Grattis till att det snart är dags! Frågar du mig skulle jag säga att du inte har något att oroa dig över, för det är en väldigt spännande process :)
Man ska inte lita så mycket på vad man läser. Visst, det är inte på något sätt trevligt, men det finns det mycket annat i livet som inte heller är. Jag hatar tandläkare, men jag går ändå dit och lagar tanden om den är trasig. Ingen större fara egentligen heller, men det kan ju också göra ont och vara otrevligt.
Jag instämmer med Jag är bara jag. Det är inte det fysiska som är jobbigt, det fixar man i regel efter all annan skit man varit med om i barnlöshetens förtrollade värld. Att inte veta om det kommer fungera, att bara vänta och vänta... det är värre.
Överstimulering är ovanligt, tror bara några få procent får det. Man får det på grund av att äggstockarna producerar alldeles för många ägg. Jag hade över 30 vid en kontroll - det är alldeles för många. Men då ser de i regel detta och reglerar behandlingen. Jag slutade ta sprutor några dar så tillbakabildades ett gäng av äggen och jag kunde därefter utföra plocket. Tyvärr blev jag överstimulerad ändå.
Vid överstimulering släpper äggstockarna ifrån sig stora mängder vätska rakt ut i bukhålan. Allt inuti kroppen strävar efter en balans, så vätskan stjäl med sig t.ex. salter och proteiner. Vätske- och saltbalansen blir kraftigt påverkad. Dels trycker vätskan på inre organ, så jag hade svårt att andas och äta. Dels torkas blodbanorna ut så det är 100ggr större risk för blodproppar. Man löser detta genom att tömma ur vätskan ur buken om det är stor mängd samt behandlas med blodförtunnande och kanske lite dropp. Farligt på sitt sätt, men bara om det går obehandlat. Otrevligt, tyckte jag, men inget jag är rädd för om det skulle hända igen. Så oroa dig inte, det är inte hela världen.
Äggplocket var inte trevligt, men inte så otrevligt heller. Jag berättade att jag dels var väldigt rädd för det och dels är svår att smärtstilla, så då öppnade de stora skafferiet och gav mig allt möjligt trevligt. Var rätt ordentligt drogad därinne, så det var mest en konstig känsla, men jag var varm och glad :)
I slutänden har det varit så enormt värt det. Jag har fått tillbaka 4 embryon totalt, ett färskt och tre frysta vid olika tillfällen. Vi har knappt en chans på egen hand (den lilla chans vi har är mest för att, som läkaren uttryckte det, "mirakel händer"), men efter bara ett enda plock är jag nu gravid i v. 25. I januari kommer vår lilla dotter <3
Undrar du något är det bara att du frågar :) Och lyssna inte på andras berättelser för mycket, det låter aldrig trevligt när man läser det, men antingen skriver vi det för att få utomstående att förstå att det är en jobbig process eller så pratar vi med andra insatta som själva vet hur det kan vara. Det är inte så representativt för hur det verkligen är.
