Bråk om rumfördelning

Jag hade satt upp en vägg så att det blir ett extra rum i huset.

Pojken får självklart eget.

Sen letar ni efter något ännu större istället. Varför ens flytta till något ni vet inte kommer funka i längden?

1) Ni vuxna har bäddsoffa i vardagsrummet = 3 sovrum till barnen

2) Man gör en sovdel i ett av sovrummen. Bildgoogla "trevåningssäng" så ser ni massor med förslag på detta. Köp färdigt eller beställ av snickare.
Sätt upp gardinvajer runt om och häng upp draperier/gardiner så varje barn kan dra för om de vill ha mer avskildhet.
Poängtera att det är SOVA och VILA som gäller i sängen/sovdelen. Sätt babywatch om det behövs för att komma ifrån prat och lek. (Och gör ett konsekvenskontrakt, vad som händer om man bryter det och pratar eller leker)

3) Sätt upp en bokhylla eller regla upp en vägg och förvandla det största barnrummet till 2 sovrum.
Om det behövs så får man offra det största rummet och tränga in dubbelsängen i ett litet rum.

4) Gå igenom varje skrymsle och vrå i lägenheten - finns det en "död yta" som man inte tänker på? Kanske kan man få in en 3-våningssäng där? (2 m X 80-90 cm plus lite för sängramen räcker)
För då har man helt plötsligt 2 lekrum/hobbyrum lediga! Då kan man inreda dem efter aktivitet tex ett med lego, pyssel, rita, måla och annat stillsamt och pilligt, det andra har man sport/vildare lekar i.

Mina barn:

Pojkar 5 och 8 år. Heltid.

Hans barn:

Pojke 11 år, flicka 7 år. Varannan vecka.

Vi har löst det så att 5-åringen flyttade in i en stor klädkammare som vi inredde. 7 & 8 åringen delar på ett stort rum. De har våningssäng med skynke. Flicka/pojke alltså. Varannan vecka står ju 8 åringen med eget rum. 11 åringen har eget rum som även är spelrum/allrum och utnyttjas väl på lördagar. Annars är han privat därinne.

Det finns även en mindre hall där extra garderob får plats. Alla barn bor på övervåningen. Även om 5 åringen bor trångt, han får plats med säng, liten bokhylla och sängbord, så har han fri acess till det STORA lekrummet där två barn sover. Där finns Lego, pärlor, pennor, leksaker mm.

Jag tycker det låter perfekt med ett halvår i taget. Flickorna får de första två ensamma perioderna givetvis, eftersom de delat innan (om jag förstått rätt?).

Att föreslå att flickorna ska dela rum enbart på grund av att de är flickor är ju helt vansinnigt dumt! De verkar nämligen inte gilla varandra särkilt bra... Jag har två systerdöttrar som alltid avskytt varandra (jag förstår dom båda två...) och det finns inte på kartan att de skulle börja dela rum (såvida de inte absolut måste). Tonåringen skulle helt seriöst hellre dela rum med sin mamma eller sin treåriga lillebror.

Jag hade låtit den äldre pojken få eget rum där uppe och låtit flickorna dela där nere.

Känns helt klart som det logiska att äldsta pojken får eget rum och de två flickorna delar. Både på grund av att flickorna är syskon men inte med pojken, p.g.a åldern och p.g.a kön. Rättvisa kan möjligtvis upprättas genom att minstingen får flytta in hos äldsta pojken när han blir större. Att rotera rum låter besvärligt och opraktiskt. 

Men om äldsta pojken inte kan ha det mindre egna rummet p.g.a mörkrädsla får han ju välja mellan att komma över den eller dela rum såklart. 

Som någon skrev, varför inte strunta i att flytta tills ni kan flytta till något som fungerar?

Jag tycker att antingen delar alla eller ingen eftersom ni inte är överens som det är nu.

Sova i ett rum, leka i ett annat.
Eller så sover ni föräldrar någon annanstans, vardagsrummet brukar ju det bli i, antingen i bäddsoffa eller dela av rummet. Bebisens säng kan man ha hjul på så den går att flytta in i annat rum om nödvändigt.

Eftersom bebisen lär växa upp och också vilja ha eget så upprepar jag det jag skrev i början: Varför inte vänta med flytt tills ni kan flytta in i något som är tillräckligt stort?

Barnen rår ju inte för att de råkar vara helsyskon och dessutom ha samma kön, vänd inte det emot dem. Gör heller inte heller en klyfta mellan de två könen genom att föredra brodern. Det har inkommit massa andra bra förslag här i tråden så ni slipper särbehandla barnen, om det så är pga kön, ålder eller släktskap.

Är det het omöjligt att sätta upp en vägg någonstans , en riktig eller rumsavskiljare o på sp sött göra ett till rum ?

Kanske ett av de större rummen som var tänkt för er vuxna o så tar ni det mindre ?

Hur ser planerna ut för framtiden, alltså kommer ni leta efter större boenden ?

Pojkarna i ena o flickorna i andra, eller blanda hur ni vill huvudsaken är att ALLA 4 barn får dela med någon. Sen om ni har er lilla i er säng om natten spelar ju ingen roll, alla hans saker o säng ska stå i dens rum som delar. Så får ingen direkt fördel.
Om inte det går ska absolut flickorna dela o pojken ha eget.

Ta det största rummet i lägenheten/huset och bygg en enkel vägg. Det finns material som inte skadar tak eller golv. (Dom brukar använda det på arga snickarens program) På så vis är problemet löst. Jag och min syster fick dela ett rum så när vi var yngre och det funkade bättre än om vi skulle delat ett "öppet" rum, då vi var oense om allt. :)

Låt pojken bo med en av flickorna fram tills pojken kommer i puperteten (jag håller med, under den tiden är det varken lämpligt eller kul att behöva dela rum med syskon).
Under denna tiden (fram tills han kommer in i puberteten, kan flickorna göra ett byte, tex om 2 år ungefär, så att båda flickorn får 'uppleva' hur det är att ha eget rum (eftersom de ju kommer slås ihop igen när pojken får eget rum).

För att det inte ska bli outhärdligt att dela rum, kan ni väl hänga upp en gardin/skynke i taket för att bilda en vägg, eller intstallera himmelsängar, så att åtminstone sängplatsen blir ett eget/privat ställe. 

Alternativet är ju att pojken får eget rum nu, och får om några år dela med lillebror. Men, vi det laget lär ni nog ha flyttat till ett något större ställe ändå, och det stället kanske inte har rum nog så att alla 4 barn kan få eget, och då blir det ju likförbannat så att äldsta pojken får eget rum (för let's face it det blir alltid så, det anses att den äldsta har mest rätt till eget rum/det största rummet) och då känner jag att det är orättvist att flickorna aldrig får känna på hur det är att ha eget rum, därför tycker jag mitt första alternativ är bättre.

Det är ju klart att pojken ska ha ett eget rum han är ju inte ens släkt med dina barn...

Det är sånt här som får mig att vägra bilda en ny familj! Funkar det inte med varannan vecka förhållande så får det vara! Alla vill så jäkla mycket och skiter i barnen för att få leva ett happy familjeliv men barnen kommer i kläm utan egen talan. Ursäkta hårda ord men blir så ledsen när dom vuxna söker (lyckan). Är själv i samma sits med mitt ex och ser hur barnen lider av sin nya familjekonstilation.

Man kan väl prova sej fram  Så att alla får ha eget rum under en termin Så växlar man om så Sen får ungarna bestämma  Vi har samma sits fast våra är ett par år äldre Och visst kan kille-tjej dela rum fast dom är typ 12-13