt barn mycket hellre är i sällskap (IRL) med kamrater än ensam. Men även i sällskap åker skärmarna fram, både hos oss och hos andra barn. Man spelar t ex gärna tillsammans i minecraft.

    Ilskan och utbrotten är inte förknippade enbart med skärmen, även om jag upplever att skärmen gör det värre, utan det är ett personlighetsdrag, ett temperament, som bara mitt ena barn har. Och med all respekt, men det du skriver är ingenting nytt för mig. Vi har som föräldrar varit oerhört flexibla, men vi kan inte tänja på gränsen mer. Det handlar inte om att det inte går att avsluta på studs, det har vi aldrig heller begärt. Det handlar om att det inte går att avsluta över huvud taget. Har man ett barn som förstår eller accepterar ett avslut när det uppstår, kan man kanske som förälder inte förstå att andra har det annorlunda.
  • suziz
    Anonym (trött mamma) skrev 2016-02-16 10:08:32 följande:
    Jag förstår vad du menar, men jag upplever inte att skärmen är en vila från det sociala eller att glida in i sin egen värld ett tag. För mitt äldre barn har det funnits behov av återhämtning efter skoldagen periodvis, men det är det yngre barnet som har problem med skärmberoendet. Och visserligen kan det vara som en egen värld, men de skapar egna världar också i leken, t ex med lego. Det här är någonting annat, och jag skulle påstå att mitt barn mycket hellre är i sällskap (IRL) med kamrater än ensam. Men även i sällskap åker skärmarna fram, både hos oss och hos andra barn. Man spelar t ex gärna tillsammans i minecraft.

    Ilskan och utbrotten är inte förknippade enbart med skärmen, även om jag upplever att skärmen gör det värre, utan det är ett personlighetsdrag, ett temperament, som bara mitt ena barn har. Och med all respekt, men det du skriver är ingenting nytt för mig. Vi har som föräldrar varit oerhört flexibla, men vi kan inte tänja på gränsen mer. Det handlar inte om att det inte går att avsluta på studs, det har vi aldrig heller begärt. Det handlar om att det inte går att avsluta över huvud taget. Har man ett barn som förstår eller accepterar ett avslut när det uppstår, kan man kanske som förälder inte förstå att andra har det annorlunda.
    Ok, jag menade absolut inte att förminska era problem eller raljera så ber om ursäkt om det lät så. Vi har alltså lite av samma problem här att det verkligen inte går att slita sig från skärmen, de skulle sitta precis hela dagen om de fick. 
  • Anonym (trött mamma)
    suziz skrev 2016-02-16 12:34:05 följande:
    Ok, jag menade absolut inte att förminska era problem eller raljera så ber om ursäkt om det lät så. Vi har alltså lite av samma problem här att det verkligen inte går att slita sig från skärmen, de skulle sitta precis hela dagen om de fick. 
    Det är okej, jag läste väl in några ganska vanliga goda råd som inte har fungerat för oss helt enkelt. Det är lite frustrerande. Jag är för övrigt väldigt imponerad av din Sverigekarta i minecraft, det är väldigt kreativt och ett smart sätt att utnyttja spelfixeringen till något positivt. Jag önskar att jag kunde göra något liknande, men jag spelar inte spel själv.
  • Topcom
    suziz skrev 2016-02-16 09:54:38 följande:
    Nja, jag menar inte att något fattas direkt när det gäller det sociala utan att man fungerar bra i skolan och socialt men att det kanske tar på krafterna mer än för andra och därför behöver glida in i sin egen värld en stund? Jag är själv introvert och fastnar gärna framför datorn och undrar bara om det har något samband, men det behöver det naturligtvis inte ha. 

    Jag har två barn som fastnar i skärmar, den äldre (pojke 10 år) spelar och skypar med kompisar, det är inte lika intressant att träffas irl utan de träffas i skolan och sen går de hem och skypar. Han har fritids men går hellre hem efter skolan så det är ju en del timmar han ska sysselsätta sig på eftermiddagen. 

    Den yngre (flicka 6 år) ser helst på Netflix, hon väljer dock fortfarande kompis än att spela eller se på tv.

