• Anonym (~thea~)

    Kräver jag för mkt?

    jag har två "mindre" barn 9 och 12 mannen har 12 och 19....vi har precis flyttat ihop efter att ha varit särbo i några år...

    det stora problemet är hon som är 19 år.... totalt nonchalant emot andra, visar ingen hänsyn och har en attityd som jag hade förväntat mig och även kunna acceptera om hon hade varit 15-16år

    tar saker utan att fråga...för mig är det en självklarhet att man frågar...står inte duschcremen i duschen utan på hyllan med mina saker så tar man den inte utan att kolla om det är ok..man tar inte min deodorant för att den egna är slut...man tar inte en oöppnad 50cl dricka ur kylskåpet utan att kolla så att det är ok för småsyskonen köper ibland sånt för egna pengar...

    mycket sådana smågrejer..sjukt lat, hjälper aldrig till utan fräser bara när hon blir tillsagd (av pappan) så jäkla störande....skor står alltid precis innanför dörren så man snubblar över dom när man kommer hem. disken fastnar nere på rummet och när den väl kommer upp hamnar den inte i diskmaskinen utan på bänken...

    mina barn är inte världsbäst på att plocka undan men gör det utan diskussioner när dom blir tillsagda, dom tar inte saker utan att fråga....

    hon som är 19 är anledningen till att det ibland känns som ett misstag att flytta ihop, hon är anledningen till att det ibland känns jobbigt att åka hem från jobbet.

  • Svar på tråden Kräver jag för mkt?
  • Anonym (Hm)

    Har ni satt er ner och pratat med henne?

    Se till att det alltid finns tex duschtvål och deo tillgängligt åt henne då?

    Och ang disken på hennes rum - meddela att om hon inte kan ta med sig det upp och stoppa in det i diskmaskinen så får hon inte äta någon annanstans än i köket?

    Så länge hon lever under erat tak så gäller era regler liksom?
    Var tydliga men se till att det är en dialog - ni kanske kan komma överens bara ni diskuterar saken lugnt och sansat med henne?

    Hon är ju ändå 19, snart dags att flytta hemifrån ändå?

  • Anonym (~thea~)

    tyvärr svårt att diskutera med någon som bara fräser och blir skitsur så fort man säger nåt... :-/

    men sambon får försöka igen för det börjar bli ohållbart med hennes humör..

  • Lena

    Märk saker hon inte får ta med spritpenna istället. Hon bör få ta det mesta i hemmet.

  • Jemp

    Klart att hon bör kunna plocka undan efter sig, samtidigt är det sånt de flesta råkar ut för...

    Däremot låter det konstigt att hon inte skulle få ta saker hemifrån. Om nån köpt något själv får man väl uppmärksamma om det (märka eller vad som helst) men duschtvål?

  • Anonym (undrande)

    Varför fräser hon och är otrevlig? Det finns ju förmodligen en anledning till det.

    Själv fräste jag åt min pappa från 10-årsåldern tills jag flyttade hemifrån eftersom han alltid varit gränslös och respektlös mot mig. Efter en barndom av skit hade jag till slut ingen lust att vara trevlig mot honom längre.

    Är det samma problem hos mamman? På skolan/jobbet? Med kompisarna?

  • Anonym (Samma)

    Hon är myndig och bör kunna sköta sig som en vuxen, både hemma och även skaffa sig egen adress, ett eget boende där hon kan drälla runt och ha vilken attityd hon behagar. I ditt och mannens hem som ni står för är det ett absolut krav att det finns regler alla följer. Hon sätter inte riktlinjer eller ribba där hon inte bidrar eller betalar. Kom ihåg att du har veto på det och att det inte bara är hennes pappa som beslutar om hon ska bo eller inte. Du har laglig rätt att be henne dra. Det är ju inget barn du talar om utan en myndig vuxen som ockuperar ERT hem med sina divalater. Har ni bett henne flytta?

  • Jemp
    Anonym (Samma) skrev 2015-07-27 00:26:56 följande:

    Hon är myndig och bör kunna sköta sig som en vuxen, både hemma och även skaffa sig egen adress, ett eget boende där hon kan drälla runt och ha vilken attityd hon behagar. I ditt och mannens hem som ni står för är det ett absolut krav att det finns regler alla följer. Hon sätter inte riktlinjer eller ribba där hon inte bidrar eller betalar. Kom ihåg att du har veto på det och att det inte bara är hennes pappa som beslutar om hon ska bo eller inte. Du har laglig rätt att be henne dra. Det är ju inget barn du talar om utan en myndig vuxen som ockuperar ERT hem med sina divalater. Har ni bett henne flytta?


