Du barnlösa man 35+ hur ser du på att träffa en kvinna som redan har ett litet barn.

Att träffa någon som passar för en seriös relation är inte helt enkelt. Att själv vara barnlös och träffa någon som redan har ett barn gör det absolut inte enklare.

Några punkter som jag brukar fundera kring när jag snurrar runt på dejtingsidor och får brev av ensamstående mödrar och vad detta innebär.

-Barnet kommer prioriteras först. Så gott som alltid.

-Mindre tid för varandra.

-Som barnlös vet jag knappt hur jag fungerar med barn.... än mindre att leva med barn i en nära relation.

-Svårare att planera vardag, livet tillsammans.

-Ett ex som "oroar" i bakgrunden, vad är det för person, hur fungerar han, vilken relation har han/kommer han ha till barnet och till kvinnan/modern ...och till mig. Det finns en historia här som man aldrig kommer få riktig klarhet i som utomstående. Aldrig till 100%. Och vad som än sägs och lovas idag kan ändras en annan dag. ( kanske finner de tillbaka till varandra och vill försöka igen för barnets skull , nya krav om vårdnad , ändrade ekonomiska förutsättningar hos honom osv)

-Hur har kvinnan hanterat den gamla relationen, ligger anledningen till uppbrottet till exet kanske hos henne.... . kommer det hända igen, kommer det hända mig om vi skaffar egna barn tillsammans. Det finns en osäkerhet även här, nämligen hur kvinnan fungerar.

Det finns säkert mängder av annat att ta upp, både positivt och negativt. Här är bara några tankar från en person.

Är man 35+ får man nog räkna med att ett flertal, kanske rent av majoriteten av kvinnorna har barn.

Jag är 36 år, och dejtar inte kvinnor med barn.

Är inte intresserad av att ta mig an andras barn, och ex som kommer på köpet.

Tack för värdefulla tankar anonym signatur. Jag förstår dig.

Hur ser ni på det Grus grus säger, dvs. att när man har uppnått en viss ålder får man räkna med att det kan finnas barn sedan tidigare (alltså både kvinnor och män)?

Jag tycker även att det vore intressant att få höra om en man 35+ någonsin känner sig stressad att hitta en partner att bilda familj med. Det är inte lätt att hitta en sådan person och när jag läser på dejtingsajter vad folk söker så ska allt vara så himla perfekt. Bör inte stigande ålder innebära att man sänker kraven? Vidare verkar det finnas många som fortfarande vid 40 tror att det finns tid att äventyra runt i världen med en partner innan man slår ner bopålarna och bildar familj. Det verkar generellt vara en skev verklighetsuppfattning. Visst, män kan få barn även vid en högre ålder men bebisar och små barn är väldigt jobbiga. Man har inte samma ork.

I mitt fall finns det inget ex. Pappan är en bekant som bor utomlands och han kommer förmodligen aldrig kunna flytta till Sverige. Jag har ensam vårdnad och ensamt ekonomiskt ansvar. Så kommer det förbli. Däremot vill jag att barnet ska ha en relation till sin pappa men han kommer aldrig att kunna bli den barnet ser som sin riktiga pappa utan det blir den fina man jag förhoppningsvis kommer att träffa.

37 år. Känner mig inte stressad gällande barn, med mina gener bör man nog inte skaffa några. En flickvän hade däremot varit trevligt, aldrig haft någon ännu.

Jag är min egen värsta fiende och har ett tungt sinne bakom min mask. Jag har egentligen inte problem med att attrahera med min pojkaktiga charm och mitt blixtrande leende , träffat tjejer från 22 år och uppåt i år. Trevliga träffar, men trevligt räcker inte för mig. Har aldrig varit på en andra dejt i hela mitt liv.... så att träffa någon med barn är nog alldeles för många steg på en gång.

Normal är jag inte- men vem fan är det? ;)

"Bör inte stigande ålder innebära att man sänker kraven ? "

Det beror nog på hur mycket du själv kan sänka dina krav. En snygg , högutbildad , trevlig framgångsrik 35 årig man med lägenhet i innerstan osv. kan utan problem hitta yngre kvinnor utan barn om de vill.

Är man man 35+ singel och barnlös. Då är är man inget att ha

Är 34 och har lyckats komma undan barn än så länge så att ge mig ilag med en kvinna med barn kommer aldrig att hända.

Jag hade inte haft något emot det men skulle absolut inte vilja ta på mig någon papparoll, barnet har en pappa redan. Ser verkligen inte anledning att bli ditt barns pappa, låter inte helt hälsosamt faktiskt. Jag hade gärna blivit tillsammans med en kvinna som dig och kanske skaffat ett barn tillsammans med.

Självklart kan han det. Men ett sådant kuttersmycke kanske inte är redo för familjebildning ännu på många år av olika skäl och vips är mannen 40. Ju yngre kvinna desto större risk att hon faller för att mannen just är framgångsrik och förmodligen har en betydligt bättre inkomst än henne. Utnyttjar honom ett tag. Förstår inte män det?

Jag har inga särskilda "krav" men någorlunda liknande bakgrund och levnadsförhållanden tycker jag att man bör ha. Sedan värdesätter jag att man har lika värderingar och en mans personliga egenskaper högre än t.ex. utbildning. "Snygg" är väldigt subjektivt. Klassisk skönhet är ganska ointressant för mig.

Så enligt dig är kvinnor utan barn under 35 är " kuttersmycke " per automatik?

Det är nog inte ditt barn utan din personlighet som gör att du är singel...

Min sambo var 37 när vi träffades, jag är lika gammal. Hon hade ett barn och jag inget. Jag hade tidigare varit tillsammans med kvinnor som har barn.

Jag skulle vilja säga att det beror på. Mina tidigare relationer var usla. Det berodde inte på barnen utan på mammorna. Vi delade inte samma syn på barnuppfostran och antagligen var inte kärleken lika stark som till min nuvarande. Sen är många tjejer bittra och besatta av sina ex.

Vi fick barn ganska snabbt så nu är jag både bonusföräldrar och pappa.

Vilket svinigt påstående. Varför anser du det?

Nej det menade jag inte. Men ditt tonfall var inte särskilt vänligt det heller.

Jag är frivilligt singel. Mitt barn är bara tre månader.