    Jag upplever också att det blir ilska och utbrott när de suttit för länge, hjärnan behöver nog en bättre balans mellan skärm och annan aktivitet. Men vi säger som så att visar man ilska i spelet så stänger man av och gör något annat istället. 

    Sen så är det med spelandet i alla fall så att man som förälder måste vara lite flexibel och låta barnet göra klart det de håller på med eftersom det faktiskt inte alltid går att avsluta på studs. Men då måste man kanske vara med så de faktisk avslutar när det finns möjlighet och inte startar på nästa uppdrag eller vad de nu gör för något. 

    Nu har vi för den äldre infört att han har 15 timmar per vecka som han får fördela som han vill. De representeras av 15 kulor, när han spelat en timme så har han förbrukat en kula. Sen får vi se hur det fungerar. 

    Jag vill verkligen inte ta bort skärmtid helt eftersom rätt sorts skärmaktiviteter är ju bra för exempelvis minnet och för att träna upp andra färdigheter, men det får inte bli för mycket utan det måste finnas balans.

    Jag har exempelvis lagt en hel del tid på att bygga upp en Sverigekarta i Minecraft där man tränar på Sveriges största berg, älvar, sjöar, hav och städer. Svaren kollas direkt i spelet och man får feedback på vad man kan och inte. Detta för att min son älskar Minecraft och jag vill utnyttja den drivkraften för att motivera honom att göra läxor.
    Wow, har du gjort kartan?! Den år sååå häftig, vi har haft det som stort diskussionsämne här hemma. Min kille är spelutvecklare och han berättade om den för mig :) min son på sex år andas minecraft och lever för spelet. En karta gör det hela mycket roligare!
  • Anonym (Fritt)

    Vi kör fri skärmtid. Vårt äldsta barn är dock bara 4 men är väldigt bestämd. Förut var det mycket mobil/iPad. Nu har hon insett att det finns annat spännande att göra och sitter rätt sällan, kanske nån timme/veckan totalt.

  • suziz
    Topcom skrev 2016-02-16 13:07:54 följande:
    Wow, har du gjort kartan?! Den år sååå häftig, vi har haft det som stort diskussionsämne här hemma. Min kille är spelutvecklare och han berättade om den för mig :) min son på sex år andas minecraft och lever för spelet. En karta gör det hela mycket roligare!
    Har tyvärr inte varit inblandat i den kartan som du tänker på (antar du menar lantmäteriets karta och ja den är jättecool).

    Min karta är inte alls lika detaljerad, det är en enkel översikt av Sverige och den finns bara på vår privata server just nu i alla fall. Man flyger runt med lappar och lägger exempelvis lappen "Mälaren" i den kista som finns vid Mälaren. När man placerat alla lappar så klickar man på en knapp som rättar och visar om man har något fel. Komplett med återställningsknapp så man enkelt kan börja om igen.
    Så här ser den ut:

  • Anonym (A)

    Mina två barn är 5 samt 8. De är mycket förtjusta i skärmar och nej de skulle knappast nöja sig med någon timme och se glada ut. Här kör vi "skärmdagar" då de får spela egentligen fritt. Det är 3 vardagar + en dag på helgen. Vardagarna hinner de nog sitta allt mellan 3 - 7 timmar på en dag om man räknar både på morgonen och em/kväll (ibland kommer vi hem rätt tidigt). På helgdagen blir det också något liknande. Övriga 2 vardagar + en dag på helgen kör vi helt skärmfritt och då får de göra annat. Detta funkar bäst för oss då det är tydligt för barnen. Förut försökte vi ha vissa tider på dagarna men då gick de bara och väntade och tjatade om vad klockan var. Nu vet de att det inte blir något spelande om det inte är skärmdag. Egentligen önskar jag att de satt mindre och intresserade sig mer för annat men de älskar verkligen Minecraft framförallt och även annat som man kan göra med surfplattorna och datorn. Samhället ser ju ut så här idag med datorer och annat. En av äldsta sonens kompisar får bara spela en dag per vecka och han blir ju tyvärr lite utanför de andra barnens lek.

  • Fru Ve
    Anonym (Hanna) skrev 2016-02-15 15:07:59 följande:

    Japp. En lördag skulle kunna se ut så.

