Får inte till amningen

Tack, skönt att höra att NÅN varit i liknande situation och att det gått bra! Känner mig ganska själv i detta annars och att jag gör fel... :(

Det är ju just det som han inte gör, han äter inte alls när han somnat, vilket han ju gör i stort sett direkt. :-/

Fast vill du få honom att öka mjölkproduktionen så måste du låta bli ersättningen och låta honom amma även om det verkar tomt. Byt bröst ofta och låt honom amma, det blir inte tomt även om det känns så, det fylls ju på hela tiden. Det kommer naturligt ökningsperioder när mjölken inte riktigt räcker till utan bebisen måste suga, suga, suga för att öka mängden. Ger du då ersättning så kommer inte mängden öka.

Ja, precis så är det. Ät och drick ordentligt och amma, amma, amma, undvik ersättning eftersom det minskar tiden vid bröstet vilket i sin tur gör att mjölkproduktionen inte får chansen att komma ikapp efterfrågan.

Men han suger ju inte. Det är ju det som är så frustrerande. Skulle jag sitta tre timmar och han faktiskt suger en del så köper jag det, men det är ju detta jag försöker säga. Nu sitter jag timmar i sträck utan att han gör nåt, enstaka sug bara. De få ggr jag pumpat kommer två droppar typ. Det känns bara som jag funkar som en napp för honom och mätt blir han inte. Nåja, Jag förstår det ni skriver men det känns inte som det stämmer riktigt på mig och sonen.

Pumpa emellan. Då ökar du produktionen och du kan ge bröstmjölk istället för ersättning.

Men han går ju upp i vikt? Om han enbart får ersättning någon gång per dygn men ligger vid bröstet mycket övrig tid och går upp i vikt så måste han ju få i sig en hel del vid bröstet fast det inte märks?

Är han nöjd med att vara hud mot hud på pappa lite? Så kan du pumpa för att få ut lite. Om du har svårt att få igång utdrivningen så kan man smeka lite över bröstkorgen/bröstet. Har du en pump som härmar barnets sugmönster? :)

Jag har varit där du är! Jag vet, det finns inget emellan. Det går inte att pumpa när det ligger en bebis och sover med bröstvårtan i mungipan. När man ändå går undan och försöker pumpa så går det inte. Och ingen verkade förstå! "killa under fötterna", sa alla. Kunde killat sönder fötterna men han hade inte tuttat mer ändå.

Tyvärr blev det aldrig helt bra trots långa dagar och nätter av maratonamning. Evolutionen kanske håller på att ta bort amningen, vem vet? Blir så lack när man får uppkört i ansiktet att alls kan om de vill. Min vilja var det inget fel på och det är det säkert inte på din heller!

Grattis till bebisen!

(Om jag inte missminner mig så har väl bebisen en sådan där ökningsperiod vid 3 veckor, när den bara ligger vid bröstet hela tiden och inte verkar bli mätt?)

Att de ligger och ammar precis hela kvällarna är mer regel än undantag. I perioder är det så, man ammar och ammar men det verkar inte räcka till. Det tar ett tag innan brösten ställer om sig till den ökade efterfrågan.

Eftersom han somnar så gott vid bröstet så tänker jag att det inte handlar om en superhungrig bebis som inte får tillräckligt, då skulle han suga intensivt och skrika när det inte kommer tillräckligt fort/mycket. Här handlar det nog mer om att det är så mysigt att ligga vid bröstet.

Tips för att få honom att hålla sig vaken och äta mer aktivt:
Först och främst klä av honom kläderna. Lite kyla hjälper honom att vakna till.
Massera i handflatan, eller stryk med ett finger under hakan, när han slutar suga och börjar dåsa till.
Killa under fötterna kan också funka.
Gör det lite stökigt innan han somnar. Dra lite i bröstet, res dig upp, avbryt för ett blöjbyte.

Ger man ersättning så blir bebisen nöjd och vill inte suga på ett bra tag. Därför stimuleras inte heller mjölkproduktionen lika effektivt. Känner du att du vill amma, ge så lite ersättning som möjligt. Minsta möjliga slurk. Du vill att bebisen ska vakna snart igen och amma, så produktionen kommer igång.

Jag kan nog tyvärr inte ge dig några tips men känner ändå igen mig i känslan av att ha dåligt samvete och känna stress över amningen. Jag gav upp efter två veckor då jag hade sånna otroliga sår som aldrig ville läka och trots hjälp av både bb och BVC så fick vi aldrig riktigt till det och en dag på BVC då jag bara grät och grät så bestämde vi oss för att jag skulle gå över till ersättning. Skuldkänslorna satt kvar länge länge (fortfarande lite faktiskt och nu är hon 11/2 år) och jag fick höra kommentarer som jag önskar folk bara kunde hållt för sig själva... Vill därför bara ge dig en klapp på axeln, en kram och säga att du är otroligt stark som mäktar med det! Pumpningen är svår och det känns som att det är det ända man gör och när ska man själv hinna sova, äta och få känna sig som en människa och inte bara en mjölkko?? :) lycka till och grattis till bebisen! Hoppas det en dag (snart) bara släpper loss och att du får massor av mjölk till ditt barn. Det enda tipset jag kan ge är att det finns en nässpray som ska öka utdrivngen och produktionen av mjölken! Hör med bvc!