    Ja, när flickvännen flyttar in är det solklart att dottern ska sparkas ut, eller vadå?

    Det framgår inte av tråden ifall 19åringen har varken jobb, tagit studenten (annars är pappan/föräldrarna fortfarande försörjningsskyldiga) etc och i så fall är det troligt att hon inte ens hunnit få sin första lön. Det är inte alltid så lätt att "bara flytta hemifrån".
  • BioBonus

    Har själv en 19-åring som bor hemma och känner igen mig i mycket av det du skriver :) De kan vara latheten själva... Och trots att han inte fräser eller är otrevlig så glömmer han (och även hans två yngre syskon) konstant bort vissa saker...

    Men att ta tex din duschtvål om det inte finns någon annan i duschen känns som en självklarhet - vad ska hon annars göra sig ren med? Vi kollar med våra stora ungdomar vad de behöver i fråga om hygienartiklar när vi åker och handlar (om de glömt att meddela oss det själva, vilket ofta händer. Ingen stor sak.)
    Att inte ta ner disken är en ständig källa till tjat hos oss. Jag säger till när de tar upp glas etc att ta ner det igen, påminner dem när jag ser dem nästa gång - funkar ibland funkar ibland inte. Till slut kommer glasen ner och in i maskinen. De får inte längre äta på sina rum, för matrester - där går gränsen. 
    Om någon hos oss köper något "eget" och ställer in i kylen/skafferiet så är det ens eget ansvar att infornera oss andra om att det är "öronmärkt". Annars är allt i skåpen allas. Men man säger till om man tar det sista av osten/limpan/mjölken etc. Vi kan inte hela tiden springa omkring och kolla om det är någon som "äger" tex den läsk som står i kylen.

    Vad jag menar är helt enkelt att - välj era krig. Det går inte att bli upprörd över allt tjat man måste göra oavsett om ungarna är 10, 15 eller 19. Det är bättre att ta ett djupt andetag och faktiskt tacka dem när de gör som man bett dem. Det funkar bättre hos oss än tjat.

  • yngre generationen

    Jag som 21åring bodde tills för två år sedan då jag flyttade för att studera.

    Och när det kommer till att sätta in disk i diskmaskinen och sådana sysslor

  • Anonym (21åring)

    Nu är jag 21 år och studerar, men för två år sedan när jag fortfarande bodde hemma så var man inte jättebra på att sätta in disk i diskmaskinen och man tyckte inte det var jättekul att hjälpa till med sysslor. Men när man började bo själv så förstod man hur mycket arbete det faktiskt är med allting som ska göras. Så när jag är hemma på besök försöker jag hjälpa till med det mesta nu.

    Sen att man tar. Vaf andra har köpt till sig själv är rent respektlöst. För man vet vaf man själv har köpt och då vet man vaf som inte är sitt, man ska inte behöva skriva namn på sina saker när man är en familj.

    Sen undrar jag vad hon hjälper till med hemma? Och vad gör hon på vardagarna, arbetslös, jobba, studerar på universitetet eller ska börja studera på universitetet?

  • Anonym (Samma)

    När en vuxen bor men inte betalar finns det SOLKLART skyldigheter att anpassa sig efter de som sätter maten på bordet. Punkt. Så utomordentligt trött på förvuxna barnungar som släpar sig gäspandes mellan sysslor men skuttar från det ena nöjet till det andra. Då är de minsann varken upptagna eller trötta...konstigt!???? Läs lagen för det "barn", packa hennes väska och ställ utanför dörren. Det hjälper och blir en jävla väckarklocka. Tough love. Sluta björna vuxna!

  • Gung Ho
    Anonym (~thea~) skrev 2015-07-26 22:20:00 följande:

    tyvärr svårt att diskutera med någon som bara fräser och blir skitsur så fort man säger nåt... :-/

    men sambon får försöka igen för det börjar bli ohållbart med hennes humör..


    Ligger troligtvis lång tid utan tydliga och konsekventa gränser bakom, kan ta ett tag att 'jobba tillbaka' om det ens går innan hon ska bo själv och märker hur verkligen fungerar...

    Sätt regler, rättvisa sådana, och håll dem! Prata gärna med hennes mamma så att hon är förvarnad att det kan komma skitsnack.. Förklara för tjejen att dessa regler behövs för att familjen ska funka och att det är dessa som gäller i ert hus.

    Hoppas du och din sambo har lika syn på hur gränser och konflikter skall hanteras, annars prata ihop er innan så hon inte kan kan vända sig till 'den snälle'.
Svar på tråden Kräver jag för mkt?