    Men då är det inget spel alls inne i veckorna förutom 1h iPad en vardagkväll per vecka (valfri).

    Tror inte att detta är särskilt extremt alls. Faktiskt.


    Nej låter inte alls extremt. Snarare så det ser ut för många. Jag är rätt förundrad över folk som lyckas hålla sina barn till spelande på max någon eller några få timmar i veckan.
  • Anonym (vera)

    Så lite som möjligt. Vår dotter tittar lite på tv varje dag och tittar någon gång ibland på film på datorn när vi sitter med. Här i huset finns inga laptops och inga paddor. Maken och jag har smartphones(använder dem dock väldigt lite), men dem får dottern inte röra. Dottern har självklart ingen egen telefon och kommer inte att få på många år än.
    Hon ska vara barn, röra på sig och lära sig saker själv.
    Hon är nu fem år.

  • Gena

    Min son kollar 30-45 minuter på I-paden morgonen, medans jag eller pappan gör oss i ordning för dagen. Sedan kollar han c.a. 0,5-1,5 timme efter dagis (utspritt på 1-2 tillfällen). Han är fyra år. Eftersom han inte har några syskon så är det sällan bråk och det funkar att be honom stänga. Det bästa sättet att få min son att göra något är att visa på klockan när det är dags. Vi har hängt en väggklocka bredvid soffan där han sitter och så pekar jag hur länge han får titta och oftast stänger han när det är dags.

    Det går i perioder hur lätt det är att hantera I-paden, vissa perioder vill han titta hela tiden och andra är han inte alls intresserad. När han är sjuk får han titta hur mycket som helst, har märkt att han efter dessa perioder är mindre intresserad av att titta.

  • Anonym (Y)
    Anonym (vera) skrev 2016-02-16 14:58:40 följande:

    Så lite som möjligt. Vår dotter tittar lite på tv varje dag och tittar någon gång ibland på film på datorn när vi sitter med. Här i huset finns inga laptops och inga paddor. Maken och jag har smartphones(använder dem dock väldigt lite), men dem får dottern inte röra. Dottern har självklart ingen egen telefon och kommer inte att få på många år än.
    Hon ska vara barn, röra på sig och lära sig saker själv.
    Hon är nu fem år.


    Med det synsättet kommer er dotter mest troligt fastna ännu mer framför skärmar som äldre. Man behöver inte vara extrem, och barn lär sig enormt mycket genom skärmar . Röra på sig ? Bara barn? Det ena utesluter inte det andra !
  • Anonym (vera)
    Anonym (Y) skrev 2022-11-18 08:39:20 följande:
    Med det synsättet kommer er dotter mest troligt fastna ännu mer framför skärmar som äldre. Man behöver inte vara extrem, och barn lär sig enormt mycket genom skärmar . Röra på sig ? Bara barn? Det ena utesluter inte det andra !
    Än har det inte hänt i alla fall..... De har(tyvärr) Ipads i skolan nu och dottern blir helt väck av att använda den. Hon märker det till och med själv. Så pass att hon ber oss att ta bort Ipaden och inte låta henne få mer skärmtid om hon exempelvis ska belönas för något. Hon känner själv hur beroendeframkallande det är. Egen telefon har hon nu då hon rör sig mycket ute själv. Även den vill hon ha regler för. Jag märker stor skillnad på min dotter och de flesta andra barn som är skärmberoende. Min dotter är stor, men leker fortfarande. När hon har tråkigt är hennes första impuls att gå ut. Hon är den enda i klassen som kan skriva och läsa skrivstil eftersom att vi övat välskrivning med henne(annars görs allt på Ipaden i den moderna skitskolan). Hon var den enda i klassen som klarade av att peka ut Sveriges landskap på en riktig karta och på en jordglob när de andra bara kunde använda ladskapsspelet på ipaden. Det gör stor skillnad och tyvärr utesluter det ena ofta det andra då skärmar är så beroendeframkallande. Men när föräldrarna är lika beroende själva märker de inte hur illa det står till med barnen....

    Bra tajming du har, förresten. Igår publicerade SVT en intressant artikel om hur surfplattor minskar barnens kreativitet.... 

