Fler med "speciella barn" utan diagnos?

Min son är 8 år och har alltid varit "egen". Några exempel:

* Som bebis skrek han nästan all vaken tid de första månaderna. Ända tills han var 1½-2 år blev han helt hysterisk om någon obekant person kom för nära honom. Han var oerhört svår att skola in hos dagmamma, det tog flera månader innan han vande sig.
* Han har jättejobbigt med stimmiga miljöer och för mycket intryck. Hatar stora fester och dylikt, speciellt om det är folk där han inte känner. Brukar sluta med att han sitter kvar i bilen eller åtminstone måste sitta i eget rum för att kunna äta.
* Han har jobbigt med vissa kläder t.ex. regnkläder som gör honom hysterisk. Han är hellre inne flera dagar än att gå ut med regnkläder p.g.a. att han tycker det känns obehagligt. Likaså solkräm klarar han inte av att bli smord med utan att nästan få panik utan stannar hellre inne då också.
* Han har först nu kunnat börja leka hemma hos andra men har svårt att klara att leka någonstans där han inte är van att vara. Han tar lång tid på sig att komma in i en aktivitet eller grupp. T.ex. om han är bjuden på kalas och inte känner alla så sitter han ensam i ett annat rum den första timmen tills han vant sig. Det har också hänt att han låst in sig på toaletten hela kalaset.
* Han är väldigt "oflexibel" i tanken. Har jag lovat dagen innan att jag ska natta honom på kvällen nästa dag och något kommer emellan blir det en stor grej och väldigt jobbigt. Han tolkar också allting bokstavligen och verkar inte alls förstå ironi.
* Han var väldigt sen med att bli torr på dagen, ända upp i förskoleklass kunde han kissa på sig dagtid och han är fortfarande sängvätare nattetid. Han är väldigt disträ så fortfarande kan det hända mindre olyckor då han är uppslukad av aktiviteter som han gillar (t.ex. dataspel).
* Han är mycket intelligent och har ett fotografiskt minne. Han behöver bara höra en sak en gång så glömmer han det aldrig. Trots detta så har han lätt att bli efter i skolan så vi får ta hem matteboken för att jobba ikapp. Jag märker då att han inte har något som helst problem att förstå uppgifterna så jag tror det är koncentrationen som brister i skolan då det är många andra som pratar och stimmar. Han behöver mycket uppmuntran för att få "motor" att jobba vidare med uppgifter.

Han är inte utredd p.g.a. att vi ändå tycker det fungerar bra med både skola och kompisar nu. Fröken vet att han är lite annorlunda så han får sitta längst fram närmast henne på lektionerna för att hon ska kunna hjälpa och uppmuntra. Så ser ingen anledning till någon åtgärd mer. Dock tror jag OM vi skulle utreda honom att han kanske skulle kunna få någon diagnos inom autismspektrum. Men han passar liksom inte in på allt inom Asperger eller dylikt. Han har stor empati tycker jag och är väldigt snäll mot kompisar. Han följer också jämt regler om att man t.ex. inte får slåss vilket gör honom omtyckt i skolan.

Någon likasinnad med barn som har diagnos eller misstänkt diagnos inom autismspektrum?