muffinsmagen skrev 2015-11-11 15:33:23 följande:
Ni måste göra en ny utredning ändå. Det är inte säkert att insemination är det som är bäst för er. Tre försök är det inte inom alla landsting men inom VG-REGIONEN är det iaf det.
Räkna med maxtid (ofta går det fortare men ibland inte) 3 månader för ett första möte, 3 månader efter utredningen till behandling dvs insemination om det nu är vad som ska ske. Och sen är det väntetid emellan försöken också.
Remiss till reproduktionsmedicinska skrivs av gynekolog eller läkare på vårdcentralen. Det enda som din mans tidigare utedning kan hjälpa er med är att nu slipper hävda att ni har försökt i minst ett år.
Har gjort samma resa fast vi gjorde IVF en icsi med min mans spermier för de var livsdugliga men pga en skada kan han inte få utlösning. Därför fick vi remiss direkt.
Jag utreddes också grundligt.
Min man har inga spermier alls. Han har gjort biopsier osv och det går inte att hitta nåt. Det enda vi kan göra är ju att använda donerad sperma.
Vi var i kontakt med gyn för 1,5 år sen men dom var inte mycket till hjälp. Kändes mer motarbetande än hjälpande och dom hade inte koll på någonting.
Vi valde då att åka till Danmark och gjorde 3 försök, men tyvärr blev det bara en stor utgift.
Min man var nu i kontakt med läkaren som gjorde utredningen på honom tidigare. Läkaren tyckte då att vi skulle kontakta en svensk privatklinik och försöka den vägen men det är ju ännu en kostnad. Vi bor inte heller längre i det landsting som min man tillhörde tidigare men läkaren sa att vi kunde välja vård vart i ville i landet utan remiss och att vi hade 3(?) försök gratis.
Vi blev rekommenderade en privatklinik i Falun men när vi tittar närmare på dom som gör dom inte insemination med donerad sperma utan bara "sin egen".
Frågan är nu hur vi ska göra med allt. Känns så rörigt och vi vet inte vem vi nu ska kontakta. Om det sen dessutom ska ta flera år så kanske vi överväger Danmark igen.
Har vi rätt att välja vart vi vill göra vården så vill vi så klart välja där det är kortast kö, och de bör man väl kunna ta reda på, eller?
Donerad sperma är ju en bristvara i Sverige tyvärr då det doneras på tok för lite (säg åt era anhöriga att bli donatorer!!!) så det lär väl ta som tid men at behöva börja om helt känns ju väldigt onödigt då vi redan vet att min man inte har någon spermieproduktion. Varför ska han lämna prov, göra biopsier osv igen?
Jaja, tack för ditt svar. Kanske blir vi lite klokare framöver... just nu känns de bara hopplöst och segdraget.