  • Anonym (Miss Piggy)

    Ett av våra barn har en diagnos och skulle definitivt gå att beskriva som "explosiv". Han fastnar också lätt i saker och har svårt med övergångar. Så jag känner definitivt igen mig i problematiken du beskriver.

    Han fick tillgång till skärmar runt 3-4 års ålder med barnprogram och pedagogiska appar. Det blev ofta sammanbrott i och med att man skulle stänga av dem. Vi lade upp det som att han hade tre tillfällen på dagen att spela och titta 15 minuter. Om han klarade av att lägga ifrån sig enheten utan problem så fick han även spela vid nästa tillfälle, blev det bråk så förlorade han den chansen och fick vänta till nästa. Det här var ju även för att ge oss andra i familjen en paus och slippa ta samma konflikt om och om igen samma dag.

    När han började skolan så använde vi skärmtiden som motivation till läxor (och han behövde verkligen mycket motivation!). Ett spel efter en kortare uppgift (typ 5-10 minuters fokuserat jobb) och en lite längre stund efter att allt var färdigt.
    Vi har fortsatt med det, fast med åren fasade vi ut spelstunderna och hela belöningen kom efteråt. Han gör det fortfarande själv nu när han är 16 år och belönar sig själv med skärmar efter att han har gjort sina skoluppgifter.

    Under lov och helger så har vi bytt aktiv utetid, social tid eller tid han lägger på att tex städa sitt rum mot speltid. Från det att han var 8 eller 9 hade vi inte längre behov av att starkt knyta hur lätt det gick att lägga ifrån sig enheten och att han fick tillgång till den nästa gång - men vid absoluta sammanbrott så lägger vi undan skärmarna för resten av dagen.

    Föräldrakontroller är bra för att låta föräldrarna ta en paus från att övervaka och stänga av enheter. Min son är numer den som kontrollerar dessa, men de är där för att hjälpa honom att hålla sig till de tider vi har kommit överens om. Det tar också bort argumentet med att han inte hade koll på tiden eller glömde bort att stänga av.

  • Anonym (Dotter)

    Min dotter är 13, år och blir ett riktigt monster när hon har skärmtid och spelar. Hon har adhd och problem med impulserna, är väldigt lättretligt och kan lätt skrika och gorma. Men spela det gör det 1000 ggr värre. 


    Har testat allt från fri skärm till väldigt hårt reglerad. Fri skärm funkar så länge hon känner sig på bra humör. Sen plötsligt har hon inte lust att göra läxan eller äta, då stänger jag av och hon blir vansinnig. Sen kanske hon gör det hon ska. Så fri skärm har jag strukit från listan.

    Nu har hon 1 timme må-to, 2 timmar fre, tre timmar lördag och söndag. Men jag måste hela tiden bestämma, att hon tex får skärmtid efter maten OM hon tex gjort läxan. Och när jag sätter på vara tydlig med när jag kommer att stänga av. Och aldrig tillåta lite extra. Bara vara oerhört fyrkantig så hon vet vad som förväntas.

    Sen om hon gormar när hon spelar (alltså till den hon pratar med) och tjoar och skriker då varnar jag att fortsätter du nu stänger jag av. Och fortsätter hon stänger jag av. Ibland skriker hon massor då typ 5-10 min och ibland blir hon bara tyst. 


    Men det är ett ständigt grälande och tjatande. Men mitt tips är att du använder nätverket som en morot. Och om det är nåt han måste göra så se till att han gjort det först. 

  • Anonym (Gamerfamily)

    i vår familj är dataspel ett stort intresse! antingen sitter jag och sonen eller pappan och sonen och ibland alla tre och spelar om kvällarna. Hur mysigt som helst. vi har några regler och det är att läxorna ska vara gjorda, lugna spel på kvällen och att han ska lägga sig i rimlig tid. på en helg kan vi spela 3-5 timmar ihop och vardagen kanske 1-3. Utöver det tittar sonen på tv vilket vi gör tillsammans. Han tittar mest på dokumentärer om naturkatastrofer och rymden. Ser inga problem med ovan. Han älskar även att vara ute och cykla och köra kickbike och vi åker alla till simhallen tillsammans en gång i veckan. 

Svar på tråden barnens skärmtid - ärliga svar